Elaka kompisar

Hej, jag har ett problem som för mig är väldigt jobbigt och jag vet verkligen inte vad jag borde göra så därför tänker jag berätta om det här och se om någon kan hjälpa mig.

Så, i skolan brukar jag hänga med en grupp av tjejer som ofta snackar skit om alla. När det pratar med en person direkt är det mest ”oskyldiga kommentarer” men när de pratat bakom ryggen på personen säger det mycket värre saker.Dem kan vara väldigt rasistiska och säga elaka kommentarer om alla med lite mörkare hudfärg än dem. Det finns en tjej i gruppen som kommer från Syrien, när hon är där säger de andra inte så mycket, men när hon inte är det så kan det komma kommentarer som ”Det är klart, hon är ju svart” och värre saker jag föredrar att inte skriva. Det förekommer också kommentarer om hur hbtq personer är ”mindre värda”, vilket blir väldigt jobbigt för mig som bisexuell.

Det jag tycker är värst är när de förväntar sig att jag ska hålla med. För mig är det otroligt viktigt att alltid vara trevlig och snäll, och jag vet hur mycket till synes obetydliga ord kan skada. Jag vill verkligen inte skada någon men känner mig tvungen att säga att ”Ja, jag hatar honom också” när jag inte gör det ”Definitivt, hon är så störig” när jag tycker hon är trevlig. Jag försöker hålla mig ute ur konversationerna så mycket som möjligt, men det är otroligt svårt när det specifikt frågar mig saker.

Jag vill verkligen lämna gruppen och sluta umgås med dem, men jag känner ingen annan och är otroligt blyg till den punkt att jag knappt kan hålla en vettig konversation.

Ärligt talat trot jag inte att de i gruppen förstår att deras ord kan såra någon. Jag förstår det väldigt väl då jag fick höra väldigt många av dessa ”oskyldiga kommentarer” under låg och mellanstadiet vilket är något som gjort mig väldigt osäker när det gäller vissa ämnen. Men jag vågar samtidigt inte säga emot dem och påpeka att det är fel att säga så, då jag som sagt är en väldigt blyg och tyst person som oftast inte uttrycker mina åsikter.

Sindri

2025-01-13 12:38

Hej - jag förstår verkligen ditt dilemma. Att skaffa nya kompisar är inte lätt och man vill ha någon eller några att "höra till".
Jag kan förstå att du "följer med flödet", men tror också att det får dig att må dåligt och tycka illa om dig själv eftersom det går emot allt du står för. Det kan också göra dig avtrubbad i längden, d v s du kommer att glida mer och mer mot deras håll.
Det är ett högst mänskligt behov av att höra till socialt. Många forskare tror att det är det som gjort att människosläktet har kunnat växa sig så starkt.
Jag kan nästan lova att det är fler än du i gruppen som känner sig obekväma, men vår instinkt att höra till en grupp är så stark att det tar över. Det är sådant som kan skapa en mobb, men även sådana otäcka saker som inbördeskrig och etnisk rensning.
De här personerna uttrycker rena nazistiska åsikter, och det är bäst att du drar dig undan dem för att inte bli stämplad som en av dem, då blir det svårare att närma sig andra.

I en Hollywoodfilm skulle du naturligtvis vara hjälten som ryter till och säger ifrån och berättar hur illa de bär sig åt och hur fel de har, är och hur små, inskränkta och fega personerna är och sen skulle alla skämmas och många skulle komma och tacka dig och säga att de egentligen tycker som du och bara en eller kanske två idioter skulle stå kvar och vara loosers.

Men - så är ju inte livet och du vill nog helst inte väcka uppmärksamhet alls verkar det som. Vad skall du göra? Finns det någon annan i klassen som du skulle kunna tänka dig att närma dig? Grupparbete (om sånt fortfarande finns?), läxläsning, samarbete i skolan av något slag? Kan du be någon lärare hjälpa dig att få mer kontakt med någon annan?
Om du skulle våga själv - vad är det värsta som kan hända? Att du får ett nej? Ja, vi människor är livrädda för att bli avvisade - vil vill bli accepterade och höra till.
Men 4 nej kan följas av ett ja. Det är inte fel på dig för att du inte passar ihop med några andra specifika personer.

Jag hoppas att du går i slutet på högstadiet och skall vidare till gymnasiet - jag lovar att det mesta bli annorlunda då. Flera av mina barn har haft jobbigt i grundskolan (aphuset brukar jag kalla det), men i gymnasiet blev allt mycket bättre. Där är folk inte så barnsliga.
Så om inget annat funkar - skit i den där mobbinggruppen, de är ändå losers. Satsa på dig själv och att plugga så du kan gå den utbildning du vill. Du kan ha lurar och lyssna på musik eller poddar på rasterna. Sk-t i dem i matsalen, bestäm dig för att sitta ensam - och håll huvudet högt. Väj inte för blickar, titta inte ner. Var stolt över att du har de åsikter du har, att du är en öppen och fördomsfri människa. Stå upp för dig själv för det är du värd.

[Undertaker]

2025-01-14 08:12

Jag tycker du bör försöka finna nya vänner. Framförallt riktiga vänner som är trevliga.
Du mår själv inte bra av deras agerande så det låter inte direkt som en vänskap som ger dig något. Förutom då sällskap och sammhörighet men vill man tillhöra en grupp otrevliga individer verkligen?

Som vuxen skulle jag säga att "Säg åt dem, förklara för dem att deras beteende är allt annat än okej". Men jag vet att jag som tonåring och även efter att ha blivit myndig inte skulle ha haft nog mod för att säga till. Jag var och är själv blyg och jag tycker inte du ska behöva utsätta dig för konsekvenserna det kan få att säga åt dem. Så försök istället att se om du kanske finner en annan grupp som du kan passa in i.