Tonåringar och sommarjobb
Mitt inlägg verkar kanske naivt men då jag själv inte
har barn så kanske ni kan avgöra hur jag ska göra.
Vi bor i ett stort hus och på en anslagstavla rev jag
av en lapp där någon sökte sommarjobb. Ringde upp
och killen var 15 år, tyckte att han kändes för ung för
våran stora trädgård. Men han var oerhört envis och
till slut så fick han komma tillsammans med sina föräld-
rar. Killen själv stog mest och gäspade. När jag frågade
om framtid, intressen så var svaren mest en axelryck-
ning så det kändes helt ointressant. Han var dock
mycket envis men bestämde mig för att ge honom en
chans. Den första veckan var han jätteduktig. Hade
dock svårt för instruktioner och var "trulig" i sitt sätt.
Han fick 80:- i timmen. Veckan efter skulle han måla.
Satt mest och gäspade men skulle ha betalt för 3 tim-
mar och hade då målat 2 brädor. Men han kunde ändå
få en chans, vi har alla dåliga dagar. Men jag var lite
sur och undrade om detta verkligen skulle ta 3 timmar ?!
Dagen efter kom han inte och på onsdagen ringde jag
och frågade om han blivit sur. Han sade då att han
börjat sommarskola vilket han inte sagt ett knyst om
till mig. Ville prata med hans föräldrar men de var inte
hemma. Hittade dock genast det vanliga tel-numret
och de var hemma. Jag hade frågat killen om jag
skulle plocka in någon annan och han svarade ja.
Mamman sade att eftersom han skulle gå i sommar-
skolan så "skulle han inte komma hem förräns kl 13.00)
och så avslutades samtalet. På fredagen så ringde
killen och frågade om han kunde komma på måndagen
(???!!!) Jag nämnde då detta att han godkänt en annan kille i trädgården. Men först då fick jag veta att
denna sommarskola bara var i 4 dagar vilket han
i n t e hade nämnt. Den nya killen var jätteduktig och
rev av det mesta. Några dagar sedan ringde den första
killens mamma och berättade hur besviken killen
blivit för att jag tagit in en annan. Jag berättade att
jag varken fått veta något om sommarskola eller
att den bara var i 4 timmar. Så jag var med andra ord
en elak j* kändes det som eftersom jag gjort killen
så besviken och plockat in en annan. Och jag förstog
mellan raderna att vi skulle förstå att killen inte visste
om han ville komma och skulle han det så skulle han
då förstås få känna att var välkommen. Mamman
verkade till slut förstå att pojken inte berättat allt som
vi pratat om. Ska jag ge honom en chans till eller
ska jag bara strunta i alltihopa. Snälla hjälp mig. Vill
inte göra killen ledsen och besviken, vet att åldern
är väldigt känslig men då vi varit oerhört schyssta
emot honom (vilket han dock nämn för sina föräldrar)
så vet jag inte om jag känner för att stå där och
känna att jag har varit taskig. Hur gör jag. Ett jätte-
stort TACK om ni vill ge era synpunkter.
Tycker redan att ni gett killen en chans, och eftersom han inte meddelat er om att hans skola endast skulle pågå veckan ut så tycker jag att han har sumpat den.
Har gått på aktivitetsstöd denna sommar på en grupp som bla klipper gräsmattor åt pensionärer. Vi har haft olika sommarjobbare i 3 veckors perioder och jag måste fkatiskt säga att det finns en del skräckexempel som man börjar fundera över vad dom änns gör där!
Eftersom killen verkar vara ganska lat utav sig + att du gav honom chansen så tycker jag att den nya killen kan få sin chans!

Tyckjer att du ska låta den nya killen fortsätta. Den gamla måste lära sig att man informerar om allting som man ska göra och i tid..

Ett jobb är ett ansvar och inget som man bara skiter i eller sölar med och det är lika bra att han får inse det redan nu. Låt den som får jobbet gjort behålla det alltså den andra killen.

