Skolkuratorn jag är hos går jag till ca 1 gång i månaden. Hon skriver in att jag varit hos henne så jag inte får skolk. jag är en ganska tillbaka dragen person så jag berättade inte så mycket.Så hon ställde massa frågor som gör det enklare för mig att berätta och jag har forsat gå till henne och nu försöker hon stötta mig. Vet inte om alla skolkuratorer gör så men så funkar det på min skola

Jag går hos kurator just nu för att min pappa dött, men har även gått hos kurator tidigare. Det har då varit i perioder, alltså ingen engångsgrej. Man går tills man känner sig nöjd helt enkelt. Hinner du prata av dig på en gång, så går väl det också, men det kan vara bra att gå flera gånger.
När jag gick hos kurator när jag var yngre så berättade jag för läraren (och klassen). Nu väljer jag tider på håltimmar och luncher, mest för att inte missa lektioner. Men du kan även be kuratorn säga till läraren, om du inte vill säga det själv. 

Dom kuratorerna jag har varit hos har frågat mig om jag föredrar att bara berätta helt fritt, eller om dom ska ställa frågor. Jag föredrar frågor. Känner du dig osäker så säg det. När jag var hos kurator första gången, så pratade vi bara om helt vardagliga saker första gången, för att jag skulle känna mig trygg och skulle känna att jag visste vem kuratorn var lite, sen när vi började prata om det "viktiga", så att säga. Men jag har även hört om folk som skrivit brev till kuratorn, om man tycker det är lättare än att prata. Då kan kuratorn läsa det, sen diskuterar och pratar man om det. 

När jag började gå hos kurator denna gång, så visste kuratorn varför (att min pappa dött). Sen pratade vi bara om hur jag kände gällande det, och så. Jag har gått två gånger nu, och har en tid imorgon också. Förra gången fick jag även fylla i ett papper. Annars pratar vi bara. Och även om andra saker än bara min pappa. Du får prata om precis vad du vill, du måste inte känna dig tvingad att prata om din pappa hela tiden bara för att det är därför du går dit. Själv gillar jag faktiskt att prata med en kurator, fast jag vanligtvis är väldigt tyst och blyg, och det tar lång tid innan jag litar på någon. 

Och det absolut viktigaste: Känner du dig inte trygg och nöjd med kuratorn, så fortsätt inte gå. Ge det en eller två gånger, men känns det inte rätt då så är det bättre att byta. Du ska känna att du kan säga precis vad du känner och tycker, utan att kuratorn dömer det på något vis. Det är väldigt viktigt att känna sig helt trygg. Jag har gått hos tre kuratorer nu. Den första var helt fantastiskt, den andra var ärligt talat hemsk. Jag kände mig inte alls trygg, utan blev bara orolig, och då hjälpte det inte alls. Nu går jag hos skolkuratorn, och känner mig väldigt nöjd denna gång också (: Det finns kurator på sjukhuset, ungdomsmottagningen och om du går på en större skola så kanske ni har fler kuratorer, så det brukar inte vara något problem om man är missnöjd med den första. Dom brukar inte ta illa upp heller, dom förstår också att det är viktigt att man klickar för att det ska hjälpa att prata.

Och nu blev det en hel novell, som vanligt, ber om ursäkt för det (: