Har du några intressen?

Varför skär man sig? vill ha svaret från nån som gör det

För jag vill plåga mig själv

#3
Jag skär mig för att den fysiska smärtan tar bort den psykiska smärtan, så ja, som Se55an skrev, för att plåga mig själv.

Ja att plåga sig själv gör en väl inte lyckligare?  Kanske skulle hjälpa att skaffa en hobby?

Vänligen respektera detta forum och att alla inte vill se bilder på hur du skär dig. Sådana bilder accepterar vi inte! Jag la även till ett (X) i rubriken så folk vet att detta är en känslig tråd.

Mitt råd till dig är att söka hjälp! Skolkurator, psykolog eller liknande.

#3 många anledningar! har själv gjort det, men det är något jag ångrar fast ändå inte! ärren har en historia och påminner mig varje dag om hur stark man kan vara och hur bra man har det emot hur det har varit. 
min "anledning" var att få ut smärtat till något man kan ta på, det var omöjligt att sätta ord på hur kasst jag mådde, men på något vis så kändes det som en lättnad att göra illa sig själv. 
man fick liksom ut en del av det som smärtade.

Håller med tilde…

#3 Man skär sig oftast på grund av att man mår riktigt riktigt dåligt.  Så dåligt att man tillslut inte hittat någon annan "utväg" ur ångesten som uppstår och man får då utlopp genom att skära sig helt enkelt. Det tar bort en hel del fokus från allt som snurrar inne i hjärnan.

#8 är det inte bättre att försöka hitta källan till all smärta och göra sig av med den?

#10 ja men då är det nog detta med att skaffa en hobby ett bättre sätt att skaffa något annat att tänka på…?

(förlåt för att jag låter okänslig men jag skulle aldrig kunna tänka tanken att skära mig)

#11 Det är svårt att förstå varför andra skär sig om man inte själv har gjort det :/ så om källan till all smärta är att man lever, då är det t.om bättre att man bara skär sig än att man gör sig av med den. Med andra ord, man skär sig oftast som en sista lösning, då man inte har lyckats må bättre av något annat.

Gå in på psykologi/ifokus och ställ frågan där.

Du behöver säkert professionell hjälp av en läkare för att komma ur din depression.  Den försvinner inte av sej själv.

#11 Egentligen ja, men mår man så dåligt så är det inte så lätt.

#11 Vad klok du är :) Jag var själv igenom en period då jag var deprimerad, men skyllde aldrig situationen på mig själv… Jag är helt emot självskadebeteenden eftersom man aldrig ska ta ut sina negativa känslor på sig själv. Du är den viktigaste personen i ditt liv - jag är den viktigaste personen i mitt liv. Ergo, jag ska ta hand om mig och du ska ta väl hand om dig.

Fast jag vet att alla inte kan tänka på det sättet. Därför bör ni som mår dåligt och skär er söka hjälp hos en expert! Det hjälper ju inte att må dåligt psykiskt OCH fysiskt.. 😕

#13 nja men jag tror att om man går till en psykolog eller liknande och gräver ljupare så är nog inte problemet att men lever, snarare att man inte är nöjd med sitt liv, sig själv eller liknande…För det finns en anledning till att man inte vill leva… även om anledningen kan vära omöjlig att hitta så är allt enklare om man får hjälp

#16 tack;)

#11 jo jag visste precis varför jag mådde så kasst, hade inga vänner och vart mobbad dagligen, men inget man kan göra något åt själv direkt, nu vet jag inte hur andras perspektiv ser ut, men såhär var iallafall mitt fall.

#19 Samma med mig, fast blev "mobbad" psykiskt av mina föredetta bästa vänner. De frös ut mig från gänget och från mina andra kompisar i klassen. Hade ingen alls och alla tyckte att jag skulle byta skola.. men för mig betydde det att DE vann och inte jag. Därför började jag till slut att umgås med de vi hade 'retat' i klassen (alltså såna vi hade tyckt var "töntiga")…. Träffade där min nya bästa vän och blev lyckligare än jag någonsin hade varit förr! 🙂

#19 bättre att försöka börja på nån aktivetet eller börja chatta med någon då än att skära sig… Jag vet inte… tycker inte att det är så bra tt du värkar vara för självskadebeteende på ett ungdomsforum… självklart så är det din åsikt och jag respekterar den men det finns alltid något man kan göra. t.ex så finns det flera här inne som har skrivt något i stil med har inga vänner… testa att li vänner med varandra?

