Jag tror att det jag gillade med boken var att den kändes äkta, det var något jag själv kunde relatera till. Trots cancern hade de samma problem och lyckoämnen som jag och många andra ungdomar har. Jag gillade också att den både hade humor, romantik och sorg. Den hade en bra story också, det var liksom inte bara kärleksdravel. Och så tycker jag att Hazel och Augustus är ursöta tillsammans :3 Så ja, det är nog därför jag gillar boken haha

#1 Ja men precis! Känner likadant. Har du några "konkreta" exempel på vad du relaterar till?

Det var mycket i boken jag inte gillade. Saker jag rent utav ogillade, men jag tyckte ändå boken var tillräckligt bra för att avsluta.

För mig handlade det om sättet den var skriven på. Jag jämför mitt egna sätt att skriva på lite med Greens. Väldigt ungdomligt, skulle jag säga.

Jag tror hans sätt att skriva på inspirerar många unga författare.

#2 Det var så länge sedan jag läste den att jag tyvärr inte riktigt kan ge några konkreta exempel haha. Jag läser så mycket, så själva händelserna försvinner ofta med tiden så har jag bara kvar ett helhetsintryck typ :3 #3 Vad ogillade du? c:

#3 Klichéerna. Plus att jag tycker Augustus är extremt obehaglig och inte ett dugg charmig. Rent utav jobbig, ibland. Hade aldrig orkat vara vän med någon som honom.

#1 vadå inte bara kärleksdravel? Haha,nämen jag vet inte riktigt vad som egentligen var bra men sättet den är skriven på tror jag :)

#6 Jag tänker med deras kompis Isaac (?), med författaren och sådär. Allt var liksom inte kärlek och deras förhållande, men det kanske bara är jag som såg det på det sättet :3

Jag älskar hur den är skriven, vet inte riktigt hur jag ska förklara. Älskar sättet Hazel och Augustus pratar och tänker på, det är liksom så himla.. klokt. Älskar deras personligheter..

Att den är så himla likt mitt förhållande! Varenda film, bok osv jag ser har jag aldrig kunnat relatera till men denna film är det precis oss. Verkligen som pricken över i:t. Vi sa i flera månader "we're just friends" (min pojkvän är amerikansk.) Tills han sa att han älskade mig och jag föll pladask. Ganska bokstavligt. Jag har väldigt dåliga lungor, kan te.x inte ligga ner på rygg utan att det känns som jag har som dimma över lungorna som gör att jag inte för tillräckligt syre. Har samtidigt en ovanlig njursjukdom så jag måste ta ut vatten ut njuren (!) Annars så är Augustus så otroligt lik honom i personligheten. Båda är jätte stöttande, kärleksfulla, charmiga & roliga. Han har även påpekat att jag har ett väldigt likt tankesätt när jag t.ex, innan ens läst boken, klagade på att om man äter ägg & bacon så är det frukost, oavsett när du äter det på dagen. Den blåa klänningen som Hazel fick av sin mamma fick jag också av min mamma, vi har likadan klädstil. Har även tekniskt sett spenderat mesta delen av mitt liv på sjukhus, support groups & kollat på tv. Kan verkligen fortsätta hur länge som helst men ni fattar nog, hehe.

Jag gillar den dels för att den är skriven på ett så bra sätt, och sedan för att jag helt sögs in i storyn och fastnade i boken direkt! En helt underbar bok helt enkelt! Något som jag gillar speciellt mycket i boken är sättet som framförallt Augustus pratar på, han uttrycker sig alltid så vackert på nått sätt, och det känns som att han har det perfekta att säga :) Och sen som är nämnt ovan att man faktiskt får lite av varje i denna boken, både glädje och sorg, vilket alltid är trevligt :)

John Green är ett jävla geni. Han skriver med en sån känsla och inblick, inte bara TFIOS utan alla hans böcker att man känner en koppling till händelserna. Han skriver så vackert och som om han själv hade upplevt minsta lilla sekund. Tycker om den författaren så sjukt mycket.