Hela mitt liv har jag blivit orättvist behandlad av min pappa. Redan när jag var 1½ skildes sig mina föräldrar. När jag var så pass liten så kommer jag inte ihåg något men vet att min syster hade otroligt svårt med vad som hände. När jag sedan blev 5-6 år(tror jag) blev det värre. (vill inte gå in på detalj då alla kan läsa detta) Men mitt förhållande till min pappa blev värre. Ungefär runt den tiden gifte sig min pappa sig med sin nuvarande fru och fick senare en son 2000. Året 2004 var jag och min syster hos min pappa i 3 veckor under sommaren. Då förvärrades allting jag satt och grät nästan var dag och klarade ej av att vara där och även mer saker hände. (samma som när jag var 5-6 år) Det enda jag ville var att komma hem till mamma igen. Efter att jag och min syster ringt till mamma och var ledsna osv kom mamma och hennes man och hämtade oss. Och jag träffade inte honom på 2 år. Sen år 2006 hälsade jag på pappa en kort stund men var rädd att han skulle bli som förr. och år 2007-2008 åkte jag min syster, mamma och hennes son till USA under jul och nyår. Senare på sommaren åkte min pappa hans fru och deras son på semester och menade på att jag och min syster inte behövde följa med då vi redan varit utomlands det året och tyckte det var orättvist mot deras son att våran mamma bjuder med oss på resor. Och jag blev såklart förbannad på min pappa men vågar ej visa hur arg jag är.. Och nu på senaste tiden har min pappa slutat höra av sig. Så jag känner att jag vill inte ha med honom att göra om han nu ska vara på det sättet.

Jag e bara så himla arg på min pappa, fattar ej hur man kan göra skillnad på sina barn på det sättet!
Och nej jag vill inte gå in på detalj om det som hände vill inte skriva sånna saker synligt på nätet.

Vet ej om det hamnade rätt(?)