Hej! Jag är en 13 årig tjej som går i sjuan. Nu är de så att jag tror att jag är attraherad av min religions lärare. Det har inte alltid varit så, men kan förklara från början. Jag har aldrig varit intresserad av religion eller så pass insatt av det för jag själv är ateist och vi har genom hela lågstadiet bara talat om kristendomen hit och dit och jag har aldrig bara varit insatt av det. Nu började det så att i början av sjuan då han kom in i klassen tänkte jag typ "jaha en till galen religionslärare" meen helt vanlig var han nog inte. Han berättade om sig själv och sa att han var39 år, hade 1 barn osv osv, Och så skämtade han jätte mycket hela timmen. Han berättade att han var ateist och var väldig insatt av världsreligioner. Nåja, jag tänkte inte så mycket mer på det annat än att det var en väldigt rolig timme. Flera veckor gick och religionen blev snabbt mitt favoritämne i skolan. Timmarna gick ut på att han berättade på roliga och intressanta sätt om religion och samhället, vi debatterade också mycket med honom och han var asrolig och snäll, han var påhittig och lite barnslig. Han blev min favoritlärare, men inget mer. Han var liksom inte alls snygg men lite stilig av sig och otroligt smart. Vi hade väldigt samma åsikter om politik osv… Jag har alltid känt att han är den jag litar mest på av lärarna och jag berättade för honom att jag skulle byta skola till en i Göteborg som bara mina föräldrar och närmaste vänner visste och han blev väldigt ledsen för min skull och ville hjälpa till, fast det inte var något allvarligt. Jag trodde nästan han skulle börja gråta…Han har alltid varit mycket snäll mot oss alla i klassen och säger alltid bra saker om oss och peppar oss. Fortfarande vid detta tillfälle var han inget annat än en suuperbra lärare ända tills en natt för ungefär fyra nätter sen… Jag drömde en dröm om honom där han sa att han älskade mig och vi hånglade typ… I drömmen hånglade vi då ingen såg och träffades i smyg och han tog mig mot väggen osv… Jag vet att det bara var en dröm men kunde inte sluta tänka på honom och har tänkt på honom hela tiden sen dess. alltid då jag ser honom i korridoren vänder jag och går för det är så pinsamt. Snälla hjälp vad ska jag göra? Är jag kär? Jag fantiserar om honom, men jag menar man kan väl fan inte vara kär i en man som är typ 25 år äldre och lärare? Ååh står inte ut med mig själv mera och jag var borta sist vi hade religion så vad ska jag göra då vi väl har religion igen och måsste träffa honom? Hjälp?!