Kom ihåg att det är DU som bestämmer vad du vill göra med barnet. Det är DU som avgör eftersom det är din kropp. 

Jag tänker inte säga vad du ska göra eller inte. Det jag kan göra, är att ge dig tips. Och mitt tips är att göra abort när du är så ung. Du kommer få tillfällen i framtiden att skaffa barn, tro mig. Det är inte fel eller skamligt att göra abort. Men det är inte heller fel eller skamligt om du faktiskt vill behålla barnet, men du måste tänka på varför du faktiskt vill behålla barnet.

Tänk på din framtid, tänk på barnets framtid. Tror du att du klarar av att skjuta upp din utbildning för att finnas där för ditt barn? Du borde gå klart gymnasiet, och i bästa fall universitet/högskola och fixa ett stadigt jobb: Sen kan man börja snacka om barn.

När jag blev gravid som 17-åring så trodde jag mitt liv var över. Jag vill ha barn och jag funderade på att gå igenom med det, även fast det var med mitt ex som misshandlade mig. Men jag tog beslutet att göra abort för att jag har förlossningsskräck och jag insåg att jag måste tänka på mig och barnets framtid. Jag hade inte tillgång till att ge barnet det liv som hen förtjänade. 

Så fundera över detta väldigt, väldigt noga. Ring ungdomsmottagningen och boka en tid med barnmorska och berätta om din situation.

Jag hade valt att inte behålla barnet (om du nu är gravid) pga. att ni är så pass unga och ingen av er är myndiga än. Jag menar inte att ni skulle vara dåliga föräldrar bara för att ni är väldigt unga, men ni har hela livet framför er. Lycka till hur ni än väljer att göra!

Jag tycker att det är ditt val till fullo. Din omgivning kommer ha åsikter men ingen som blivit tvingad till att ta ett sådant beslut mår bra sen. Det är väldigt många som ångrar att de gjorde en abort, och det är många som mår dåligt och inte klarar av att ta hand om barnet de egentligen inte ville ha men inte fick ta bort och därför mår dåligt (även om de såklart oftast älskar sitt barn ändå)

Hade jag varit 15 hade jag inte behållit barnet, men det är för att jag inte mådde bra för fem öre när jag var i den åldern och det hade inte varit okej för någon. Nu sitter jag här och är 20 och min mens är 4 dagar försenad och försöker ta samma beslut som du. Men det är faktiskt våra egna kroppar och det är våra beslut i slutändan. En abort tär på kroppen och psyket, men det gör även en graviditet (speciellt en oönskad sådan)

Hoppas du förstod vad jag försöker få fram!

Det är en jobbig sits du är i och jag skickar lite kramar och hoppas att det hjälper lite grann i alla fall för stunden❤️

Det jag personligen anser att du borde göra är att prata och komma överens med din pojkvän.

Om ni båda känner att ni är redo för ett barn med allt vad det innebär (många många nätter med störd sömn, byta blöja, mata osv) så ser jag inga problem att ni behåller det.

Är man i en relation så anser jag att man i första hand ska fokusera på den och i andra hand familjebildande, din pojkvän kommer dessutom att bli försörjningsskyldig (vet inte hur det är innan man är 18) vilket innebär att han får mindre pengar till att använda när han ska flytta hemifrån.

Jag skulle också i eran ålder höra med mina föräldrar (om jag vore i era skor) och faktiskt diskutera saken med dem, de har ju trots allt fött och sett dig växa upp och vet vad du kommer att ställas inför fall du behåller barnet. Troligen så kommer de inte att vilja att du ska behålla det och det är inte för att vara elaka utan för att de bryr sig om dig och vill det som blir bäst för dig i framtiden.

MVH//Raichu

Jag tycker att du ska diskutera dina tankar på en ungdomsmottagning till exempel och önskar dig ett stort lycka till. Lyssna på vad andra, proffs, har att säga, och tänk klokt och förnuftigt men glöm inte att valet i slutändan är ditt.

Jag skulle skrapat bort det fortast möjligt, men om inte det känns rätt för dig så gör inte det. Men du är ju väldigt ung, så om du inte har möjlighet att föda detta barn så har du ju ca 30 år på dig att skaffa andra. Kram!