Min mamma skämms.
Jag tycker om att vara naturlig och låta skinnet vila från konstiga färgämnen osv och bara använda smink till finare tillfällen men min mamma tillåter inte att jag får följa med henne i affärer osv om jag inte har på mig smink för hon skäms.
Hon säger det själv. Jag har pratat med henne och sagt till henne att det sårar mig att hon skäms över mig men hon säger till mig att sluta vara ett psykfall.
Blir så förbannad på henne då hon vägrar se hur hon är, blir så förbannad över att hon tror att hon är någon bitch som kan tro att hon får göra precis vad hon vill.
Jag erkänner att jag inte är den perfekta dottern, att jag måste gå ner en massa kilon för min hälsa och att jag måste sköta skolan bättre, att jag måste börja städa lite mer m.m jag vet mina brister och fel men jag orkar inte hålla på och spela vuxen 1. för att hon inte ska behöva göra någonting alls 2. för att jag ska vara vuxen resten at livet så varför ska jag hålla på att städa, diska och vara super vuxen och mogen?
Jag är en mäniska, en idivid och alla är olika, bara för att jag inte har 400000 kompisar och umgås med dom, r ute och super och knullar varje kväll, röker och missköter mig så är jag konstig.
Jag lever för mina älskade husdjur, jag har mina nära och få kompisar som jag kan lita på och har roligt med, jag har min pojkvän som jag nu vart med i snart 2 år och jag försöker ta mig genom skola, tonårs problem m.m Varför är jag konstig för att jag inte är som alla andra?

Du är inte konstig, har själv aldrig smink och struntar vad andra tycker om det.
Min mormor sa för ett tag sen att jag hade gått upp i vikt, givetvis vet jag om det. Visserligen tkr jag inte min viktuppgång är hemsk då vikten har lagt sig på rätt ställe(höfter, rumpa, bröst och lår). Har lite på magen att få bort men men. Hon ringde och bad om ursäkt sedan och grät men det var en väldigt onödig kommentar.

Sorgligt att din mamma är så. Kanske beror det på en osäkerhet i sig själv ? Troligtvis har hon upplevt detta och kännt sig pressad till att göra sig snygg i låg ålder och nu försöker hon automatiskt uppfostra dig på samma sätt.
Alla är olika och det är lika bra att inse. Varför försöka eftersträva något annat, när man redan är sig själv ? Går det att bli bättre om man redan tagit det säkra steget att våga vara sig själv ?
Min mamma skäms ibland för mig om jag går i sopiga kläder, vilket händer eftersom det är mina myskläder. Sen när behöver myskläder vara snygga ? Och varför ska jag bry mig om vad hon tycker, det är ju jag som ska bära dem och skäms jag inte över mig själv behöver ingen annan heller göra det. Och vad gäller smink så är det snarare så¨hemma hos mig att min pappa uppmuntrar mig till att inte sminka mig. Han pratar om natrlig skönhet. Det tycker jag att du också ska tänka på.
Naturaly is beauty.
Mvh Ellenfyrkant
Jo jag vet att jag inte är konstig, jag anser att det är dom som tycker så som är konstiga. Som när jag hade valp, mamma blev helt galen när hon märkte att jag gick ut i ett par gamla mjukisbyxor och typ natt tröja och rastade hunden vid typ 4 på morgonen, precis utanför porten men vad ska jag göra? spackla upp mig med höga klackar och tighta finkläder mitt i natten, mitt i snön. för att gå och lägga mig igen? :P
Min pappa är annorlunda, han tycker att tjejer är kossor som ska stå i köket och göra mat och föda barn med röda läppar :P
Jag anser att det är slöseri för mig att använda smink nu då om ett par år kommer min hud se ut som att jag fastnade med ansiktet i en köttkvarn och då måste jag sminka upp mig för att ens kunna gå ut utan att bli instoppad på zoo :P