Jag tycker att du ska träffa pojken & hans föräldrar och förklara hur det ska skötas framöver, alltså inga 80 kr/timme för att ha målat två plankor på tre timmar, att han ska dyka upp när han ska osv för annars är det kört.
Jenny
Medarbetare på Mode & Skönhet iFokus - sajten om mode, skönhet, smink, glitter & glamour!
Kika gärna in på min blogg
Ni har redan gett honom chansen, jag är själv 15 och jag hade aldrig ens vågat fundera på att bete mig så. Han måste själv fatta att han inte kan få betalt för att gäspa.

Visst, han är 15 år men nog är han gammal nog att förstå att hans handlande ger konsekvenser!
Nä, han har fått sina chanser, fler än han borde, och jag ser ingen anledning till att han ska få nya. Hur ska han lära sig hur det funkar med jobb och ansvar om han inte får ta konsekvenserna?
Grattis till att ha hittat en ny sommarjobbare som förstår hur det funkar.
Speciellt för den lönen, jag och min kusin fick jobb av min pappa, vi jobbade på riktigt bra och effektivt och hade en timlön på 75 kr/timme.
Jag tycker också att ni redan gett honom en chans och han verkade ju heller inte arbeta ordentligt. Det viktigaste här är ju faktiskt din trädgård och vad du behöver. Lycka till.
Om du ger han en chans till så se till att föräldrarna vet om vilka krav du ställer på han. Kan du inte ha båda killarna jobbandes där?? Då är de två och det hela kan gå snabbare.
Sajtvärd på Singelföräldrar och medarbetare på Misshandel samt på Svåra tider.
Inget är omöjligt det kan bara vara mer eller mindre besvärligt!!
#10 Fast samtidigt, ska en kille på 15 år behöva ha sina föräldrar som berättar vad han ska göra?
Men snälla nån! Han är 15 år! Inget att dalta med, han borde veta att man inte kan göra hur som helst på ett jobb. Och om han tror att det går att bete sig hur som helst - så får han lära sig den hårda vägen nu.
Nej, honom tycker jag verkligen inte att du ska ta tillbaka! Inte är man elak om man vill få det jobb man betalar för, utfört…

Mvh Stephanie 

Dock måste jag säga att frågorna om intressen och framförallt framtid, är lite overkill för ett sommarjobb… Det är sällan ungdomar sommarjobbar med saker de är intresserade av. Och framtidsplaner hos en 15-åring… Njaaaa… 

