(X) ärr under sommaren
Hej!
Jag har/haft ett självskadebeteende i några år.
Nu när det blir varmare ute blir det konstigt att gå I långärmat. Samtidigt vill jag kunna bada. Har även simning med min klass vilket jag måste ha för mitt betyg.
Jag har inte gått i kortärmat i snart ett år och vill bara kunna gå så o slappna av. Mina föräldrar vet om mitt självskadebeteende men tror inte att jag gjort något på ett år. De stirrar otroligt mycket på ärren och år ledsna över vad jag har gjort. Så var det iaf förra sommaren. Nu har jag dock grövre ärr.
Jag arbetar i en ungdomsverksamhet, och där tänker jag täcka ärren. Men hur döljer jag dom?
Jag vet heller inte om mina ärr är tillräckligt läkta för att "visa upp". Är det skadligt för mig eller triggande för andra?
Jag skäms inte över mina ärr, det är en del av mig. Men det så jobbigt när alla stirrar.
Jag tycker att långärmade luftiga skjortor är bra kläder för ändamålet. Det blir inte så varmt som man tror. För simning så finns det långärmade badkläder (tänk surfkläder) eller till och med sådana kläder som ska vara för solskydd vid bad.
En ursäkt kan vara att du bränner dig lätt :)
Annars kanske vattenfast smink funkar, med tanke på svetten i värmen? Kanske i kombination med något långärmat plagg i nät eller spets, så kan det hjälpa till att dölja utan att du behöver täcka armarna helt.
Om det är triggande eller inte vet jag faktiskt inte, men det finns en myt om att man skulle trigga någon som är självmordsbenägen om man frågar om de är det eller pratar om det. Det är inte sant och många är faktiskt väldigt tacksamma över att någon ställer de svåra frågorna istället för att smyga runt dem och prata om dem.
Jag gissar på att det oftare tänks "Åh, stackars människa. Jag vet hur du lider." snarare än "Åh, sår! Nu så vill jag också skada mig!" fast det är nog högst individuellt och beroende på i vad för en slags period man befinner sig i.
Du ska absolut inte skämmas över dina ärr och det är bra att du inte gör det, fastän det såklart är viktigt att göra vad man kan för att ta tag i roten till det dåliga måendet så att man kan få må så bra som möjligt och inte behöver skada sig själv.
Hoppas att det går bra för dig!
#1: Tack!
Jaaaa, jag är lite orolig att visa dom i min närhet. Dom vet ju att jag inte bränner mig lätt.
När jag var som sjukast blev jag triggade av andras ärr men då var jag väldigt sjuk.
Tips hur man berättar för familj om ärr?
Hur läkta måste ärren vara för att kunna gå I kortärmat?
Det är varmt ute och alla andra går så.
Vågar jag det?
#3: Man får tänka på att ärr bör skyddas från direkt sol medan de läker. I mitt fall väntade jag alltid till de gått från lila (men huden läkt igen) till vita/hudfärgade (i mitt fall är det nästan vitt 🥲). Tror även att helt läkta ärr inte triggar många alls som självskadar själva. När jag mådde som värst var det egentligen bara oläkta ärr som verkligen kunde trigga. Men det varierar från person till person. Dock så ska du inte behöva dölja armarna ifall du kanske råkar stöta på en person som kanske råkar triggas. Ska vi tänka så så måste vi begränsa oss en hel del inom många aspekter i livet. (Typ hur man äter ute bland folk ifall någon med ätstörning är i närheten, etc.)
Annars kan en luftig blus/skjorta vara något?
Om du vågar det vet bara du men är ärren läkta så kör på det. Du kan fundera på vad du svarar ifall någon undrar vad det är. Om du vill vara ärlig eller kanske bara säga att du inte vill svara, etc.