Vad ska jag ta mig till?
Jag har "bråkat" med en av mina tidigare närmsta vänner- och nu är vi som främlingar för varandra. Saknar henne inte alls och undviker hennes så gott det går.
Jag vill egentligen inte kalla det att bråka för HON stötte bort mig, för att jag undrade varför varför hon skar sig i armen, och sedan dolde det med att sätta en massa armband över, varför hon kik:ade med folk i USA och med sina andra vänner framför att vara med mig (hon gjorde det när vi var tillsammans), skrek om att få komma till andra vänner på sin mamma när vi var tillsammans och varför hon aldrig kunde släppa taget om elektronik osv och sedan varför hon stötte bort mig.
Hon hade inget riktigt svar och vi inledde långa diskussioner via sms som inte ledde till någonting. Sedan när vi endast kommunicerade via sms så ville hon att vi skulle klara hennes depression tillsammans. Jag känner att jag inte orkar eller klarar med det. Hon vägrar vända sig till föräldrar eller psykolog. När jag kommit över henne liksom, vill göra mitt o låta henne göra sitt så ska hon ha mig tillbaka, vill prata öga mot öga. Jag säger ja, men då kommer hon sent och jag skulle då gå ner till ridhuset för att rida. Hon blir arg och när jag ridit säger hon att vi ska prata då. Men efter att jag ridit detta pass bör jag fixa nästa häst till nästa ridpass. Men just den dagen står mina vänner och julpyntar därinne, ca åtta stycken, dom är glada och har kul. Hon skyller på att man kan göra två saker samtidigt. Men jag vägrar (såklart).
Min mamma har förstått mig tidigare, men nu ska hon på tisdag tvinga mig att äta middag med henne och hennes familj. Jag säger att jag inte kommer sätta foten utanför dörren, men mina föräldrar bara skrattar åt mig. Vad förstår dom inte?
Dom säger att dom inte bryr sig vad jag än gör, är det här schyst på någon nivå?
Vad ska jag ta mig till? är så upprörd och ledsen.
Vet inte hur gammal du är men jag skulle totalvägra, om du verkligen inte vill får dina föräldrar acceptera det tycker jag faktiskt. Min mamma är väldigt schyst och bara jag förklarar bra för henne brukar hon fixa det med mig.
Klart att laxen ska ha en jolle
#1 Jo, jag arbetar på det. Mina föräldrar brukar vara schysta och förstående, som de var tidigare gällande detta. Men mina föräldrar och hennes föräldrar känner varandra ganska bra men jag kommer total strejka när vi är där för deras plan är att få ihop oss två igen.
Har ingen chans att inte behöva åka dit, de betalar 66,3% av min totala ridning och resterande bit betalar jag själv, men eftersom hästarna ligger mig varmt om hjärtat är det det enda dem hotar med att ta bort. Jag vet konsekvenserna och vill inte ta dom, tyvärr.
Ska försöka prata sunt med dom, men tror det är lönlöst.
#2 Tycker dem borde respektera erat "privat liv" när det kommer till vänskapen, förmodligen har väl denna tjej fått det att framstå som att du dissar henne utan anledning och era föräldrar tycker det är en bra liten "kick" att tvinga ihop er.
Förklara att du kan hantera det själv och att det är väldigt drastiskt och onödigt att hota med att sluta stödja din ridning.
Klart att laxen ska ha en jolle
Starta ny diskussion