Mvh Stephanie 

Hej ! Tack för många bra svar, nu känner jag mig inte
så hemsk längre ! #13 skrev att "frågorna om intressen
och framförallt framtid var lite overkill!….Men det blev lite
desperata frågor eftersom han själv inte sade ett ord.
Ville inte att han skulle känna att vi stog och pratade över
huvudet på honom så frågorna var egentligen inte så all-
varligt menade. Om han bara gäspade och stog och skrapade
med foten i gruset så ville jag höra något från honom.
Och då var det det första, och närmaste som jag kom på.
Eftersom han går i åttan så tror jag nog att man nog vet
lite varthän det lutar när det gäller framtiden. Frågade
vilket som kände roligast, att meka eller datorer men
fick inget svar. Så frågorna var inte så svåra. Ännu ett tack
för era svar, nu kan jag pusta ut !
Hej ! Tack för många bra svar, nu känner jag mig inte
så hemsk längre ! #13 skrev att "frågorna om intressen
och framförallt framtid var lite overkill!….Men det blev lite
desperata frågor eftersom han själv inte sade ett ord.
Ville inte att han skulle känna att vi stog och pratade över
huvudet på honom så frågorna var egentligen inte så all-
varligt menade. Om han bara gäspade och stog och skrapade
med foten i gruset så ville jag höra något från honom.
Och då var det det första, och närmaste som jag kom på.
Eftersom han går i åttan så tror jag nog att man nog vet
lite varthän det lutar när det gäller framtiden. Frågade
vilket som kände roligast, att meka eller datorer men
fick inget svar. Så frågorna var inte så svåra. Ännu ett tack
för era svar, nu kan jag pusta ut !
Ett litet ps: Någon frågade om de inte kunde vara 2 och vid
det senaste samtalet så tog jag upp detta, att han och den
nya killen kunde jobba ihop när vi hade råd att ha 2 men det
ville han inte.Kom den första veckan ut till oss lite senare
på kvällen tillsammans med en kompis. Han frågade direkt
om jag hade något sommarjobb åt honom. Blev helt paff,
vi hade aldrig pratat om att de skulle vara 2 just då. Och
för oss blir det ju jättedyrt. Och inte vet man om de bara
står och pratar när jag vänder ryggen till. Jag pratade lite
artig med killarna och när de sedan åkte så sade de att
då så ses vi i morgon (d v s att båda 2 skulle komma),
Men jag hade inte lovat något ! Så jag fick ringa och förklara
att jag inte har råd att betala 2 stycken. Visserligen så går
det fortare men trädgården är på 10 000 kvadrat så det går
att hålla på hur mycket som helst, det finns knappast något
ände på det hela. Men då blev han sur. Något konstigt var
att han sade att han kunde även komma när vi inte var
hemma och då sätta en lapp på dörren hur mycket han
hade jobbat. Konstig tanke tycker jag, varför föredra att
vi inte är hemma ? ? ? (om man ska vara gniden av sig
så kan jag ju inte kolla upp timmarna då). Nu så har jag
visst skrivit så att det har blivit en hel roman om det hela
men jag var bara tvungen att få prata av er. Ni alla verkar
ju ha mycket vettiga synpunkter så det kändes skönt.
Ursäkta om det blev 2 inlägg här ovan, men datorn krånglar
och gör så här nästan hela tiden. Massor med kramar till
er allihopa !
biaxena, jag tycker du varit lite för snäll mot honom.
Du har ju ingen plikt jämtemot honom, för det handlar ju om din trädgård och vad du vill ha utfört i den och du har ju rätt att välja den du tycker är bäst på trädgårdsarbete.
Jag skulle sagt att jag inte är nöjd med hur han arbetar och att det varit lite för mycket oklarheter och att jag inte har tid med det.
Hoppas allt går bra iallafall och att du hittar en bra arbetare :o)

Ojdå om jag va du skulle jag "avskeda" kille ett nu när jag läst inlägg #16 , någon måtta får det ju vara!
Jenny
Medarbetare på Mode & Skönhet iFokus - sajten om mode, skönhet, smink, glitter & glamour!
Kika gärna in på min blogg
Tack för alla svar som jag har läst igenom ordentligt.
Han får inte komma tillbaka även om hans mamma försökte
släta över det hela "som ett misstag från båda håll". Men jag
sade att jag upplevde då inte något misstag från mitt håll
utan att jag inte fått tillräckligt med information. Ännu ett
jättetack för era svar, tack vare dom så känns det helt bra nu.
#20 Men vaaaa!? Vad är det för folk!?
"misstag från båda håll" - lycka till att få ett bra sommarjobb om man tror att man kan bete sig hur som helst, och sen skylla på arbetsgivaren!

Mvh Stephanie 


Hahah värsta jag hört i mitt liv!
Jag är själv 16 år och ska ha mitt första sommarjobb i år, och sådär skulle jag aldrig bete mig - respektlöst rent ut sagt!
Ett jobb är, som tidigare nämnt, ett ansvar och ska tas på allvar.
Om jag hade varit personen som betet mig på det här viset tror jag personligen att jag skulle lära mig mer av att förlora jobbet, för att då skulle förhoppningsvis en lampa tändas i huvudet om att det här beteendet inte fungerar i verkliga livet.
Men jag förstår även att du inte vill såra pojkens känslor, men om du låter honom komma undan med detta är chansen stor att han tror att det är okej, och beter sig på samma sätt på sitt nästa jobb. Du har redan gett honom två chanser, det borde varit en väckarklocka nog, om du frågar mig.
#23 Vilken intressant tråd du hittade, jag minns inte den här alls! 😃
#0 Hur gick det för er sen? Har ni tagit in några fler sommarjobbare sen dess?

Mvh Stephanie 

#24 oj såg inte när den hade publicerats, sökte runt efter trådar om sommarjobb - eftersom jag söker själv :)
