Jag är inte ensamstående förälder, men har alltid levt med skilda föräldrar. När jag var 3 träffade jag mammas nye kille. Vi hade riktigt tur att vi kom så bra överens, när jag var 7 flyttade vi tre ihop (hade inga syskon då). Min låtsaspappa har förändrat mitt liv så otroligt mycket, utan honom skulle jag inte vara den jag är idag utan hade nog varit en bråkig liten skitunge som dricker och muckar. Han är min största förebild och om jag hade kunnat hade jag velat ge honom en lång och trevlig resa som tack för allt han gett mig.

Personligen tycker jag att man ska vänta med att presentera sin nye kille/tjej tills man vet att man kan komma någon vart, dvs. inte första dejten för jag tror det kan vara jobbigt för vissa barn att nya killar/tjejer kommer in i ens liv hela tiden. Det kan vara jobbigt nog att man inte kan få sin förälders upmärksamhet hela tiden. Men det är nog olika från familj till familj.

Lycka till med att hitta den rätte! ;)

Vad härligt att höra att det gick så bra! För det är inte alltid så lätt att hitta rätt på en gång, för det finns så många konstiga killar…

Din mamma hade verkligen tur och träffade en fin kille på en gång som det höll med, och kul att höra också att ni kommer så bra överrens!

Jag har nog en tendens att träffa lite knasiga killar .. (har jag märkt med åren) men jag försöker att ändra på det.  Det är ju så mycket som ska stämma in för att det ska fungera med allt.

Jag har väl haft oturen (eller undermedvetet fel val) att träffa på dom här som inte är så snälla.

Mycket är nog pga att jag själv är föör snäll!

#2 Jobbigt! Men det är ju bra att du har insett att du kanske träffar fel typer, då kan du ju göra något åt det till skillnad om du träffat sådana utan att tänka på det!