Plötslig kris
På bara några veckor har livet vänts upp och ner. Ett monster har flyttat in i vår familj. Vår dotter som är 15 har plötsligt blivit en utomjordling och hela vår familj håller på att gå under. Ständig ilska och humörsvängningar, egen vilja och test av gränser är en sak men detta är något annat. Hon vill hela tiden få som hon vill med allt och alltid stå i centrum för uppmärksamheten. Värst är nog min oro för hur det ska gå med kompisar så småningom - orkar de verkligen med denna egotrippade självgoda, krävande och ilskna tjej. Vi gör det då inte. Dessutom är vi inte överens här hemma - tycker helt olika om hur vi ska hantera det. Jag är rädd att detta kommer att sluta med skilsmässa. Jag behöver verkligen få några röster ur vardagen i denna fråga - känner någon igen sig?

Sån var jag också som din dotter en väldigt lång period! Inte förlorade jag mina kompisar för dem var trevliga mot mig och tjatade inte som mina föräldrar. Jag var sådan för att få mina föräldrar att fatta att någongång måste dem börja släppa taget och började då bryta mig loss en del med stora protester från deras sida och jag protesterade 10ggr mer tillbaka.
Jag fattar egentligen det och försöker tjata mindre för jag är en rätt tjatig och kontrollerande mamma. Jag tycker nog ändå att min dotter inte alltid är så trevlig mot sina vänner, hon blir tex skitsur när någon av dem gör något hon inte gillar eller inte frågar henne när de ska göra något. Hur sjutton ska jag få henne att fatta att allt inte kan snurra runt henne?

#2 Jag var aldrig otrvlig mot mina kompisar utan som sagt bara min väldigt överkontrollerande mamma. Be henens kompisar att ignorera henne och gå ifrån henne när hon brusar upp sådär. Eller låt henne prata med psykolog eller KBT-terapi.
Detta problem får ofta överbeskyddande föräldrar.

#4 Det håller jag med om jag jämför med dem som inte har överbeskyddande föräldrar, dem är inte så upproriska då.
Men vänta lite nu. Vart är krisen? Du har en 15 åring. Dom flesta tonåringar är såna. Helt normalt. Du kan fråga vilken förälder som hellst som har barn i tonåren & dom kommer känna igen sig! Sen tror jag inte hon är sån med sina kompisar. Men ni föräldrar bör vara överens om regler/gränser (?) Annars blir det nog lite tokigt.
#4 Håller jag inte alls med om. På vilket sätt?
Alla tonåringar testar gränser & har humörsvängningar. Och självklart har alla människor en egen vilja. Oavsett ålder. Annars är det något fel.
#6 Föräldrar som håller för hårt fast vid sina barn och inte låter dem utforska (nu menar jag självklart inte att man skall låta dem umgås med en massa skumma typer och knarka osv, självklart inte) så måste de göra en större revolt för att, precis som normalt, bryta sig lös från sina föräldrar. Det är inte onormalt på något vis alls, "alla" gör revolt någon gång.
#8 "försöker tjata mindre för jag är en rätt tjatig och kontrollerande mamma."

Det verkar fullt normalt. Hon är ju tonåring! Jag tror inte att du borde oroa dig så mycket för hennes kompisar. Alla tonåringar är väldigt egoistiska under en period, och det behövs! Stöter hon sig med någon av sina vänner är det upp till henne att lösa det. Din roll som mamma har/kommer förändras en del. Hon kommer att bli mer och mer influerad av sina vänner och om en tillsägelse om hennes beteende verkligen ska ta bör det komma från det hållet snarare än från dig.
Jag tror att det viktigaste för dig är att komma överrens med din man om hur ni ska hantera henne hemma. Hon kommer att ta sig igenom den här fasen och bli den person du kände igen om ett par år men det är viktigt att du och din man klarar av att hålla ut genom den tuffa tiden. Prata med honom. Har ni vänner med lite äldre barn som kanske redan gått igenom det här så kan ni ju fråga där?
Tack för alla svar, både från tonåringar själva och andra föräldrar. Många goda råd och förslag som jag helt håller med om. Det viktigaste blir nog svårast. Att vi tillsammans hemma ska hitta ett sätt att hantera henne. Min man kan absolut inte se detta som normala tonårsproblem utan tror att hon har allvarliga problem som vi behöver få rätsida på genom mycket hårda regler, konskekvenser för hennes humör osv. Detta gör att jag faktiskt inte berättar allt för honom utan tar de flesta konflikter själv vilket gör att jag blir så trött. Vet inte hur vi ska kunna lösa detta men försöker se varje bra dag som ett andningshål.
#12 ta ett papper och skriv sedan tillsammans med din man och dotter regler som säger vad hon inte får göra. skriv sedan ner saker på ett annat papper som dras in om hon beter sig inom de regler ni har satt upp som hon inte får göra.
då blir ni överrens lättare.
Mvh
Mig