#0 Jag vet om hur det känns att bli utbränd, så även om du nu inte gillar det jag kommer skriva så behöver det sägas. Om du blir ordentligt utbränd så kan du ändå räkna med att du inte kommer vara klar med gymnasiet när du ville. Är det verkligen en smart risk?

Jag tror att många inte förstår hur pass illa det kan vara att bli utbränd. För min del så har jag inte återhämtat mig trots att det gått två år.

Men som ett litet tips, som du önskade. Så är det väl att fråga ifall det finns någon möjlighet för dig att bara delta på delar av lektionen, eller ha något vilorum att gå till. Det borde gå att göra en prövning i ett ämne (då behöver man inte gått på en enda lektion). Mitt andra råd är att ta upp precis dessa frågor och dina önskemål på mötet.

Jag håller till stor del med #1. Nu får jag erkänna att jag inte har koll på hur det funkar på gymnasiet numera, men som jag har förstått det så går det att "tenta av" vissa ämnen. Det borde gå att fixa till någon lösning förutsatt att BUP och dina föräldrar backar upp dig på den idén, men då är det superviktigt att du har GOD kontakt med skolan! Du kanske inte brukar göra så, men ha absolut inte frånvaro "i onödan" och se till att du gör de hemuppgifter, prov etc som ni kommer överens om. Att skippa det, även om det egentligen beror på att du mår dåligt, är att skjuta sig själv i foten. Sen var det åtminstone tidigare så att om man hade över en viss procent frånvaro, även om man var "sjukskriven" och det alltså var en giltig anledning, så kunde man inte få högsta betyg.

Men som #1 var inne på, OM du blir utbränd så tar det sannolikt längre tid för dig att komna tillbaks än att redan nu planera in ett extra studieår. En avbruten gymnasieutbildning och en utmattningsdepression kan vara betydligt tyngre att få ordning på.

Lycka till i vilket fall och ta hand om dig både nu och framöver! ❤️

#1: jaa har folk i min omgivning som blivit utbrända och vet hur hemskt det är. Vill inte bränna ut mig själv men tror ärligt att jag skulle må sämre av att lägga det på ännu ett år eftersom jag själv skulle stressa mer över framtiden och då blir det ingen avlastning. Hoppas helt enkelt att vi kan komma på en annan lösning så jag kan klara gymnasiet.

Nu är jag i liknande situation.
eller ja, inte lika klart m allt just nu osv. men iaf så sa min lärare när jag var påväg att krascha för två veckor sen. Att det fanns möjligt att jag just nu tar det lugnt i skolan, att jag fokuserar på att må bra, och att de viktiga prov /inlämningar osv som behövs för att jag ska kunna få A, så kan jag ta det senare i tvåan/trean utan problem. att jag skulle fixa det.

min kompis som går samhälls, är just nu sjukskriven. men läser några ämnen hemifrån på distans. (de "viktigaste") och lite svagt i de andra. men där är hennes lärare osv likadant. det pratas inte om ett extra år eller liknande utan att hon ska fokusera på att må bra och sen ta det viktiga senare.

m tanke på du fort går i tvåan(hade vart annat om du går trean) så kan det vara möjligt att det du ev missar nu kan du ta ikapp i trean? osv.

TS, hur har det gått idag?

#5: vi hade mötet och jag la fram väldigt tydligt att jag inte tänker gå ett fjärde år. Det vi kom fram till är att jag kommer vara sjukskriven 25% då ämnena inte är okej att läsa på distans men så länge jag har en sjukskrivning får jag vara hemma 25% av tiden. Kommer ta bort onsdagar då jag bara har två ämnen som jag ligger bra i. Och sålänge jag hänger med trots sjukskrivning så slipper jag fjärde år. Sedan om det blir alldeles för jobbigt får jag tenta av vissa kurser men jag siktar på höga betyg så vill helst slippa det. Egentligen ville de sjukskriva mig mer men tanken är att börja såhär så hoppas jag på att det hjälper😅 och gällande IV så är det möjligt att jag hoppar av och läser två IV i trean men vill inte skjuta för mycket på saker så jag ska försöka gå så mycket jag bara kan så hoppas jag på att det hjälper tillräckligt🤷🏻‍♀️

#6 Man kan få höga betyg även om man tentar av, själv fick jag ett B. Men hade kunnat få ett A om jag inte var så trött vid ett av tillfällena, haha.