![[Mulka]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Får inte bo hos pappa
Det känns ofta som att min mamma bara bråkar med mig. Jag får inte göra det bästa för mina husdjur, och om jag svarar på det hon frågar blir hon arg. Hon ger också mig alldeles för mycket ansvar för mina yngsta syskon, mycket mer än till min bror. Då jag mår dåligt psykiskt är det typ det enda hon pratar om. Jag vill få tänka lite på andra saker.
Vill så gärna bo hos pappa, för jag orkar inte att hon bråkar med mig hela tiden. Hon accepterar inte heller att jag har svinlätt att bli stressad, då blir hon arg på mig. Men hon säger att jag inte får bo hos pappa, och det vill jag kanske inte heller, för då skulle jag inte kunna sköta min sköthäst eller vara i naturen, men pappa kan prata om annat och ställer inga krav på att man alltid ska låta trevlig eller vara perfekt. Han låter mig också göra fler saker, enligt mamma får jag inte göra någonting. Ville bara skriva av mig lite, är så trött på allt tjafs med föräldrar.
När min man växte upp bodde han hos sin mamma på vardagarna och hos sin pappa varannan helg. Hur ofta spenderar du tid hos din pappa? Kanske kan ni komma överens om något liknande annars, så att du får möjlighet att få spendera mer tid med din pappa?
Har du pratat med din pappa om det här? Det kanske hade varit bra att veta hur han ser på det. Kanske kan han prata med din mamma? Du har rätt i att det är viktigt att få tänka på annat och göra saker man mår bra av när man mår psykiskt dåligt. Det är jätteviktigt och det är superbra att du tänker så!
Nu vet jag inte hur gammal du är eller om du redan får hjälp för ditt mående, men om du går i skolan så kanske du kan prata med skolkuratorn? Den kanske också kan hjälpa din prata med dina föräldrar och hjälp dig hitta en lösning. Dina syskon är ju inte heller ditt ansvar, så det är ju också viktigt att få reda ut.
Vad är det för saker du skulle vilja göra som din mamma inte låter dig göra? Hoppas du mår bättre snart och att det löser sig på bästa sätt!
#1: Har länge inte klarat att gå i skolan, vår kurator är inte jättebra heller. Om jag ber mina föräldrar att prata med varandra dröjer det fem min innan någon av de ringer och säger "hen ringde mig och sa det här!". Min mamma kommer ju aldrig låta mig bo hos pappa eftersom han inte är lika insatt i hur jag mår.
Jag träffar min pappa så ofta som mamma tycker är okej, typ max var tredje vecka.
Om din pappa skulle träffa dig lite mer skulle han bli mer insatt i hur du mår. Det är oftast bra att ha kontakt med flera vuxna för att få olika "input" och se saker från olika håll.
Har din mamma ensam beslutanderätt om hur ofta du skall träffa din pappa? Jag trodde det var något som gjordes upp vid skilsmässan.
Från en viss ålder skall man ta mer hänsyn till vad barnet vill.
#3: Jag vet inte hon verkar i alla fall tycka det. Problemet är väl att jag inte får träffa honom så pass mycket.
Vilka andra vuxna kan du prata med? Far- eller morföräldrar? Skolan?
Vet din pappa om hur du känner?
Du kan väl ringa honom och prata med honom?
Du verkar vara riktigt "på kant" med din mamma just nu. Kan du prata lugnt med henne och förklara hur du känner? Kanske det finns andra skäl än de du känner till som gör att situationen är som den är.
Du mår helt klart inte bra just nu och du är på kraftig kant med din mamma. jag skulle tro att du kan behöva ett miljöombyte. Prata med din pappa eller någon annan vuxen om hur du känner.
Har du bra kontakt med din pappa, så han kanske kan tänka sig att du får bo där en period ? Jag tror, efter vad du berättar, att det skulle vara bra för dig.
#6: Enligt pappa skulle jag gärna få bo på heltid hos honom, det är bara mamma som inte tillåter det.
#7: Du har väl något att säga till om själv kan jag ju tycka. Vet du varför din mamma är så "tjurig" att du inte får bo hos din pappa ? Är hon rädd att förlora dig, eller är det bara för att "jäklas" ? Ser hon det som ett misslyckande att hon inte "kan ta hand om dig", är hon rädd för vad andra skall säga ?
Det låter som du har en bra relation med din pappa, så jag tror att det skulle vara toppen för dig att få bo där ett tag. Har du inte någon vuxen du kan prata med ? Sjukvården, skolan eller i värsta fall soc, så de kan hjälpa dig så du kan få flytta till din pappa, åtminstone för en tid.
Din pappa har lika mycket rätt att vara med dig som din mamma har, så vida han av någon anledning inte får ha vårdnaden om dig ?
#8: Nej, jag vet egentligen inte varför. Det finns tyvärr ingen som går att prata med just nu, och jag har ingen aning om varför jag inte får vara med pappa, min bror får vara där när han vill.
#9: Det låter ju konstigt. hoppas det löser sig för dig, så du får bo hos din pappa ett tag.
Har du möjlighet att prata med din pappa när inte din mor är med? Då kan du till honom ställa de frågor din mor inte vill svara på.
Är din bror äldre? Fråga din mor varför du ska ta hand om dina småsyskon men inte din bror
Fundera på om det trots allt inte finns någon att prata med, kanske en kompis, en kompis förälder eller en granne
Låt dagen idag bli din bästa hittills!
#11: min bror är lite yngre än jag, men tycker ändå inte att det är rättvist. Ska i alla fall få vara några dagar hos pappa nu, får se hur det blir sedan.
Jag tycker att om du och din pappa är överens om att du ska bo hos honom så är det han som bör ta diskussionen med din mamma.
#13: man kan ju tycka det.
Starta ny diskussion
