Jag vet inte vad du förväntar dig att få för svar från folk på nätet. Men det är uppenbart att du behöver och vill få hjälp eftersom du skriver här. 
Jag har varit i samma sits, där jag hatat mig själv, hatat livet, ingen förstår mig osv osv. Jag skar mig själv regelbundet och kände att döden var den enda utvägen. Tillslut gick det upp för mig vad oerhört själviskt det var att  av mig att skada mig själv och vilja lämna livet. Även om jag kände mig ensam och oälskad så fanns min hela familj och släkt som älskade mig och det gjorde oerhört ont för dem att se mig må som jag gjorde. Jag kontaktade vården och fick hjälp både med medicinering och med terapi. Det tog många år innan jag kunde säga att jag mådde bra, men att söka hjälp var det bästa jag någonsin gjort för mig själv. Jag fick livet tillbaka och idag kan jag äntligen säga att jag är frisk och lycklig. 
Gör dig själv en tjänst och ge livet en chans till. Sök hjälp, den finns att få. Ge inte upp utan att ha kämpat för att få tillbaka glädjen.

Vill du skriva av dig med någon? skriv till mig på privat meddelande isåfall. Jag vet hur det är att må dåligt men ta inte ditt liv det blir bättre till slut om man kämpar för det.

Snälla ta inte livet av dig… Du kanske inte ser något värde i ditt liv men det betyder inte att det inte finns något. Jag har också mått väldigt dåligt och gått i självmordstankar… Du kan skicka pm om du vill prata. Eller här, men snälla ta inte livet av dig! Det finns så mycket att leva för!

När jag var yngre hade jag självmordstankar, skar mig osv men nu har jag ett bra liv och är lycklig trots att jag aldrig trodde att jag kunde bli lycklig då jag var yngre.

Jag är övertygad att du kan hitta lycka också och jag hoppas att du inte tar livet av dig så du faktiskt har en chans att bli lycklig.

Berätta mer så kanske vi kan komma med råd. 🙂

Vi är många som mått så dåligt att livet inte verkar värt att leva, men som regel har det alltid blivit bättre, och att prata om det med någon är ett steg i rätt riktning.

Jag är i dag 28 år och mår bra och har ett bra liv. Dock var mina tonår hemska, jag var väldigt osäker på mig sj och det låter kanske klyschigt, men med tiden lär man känna sig sj och man börjar känna sig tryggare med sig sj och andra situationer som har varit jobbiga. Att vara tonåring är tufft för alla till och med dom allra snyggaste och populäraste, kaxigheten och det som verkar vara bra självkänsla är ofta en fasad som döljer det på insidan. Att ta livet av dig skulle va det absolut värsta du skulle kunna göra mot dem som älskar dig…. jag vet inte hur din relation till dina föräldrar är men även om den skulle vara extremt stormig så älskar dom dig över allt annat…. jag skulle iaf aldrig kunna göra något sånt mot någon som älskar mig och kanske var det lite det som fick mig att låta bli.

Det finns hjälp att få! Många unga tar inte sig själva på allvar och inser inte att de mår så dåligt att de behöver hjälp på traven att klättra lite uppåt. Jag själv har varit där och tyckt att livet inte är värt något, i perioder bara legat i sängen och stirrat in i väggen för att sedan bli nästan manisk och knäpp. Det finns mottagningar för oss människor med psykisk ohälsa, BUP vänder man sig till om man är under 18. Är man på botten finns det ju bara en väg och det är uppåt.

Min pojkväns pappa tog livet av sig när pojkvännen och hans bror var småbarn. När min kille sen såg mig må så fruktansvärt dåligt som jag gjorde för några månader sen (överdoserade sömnmedicin, fick åka in på akutpsyk osv) sa han vid ett möte med min läkare, både till mig och till läkaren "Jag har en död pappa, jag vill inte ha en död flickvän." Det låter ganska brutalt, men jag behövde höra det. Den meningen har påverkat mig något så enormt. Jag fattade då att jag visst vill leva, livet är värt något och det finns folk runt omkring mig som bryr sig. Det finns till och med folk som vill, är utbildade och får betalt för att hjälpa mig.

Nu äter jag medicin dagligen och kommer förmodligen börja med DBT i höst. Jag har mått så totalt jävla asdåligt att jag inte trodde det fanns ett slut på allt elände, men nu går det sakta men säkert uppåt. Jag är fortfarande långt ifrån frisk, och ibland känns det som om jag trillar ner igen, men jag tar 2 steg fram och 1 bak. Det går långsamt, det gör det, men det går faktiskt. Alla har rätt att må bra.🌺

Du  har fått så många bra svar att jag inget mer har att säga! begå inte självmord,  även om du inte ser någon mening  ditt liv så gör andra det. Att begå självmord är inget man kan ångra….