Dyslexi föds man med. (vad jag lärt mig och läst)

Har inte det själv men har en kompis som har det, medelsvår. Märktes knappt på henne men hon fick all hjälp hon behövde i skolan🙂 Medan en annan vän fick knappt hjälp alls (annan skola).

Det var några i min förra klass som hade dyslexi, dom fick använda datorer med rättstavningsprogram i skolan istället för att skriva för hand. Vet inte om dom fick annan hjälp eller specialundervisning, men behöver man det så går det säkert att ordna. "Vad säger era kompisar?" Jag tror faktiskt inte att någon bryr sig speciellt mycket om man har dyslexi eller inte, man är ju samma person ändå :)

Min syster har dyslexi och hon har inte fått hjälp öh! Hon fick en dator i fyran men skolan fixade aldrig programmen som de skulle, hon bytte skola och började om fyran och fick hjälp direkt. Sen började hon högstadiet och de lärarna är inkompetenta så jag vet inte vad. Allt skulle vara klart innan hon började sjuan lovade dem.. hmm hon fick gå om 8:an och programmen kom inte förrän i höstas! Kompisarna bryr sig inte, men hon är rädd för att skriva sms utan att be om hjälp för stavningen. Beror antagligen på hennes lärare 1-4 som tryckte ner henne hela tiden och sa "läs igen" och sa saker som "du borde väl veta hur man stavar till det?" Och sa dagligen indirekt att min syster var dum i huvudet. I 4 (!!) år! Hon tycker det är jobbigt att läsa och undviker det helst, men det finns väldigt mycket man kan ersätta det med, ljudböcker och uppläsningsprogram på dator, så hon har lärt sig leva med det även om det är frustrerande ibland. Se till att få hjälp och var inte rädd för att ställa krav, det är skolans skyldighet att hjälpa dig med vad du behöver när man är diagnostiserad. Stå på dig :)

#2 Ja, jag vet att man är samma person men jag menar tillexempel med datorerna och med extra hjälpen, som i min skola har jag fått en dator (men det fungerar inte) och vi har en specialpedagog som man går till ibland. Jag har även slutat på spanskan som jag gick på inan och går nu på extra eng/sv. Jag mena allt sådant. #3 jag frågar nästan alltid om hjälp när jag skriver och ibland är det ganska "lätta" ord och då kollar visa konstigt på mig som om jag är dum eller nåt. Mina lärare låter mig oftast slipa läsa höjt och det är jag glad för.

Hej! Jag har dys, har vetat de sedan tidigt ålder. Har väldigt svår dys. Att leva med de sunger hårt, men man har inte så mycket val utan de är bara arta bita ihop och leva med de. Jag har alltid fått mycket hjälp i skolan. Gick till special pedagåg mellan förskole klass och 8:an. Har provat de flesta hjälpmedlens för att hitta de som passar mig bäst. Allt från längre tid på prov, muntliga prov, skiva på dator, få poverponts i papperna form innan, böckerna i ljudform mm. För att så de här gäller de att ställa krav på sin skolan och sina lärare. Men får inget här i värden serverat utan måste kämpa för de. Ska inte låta allt för negativ, idag läser jag på Chalmers och hoppas att om några går då ut med titten civilingenjör. Här får jag lägre tid på tentor och sen så kopierat jag antäkingar från föreläsningarna av en klass kompis. Idag är jag väldigt öppen med mitt hinder för kompisar och andra. De är de bästa, var öpnnen med de och vara tydligt om de är något du har svårt för eller inte kan. BE OM HJÄP! Jag vet att de är svårt och jobbigt men bara man kommer över den tröskeln är blir allt mycket enklare sen. Att ha dys är min största nackdel i livet samtidigt som de är min störta fördel. Allt blir vad man gör de. Kom ihåg att vad man än lägger mycket tid på blir man bra på! Har du mer frågor så fråga gärna, jag svara! :)

Hej! Jag har dys, har vetat de sedan tidigt ålder. Har väldigt svår dys. Att leva med de sunger hårt, men man har inte så mycket val utan de är bara arta bita ihop och leva med de. Jag har alltid fått mycket hjälp i skolan. Gick till special pedagåg mellan förskole klass och 8:an. Har provat de flesta hjälpmedlens för att hitta de som passar mig bäst. Allt från längre tid på prov, muntliga prov, skiva på dator, få poverponts i papperna form innan, böckerna i ljudform mm. För att så de här gäller de att ställa krav på sin skolan och sina lärare. Men får inget här i värden serverat utan måste kämpa för de. Ska inte låta allt för negativ, idag läser jag på Chalmers och hoppas att om några går då ut med titten civilingenjör. Här får jag lägre tid på tentor och sen så kopierat jag antäkingar från föreläsningarna av en klass kompis. Idag är jag väldigt öppen med mitt hinder för kompisar och andra. De är de bästa, var öpnnen med de och vara tydligt om de är något du har svårt för eller inte kan. BE OM HJÄP! Jag vet att de är svårt och jobbigt men bara man kommer över den tröskeln är blir allt mycket enklare sen. Att ha dys är min största nackdel i livet samtidigt som de är min störta fördel. Allt blir vad man gör de. Kom ihåg att vad man än lägger mycket tid på blir man bra på! Har du mer frågor så fråga gärna, jag svara! :)