Jag tycker det är vettigt. Många reagerar på samma sätt är de är otrygga, men kanske inte lika starkt.

Du kanske kan pröva att berätta det för närmaste vännerna du känner inte skulle döma? Om du har råd kan terapi vara bra, att verkligen prata ut om problemen och se ifall det går att "fixa".

Men, bara för att du har problem med rädsla betyder det inte att inget är fel på dig eller att det ens går att fixa. Det är en svaghet som är ok, enligt mig. Min bästa vän har stora problem med rädsla pga av misshandel som barn men är en trevlig person pressar sig själv till att vara ute bland folk fast hon är otrygg. Hon är en bra person "trots" sina problem. I slutändan så är det folks egna bekymmer ifall de inte kan ta dig för den du är.

#1

Har bara en kompis, och hon dömer mig hela tiden 😂

Har blivit erbjuden terapi ett x antal gånger då jag har rätt många problem med just människor. (Har haft en dålig uppväxt) Men som sagt, är väldigt otrygg runt människor och det tar VÄLDIGT lång tid för mig att lita på någon. Min bästis, som jag har haft i ett x antal år har jag inte börjat lita på förs nu. Vilket säger mycket. Så det känns onödigt. Är även dålig på att prata om känslor, eller det förflutna då jag inte riktigt vet hur.

Har alltid fått höra att det är något fel på mig. x3 Mina föräldrar har försökt diagnostisera mig flertal gånger och varje gång dom får svar så tror dom att det är fel. Hade trotssyndrom när jag var 10 och någonting med att jag är fuckad P.G.A min uppväxt, samt depression. Annars är jag tom från sjukdomar, syndrom och allt det där.

Att någon erbjuder terapi betyder inte att den dömer utan antagligrn att den ttor att det kan hjälpa

Vill inte sitta i ett rum, och prata med någon främling om skiten som hänt mig.

#4 nej det är ju upp till dig men terapi är ändå inget dåligt vad jag vet… har aldrig gått i terapi däremot men vet att det har hjälpt många.

#5 Har hört tvärtom, det är bullshit som kostar överdrivet mycket.

Är du under 18 så kostar det inget tror jag, du kan prata med en kurator via barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller ungdomsmottagningen.

Personligen ser jag inget problem att hålla armkrok oavsett anledning. Är det nån som håller armkrok med mig för att de är rädda för främlingar så får jag en egoboost och blir automatiskt beskyddande, så ser inget negativt med det 😃

Jag tycker inte att du ska behöva dra upp hela historien till varför du är rädd för främlingar, utan att du bara säger att du kan bli närgående när du hamnar i vissa situationer för att du blir rädd. Mer behöver man inte veta och jag hade inte gått in på detalj om jag inte varit bekväm med det. Det räcker med att säga att man blir rädd!