Nu är jag inte insatt i religion men något som kan vara viktigt är att du kommunicerar varför din tro är viktig för dig samt kanske ta reda på vad exakt som stör honom med det hela. Tror han det bara är någon fas? Tonårstrots? Eller har det med något han upplevt att göra?

Om du känner att du vill lära dig mer om kristendomen så läs på och bli del av den gemenskapen, men se till att en förälder är med på det du gör. Inte så som att acceptera utan som att stötta samt kanske följer med dig till kyrkan, etc.

Sedan så måste jag påpeka att det är bra om barnen lär sig om alla religoner oavsett vad föräldrarna tycker eftersom lite kunskap kring varje religion ändå är allmänbildning och även bra att ha när man träffar andra som kanske tillhör en religion vars "regler" och traditioner man inte har full koll på.

Nästa steg är väll att hitta vilken gren av kristendomen du känner att du hör hemma i, dem flesta kristna i Sverige är protestanter, och sen ansluta dig till den kyrkan ☺️

Ett bra sätt att lära sig lite mer är att konfirmeras. Det brukar man göra när man är runt 13-14 års åldern
Enda kravet är att vara döpt innan men det kan man göra i samma veva.

Du blev kristen idag. Det kanske går lite fort för både dig och pappa 😉

#0: Ni kanske kan komma överens om att det är okej att ni har olika uppfattningar om religion och att det är okej.

För det första skall man skilja på kristendom, kyrka, präster och själva Kristus och Gud.
Att vara kristen innebär att tro på att Gud finns, att han skapade världen och oss. Att han har makt att förändra, och att Jesus Kristus är hans son. Inom kristendomen finns olika riktningar, de stora är katolicismen (som har en ortodox variant) och protestantismen.
Judendomen tror på Gud och kallar sin gud för Jahve, men är inte en kristen religion, för de erkänner inte Jesus som Guds son, utan väntar fortfarande på Messias. Deras heliga skrift är Toran. Det finns olika riktningar även inom judendomen.
Muslimer tror också på Gud (de tre religionerna kallas böckernas religioner eftersom de alla utgår från Gamla testamentet. Allah är det arabiska ordet för Gud. Enligt islam är Jesus en profet bland andra och den störste profeten är Muhammed och Koranen är deras heliga bok.
Inom islam finns också olika grader av fanatism och olika riktningar med olika tolkningar av Koranen.

Man kan vara kristen och tro på Gud och Jesus, men ändå inte gilla präster, kyrkor och hela organisationen runt det. Många frikyrkor har startat som en protest mot det.

När du skriver att din pappa inte tycker om Gud så låter det som om han någonstans tror på Gud, men inte gillar hans uttolkare? Men om man inte tror på Gud kan man knappast ogilla honom.

Jag tycker att du skall läsa på lite, läs gärna Gamla testamentet, det är en intressant bok. Sedan kan du ta en diskussion med din pappa om vad han inte gillar och varför. Han kan ha dåliga erfarenheter från sin uppväxt med tvång etc, eller erfarenheter av otrevliga människor som kallat sig "goda kristna" (det finns).
Eller så har han bara en strikt vetenskaplig syn på vår existens, det får du också acceptera.

Jag tror din pappa är för demokratin, för åsiktsfrihet och yttrandefrihet, och i konsekvensens namn borde han då acceptera att ni har olika åsikter.

Kanske är han rädd att du skall "fastna" i en sekt eller en frikyrka som han inte gillar. Det finns sådant också. Som sökare kan det vara lätt att fångas upp av sådant.

Om ni bara kan ha lugna och sansade diskussioner så kan det blir väldigt intressanta, filosofiska samtal vid middagsbordet. Låt dig inte provoceras bara, och försök inte "omvända" din pappa. Ömsesidig respekt är alltid det bästa.

#5: Mycket klokt svar!
Apropå konfirmation så kan man ju gå "och läsa" (vad kallas det numera?) för att sedan välja om det är något man vill göra eller inte. Jag är inte konfirmerad själv - vilket var ett aktivt val - men tror att man får en ganska god kunskap om kristendom, vad den innebär och så vidare.
En bra grund helt enkelt även om den inte är "opartisk".

Även om det skulle visa sig att Svenska kyrkan inte är helt rätt för dig så är det en relativt trygg start, utan extrema åsikter eller sekter.
Många kyrkor har någon form av ungdomsgrupper, kolla med den församling du hör till?

Jag tror att Missionsförbundet (som väl numera är Equmeniakyrkan?) är rätt ok ur den synpunkten också. Jag är uppvuxen med en sån församling även om vi inte var så aktiva och jag egentligen aldrig hade kristen tro själv.

Prata som sagt med din pappa, varför han är emot kyrkan?
Min pappa blev förbannad över krångel från kyrkans sida när jag skulle döpas och gick ur Svenska kyrkan, däremot hade han kvar sin tro. Som han brukade säga, "Det är kyrkan och inte Gud jag har något otalt med!"

Men ta det lite lugnt och fundera en del över det här. Kristna värderingar kan man till exempel ha utan att för den sakens skull tro på just Gud, skapelseberättelsen och övriga händelser i Bibeln.🙂

Det är helt galet att du som är barnet här ska behöva fundera över det här. Det är din pappa som gör fel. Det är helt irrelevant vad han tycker om religion, det är ju din religion. Tyvärr så är väl enda tipset att försöka få honom att förstå att du har rätt att göra egna val i ditt eget liv, och att han inte får bestämma över din religion. Men egentligen skulle det tipset ju verkligen inte behöva ges av hans barn 🙁