Mobbning grejen är dock inte så lätt…;/ man ska försöka att inte ta åt sig bara.

#12 Joo, visst låter du rätt okänslig men alla är vi ju olika. Och har du dessutom aldrig skurit dig så är det nog svårt att sätta sig in i den tanken och känslan. 🙂  

(blir lite personligt nedan så att du kanske får en slags bild av hur det kan funka) 
Jag trodde aldrig att jag någonsin skulle komma till den punkten att jag skulle börja skära mig, trots att jag mått extremt dåligt sedan jag var ca. 8 år. Men tillslut en dag så rann liksom bägaren över och jag hittade ingen annan utväg för smärtan just den dagen och efter det har det varit en sådan lättnad att skära sig att det är svårt att beskriva. Och nej, jag är inte på något sätt psykiskt sjuk. 

Men som sagt, har man nått den punkten att man börjar skära så är det extreeemt svårt att sluta då det fungerar som en slags trygghet. Så fort man mådde dåligt så "gjorde man sin lilla grej", men när panikångesten sedan gett med sig för den gången så satt man där med ytterligare en slags ångest för att man visste att man kommer få fler ärr. 

Det bästa är att söka professionell hjälp av en psykolog och prata om sina problem eftersom de sitter rotade någonstans djupt inom en själv. Jag kan ju säga att mina djur har hjälpt mig extremt mycket "on my way to recovery" så att säga. ❤️  

Så nej, självklart finns det ingenting positivt med att skära sig och jag tycker dessutom att det är mycket osmidigt av TS att lägga ut bilden eftersom att det sitter väldigt många unga människor här inne och de ska inte behöva se dessa bilder och påverkas på ett negativt sätt, det räcker ju att de stackarna ska behöva läsa trådar som dessa…

#20 vad bra !! :D jag hittade en kompis när jag började högstadiet som stod upp för mig, vi är bästa vänner än :) 
#21 nej jag är inte för att någon skadar sig, jag menar bara att jag har förståelse för dem  , självklart är det ett dumt val!!

#23 Jag menar som sagt inget illa och jag tycker inte att man är en sämre människa för att man skär sig men förstår som sagt inte hur det ska hjälpa… Vill bara inte att folk göra saker som de ångrar i framtiden och som de egentligen inte får ut någon glädje utav…

#24 Ok

#22 Man kan försöka ja, men har du tänkt på att alla inte är så starka? Jag mådde dåligt så länge jag kan minnas och gick till psykolog när jag var 13. Så hade jag inga vänner, blev mobbad, en far som var alkoholist och utsatte mig för fara och gjorde saker han inte borde ha gjort, en syster som aldrig pratade med mig och när hon väl gjorde det så var det bara spydiga kommentarer. Men även ifall jag började prata med psykolog då och bytte skola så måste man verkligen vilja det och det tar ÅR att fixa sig själv igen. Det går inte bara över en natt och bara tänka "men jag ska bara inte ta åt mig" för det funkar inte för alla.

Jag kan förstå att du kanske inte kan sätta dig in i en sådan situation att du skulle skada dig men det finns många som gör det och jag tror att många på denna sajt har skadat sig både psykiskt och fysiskt, bland annat jag, och jag vet att det inte är så lätt att bara skaffa en hobby, få tillbaka livskänslan och hitta lyckan i livet. Det måste vara mycket som spelar in för att kunna fixa det.
Än idag så mår jag inte bra. Jag mår bättre men har än tankar på att skada mig men jag har för mycket att förlora för att börja igen.

TS, du måste ta tag i det. Prata med din familj och din sambo samt försöka gå och prata med någon. Psykolog, kurator eller bara börja med en kompis och försök att fixa dig för jag lovar att det är värt att försöka! Och jag tror inte att du innerst inne vill ta ditt liv. Du kan bli lycklig och snälla försök!
Styrkekramar till dig!

#27  nej, jag sa försöka och ja jag har blivit riktigt mobbad från låg till mällanstadie och nej då är man inte särskilt stark. Men dock är jag det nu eftersom att jag till slut fick nog och stod upp för mig själv tillslut och ja det hjälpte.