Hjälp angående mina föräldrar.
Hej! jag är 21årig kille som bor hemma och är arbetslös nu efter jag gjort klart skolan. Jag valde att göra en tråd här då jag inte hittade någon vettigare sajt.
Det är nu såhär att jag mår, och har mått väldigt dåligt i många år pga av att mina föräldrar dicker helgerna in och helgerna ut. Dom är skilda med bor tillsammans, mamma hon försvinner ibland utan att vi vet vart hon har tagit vägen, hon kan vara borta all ifrån 1 dag till månader (2 månader är det längsta hitils) och när hon kommer hem igen så säger hon inte vart hon varit.
Min pappa dricker varje helg, min mamma dricker mycket (när hon är hemma) men inte lika mycket som pappa. Dom bråkar hela tiden när dom dricker, jag har pratat med dom själv och tillsammans med min skolkurator. Men inget händer. Jag minns inte barndom pga av allt som hänt hemma och som fortfarande händer. Ibland tänker jag: dom är ju vuxna jag kan ju inte be dom att sluta dricka, men det vill jag. Ingen mår bra ut av det. Jag är jämnt och ständigt ledsen och mår dåligt pga situationen.
Jag brukar vara hemma hos min storebror på helgerna, men dom har 5 barn så det är trångt där så kan inte stanna så länge tyvärr.
Jag vet inte vad jag ska göra för att må mig, få ett smile på läpparna och känna min lugn. Allt jag vill är att komma härifrån, men hur? Kan man vända sig till någon i min ålder? jag är inte så kunnig inom detta ämne.
Hoppas jag kan få några tips, och ber om ursäkt om det här inte är rätta sajten att skriva om detta.

Först och främst, dina föräldrar behöver hjälp. Det är inte ditt ansvar att få dem att sluta dricka, men att försöka få dom att komma i kontakt med någon avgiftningsklinik.(?) Är iaf en skjuts på vägen.
Och om du mår dåligt så kanske det är en idé att du också pratar med någon om hur du mår.
Om du vill få annat att tänka på, vilket är förståeligt, så kan du ju börja på någon aktivitet.
Prata med din bror om hur du har det hemma, så kanske ni kan hjälpas åt att fixa något tillfälligt boende åt dig.
Håller tummarna för att det löser sig :)
/Frida
Medarbetare på Sång.ifokus.
Stå på dig, annars gör någon annan det.
Ska prata med min bror imorgon, men jag är lite orolig hur dom skulle reagera om jag sa till dom att det här inte fungerar, kanske dom blir sura och inte låter mig bo hemma eller något, då vet jag inte vart jag ska vägen. Men det är nog så man tänker för att man är orolig. Jag har ingen direkt att prata med förutom min broder som jag ska ta och göra.
Tack så mycket för svaret.

Jag tror inte att du begöver oroa dig. :)
Somsagt, hoppas verkligen att det löser sig!
/Frida
Medarbetare på Sång.ifokus.
Stå på dig, annars gör någon annan det.
Det låter som att du verkligen har det jobbigt! (kram)
Det är inte ditt fel att dom dricker, men jag vet att det går ut över dig, även fast du nu är vuxen. Men framförallt när du var yngre. Det sätter sina spår.. man mår dåligt.
Jag tycker du skulle behöva komma ifrån dina föräldrar mer, och fokusera på ditt liv, inte dina föräldrars.
Det är svårt att få någon annan att sluta med beroenden, men du kan tänka mera på dig själv. Jag tycker du ska försöka sätta gränser för dina föräldrar.
T ex att dom bara får träffa dig när dom är nyktra. (Dom lär ju sakna dig till slut och tänka efter lite)
Var rakt på sak! Säg till dom ungefär:
- Jag mår skit-dåligt av att ni dricker och jag vill inte överhuvudtaget ha med det att göra. Så vill ni träffa mig, så får ni hålla er nyktra helt enkelt.
Men sedan kan man ju vara lite ekonomiskt beroende av sina föräldrar i din ålder. Men jag skulle jobba på att vara så oberoende som möljigt.
Lycka till. Berätta gärna hur det går. kram
Såg att du fortfarande bor hemma. Jag skulle försöka fokusera på jobb och få egen lägenhet och vara ekonomiskt oberoende. Då kommer du att må mycket bättre när du känner att du inte tvingas vara en del av deras beroende.
#4 Dina tips var jättebra :) Och fungerar säkert på de flesta föräldrar. Vet inte själv vilken erfarenhet du har av just alkoholism, så jag tänker inte kritisera! :)
Av egen erfarenhet där min pappa är alkoholist, och fick valtet att välja mellan mig, hans enda dotter och flaskan.. var valet ifrån hans sida inte svårt alls. han valde flaskan. beroende på hur långt in i beroendet dom har kommit är det olika hur lätt dom har att bryta det. i mitt fall har jag förgäves försökt att få tillbaka min pappa ja, i snart 10 år. kärleken för flaskan är starkare än kärleken till hans barn. något som alkoholister som regel har gemensamt.
#Graniten, skicka ett PM om du har lust så kan vi prata mer om det här. Och ev hjälpas åt. Har som du läste ovan erfarenhet av detta och har suttit/sitter i samma båt som du.
Mvh, Sophie www.teamsegra.wordpress.com
Sajtvärd på Brukshundraser & medarbetare på Problemhundar.