Är 17 år och sen jag var typ 14-15 har jag längtat efter pojkvän. Har hänt för många gånger att jag trott att jag gillat en kille, blivit på g med honom och sedan när det börjat bli seriöst insett att jag inte gillat honom utan varit förälskad i tanken på honom, tanken på att bli kär. Tänker på det alldeles för mycket enligt mig själv, pfta jag finner en kille attraktiv kommer tankarna och fantasierna upp förhållande och kärlek upp. Jag vet att det verkligen inte kommer hända om jag går runt och längtar och försöker, men vet inte hur jag ska ignorera känslorna :/.

Vet inte riktigt vad jag vill med inlägget, undrar kanske mest om fler har känt/känner samma sak? Att man längtar efter förhållande och blir "kär i kärleken".

Kram :)