![[LadyWinter]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Mamma till en tonårstös
Hejsan,hoppas det går bra om jag skriver här.
Jag har en dotter på 15 år,som haft lite problem med droger det senaste året.
Det började med att i februari förra året ringde skolan om att ambulans samt polis var på plats,för det har hänt min dotter något…vad???Jag fick jätte panik grät och svor..trodde att jag inte skulle hinna till skolan innan det var försent,hade kontakt med ambulanspersonal via mobilen medans jag åkte taxi till skolan.Ambulanspersonal sa sedan att dom inte kunde ta henne för hon var våldsam..hon viftar efter något som hon trodde skulle mörda henne…droger sa min man,han hade ju haft erfarenhet och varit i sådana kretsar.
Väl framme i skolan,försökte jag få kontakt med henne…men det gick inte,hon fick en psykos,hon hade sagt till polis att hon tagit tabletter hemifrån..finns inga såna tabletter…hon hade visst köpt 10 ectasy tabletter i skolan och tagit alla på en gång sa hennes kompis.
Ja detta var bara början på nåt som bara blir jobbigare.Hon skickades efter sjukhus,bup till tvångsvård till avd unga vuxna..fick vara där i 2 veckor..blev utskriven..så fick vi kontakt med drogteam som kom hem varje vecka..samt tog med henne till test.Ibland kom hon inte hem hörde aldrig av sig,jag blev rädd ringde teamet..och undra vad ska jag göra..hon kanske är död eller nåt…fick ringa polisen beskriva henne,hade mardrömmar att hon utnyttjats och nån gjort henne illa,men hon kom hem som tur var.
Så höll det på länge..i somras kom hon hem på dagen ,efter att sovit hos kompis…hon skrek och grät..hade ont i magen…jag trodde hon hade blivit slagen..hon vet inte sa hon…jag var tvungen att luska ut…och såg i datan att hon snackat med en kompis..om att hon dragit 3 linor samt tagit 3 bomber…jag ringde teamet..fick panik..tänk om hon dör..,testet visade amfetamin,jaha så vad göra nu,tog kontakt med hennes kompisars föräldrar..och berätta vad dom sysslar med…ryckte på axlarna gjorde dom,dom hade ju inte socialen på sig på sina barn..deras barn kan springa fritt och droga utan att det blir konsekvenser..fattar ni inte era barn behöver större stöd..tänkte jag i skallen
,ja men nu hade jag gjort detta.Min dotter fick ett finger från socialen att inte göra detta igen,då rymde min dotter till växjö..åkte med några grabbar på natten…jag letade telefoner nummer till hennes kompisar och letade efter henne..fick tag på en kille som hon har varit kompis med sen grundskolan,han sa att hon stuckit när han somnat…jag ringde och ringde hela natten men ingen svara i hennes mobil,fick panik…men så skicka jag ett sista meddelande..lever du?..fick svar ja,svara då skrev jag och hon svara…vi kommer och hämtar dig…hon ville hem..så efetr 3 timmars körning fick vi med henne,jag ville inte skälla på henne nu,jag var glad att hon var välbehållen,när vi kom hem sa jag till henne gör aldrig om det igen aldrig,
då brast det för henne och hon grät…det var lugnt ett tag..hon visade positivt på cannabis nästan varannan vecka,men i höstas i oktober som var visade det inget på 3 månader vi var jätteglada och berömde henne för det…men nu i januari börjar det igen…utslag på amfetamin,blåmärken påansikte finger avtryck under hakan..det blir en ny utredning,mini maria kopplas in samt psykolog…och hon bryr sig inte,hon är ofta agressiv och tyken och likgiltig…hon går inte till skolan,hon ska få undervisning via datan..för hon har inte fått betyg sen detta hände..men jag tror hon skiter i det också….så nu känns det som att vi gjort allt,jag slutade jobbet också för att hjälpa och vara ett stöd för henne….många säger att det bästa är att hon får en annan hjälp på behandlingshem..vi har sagt det förut att vi ville ha haft det,
men ingen lyssnade,hon har ju hunnit kanske att bli beroende av droger nu..i 1,5 år,man vill inte låta soc ta henne,men detta är för hennes eget bästa hon klarar det inte om hon inte har motivation till det,samt innan hon blir förstörd helt och hållet eller att något händer henne…
Inge ord kan beskriva vad jag känner när jag läser igenom det här, vad du måste ha känt & gått igenom!
Men: "ingen natt är så lång att den inte följs av en gryning."
Kram!
Tack Moa-16 och sharp.
Jo det känns när man vill göra allt för henne för att behålla henne hos mig,men är rädd att hon kommer att upptäcka det försent..och då har jag inget att säga till om,när det gäller myndigheter.Men visst jag förstår myndiheter att det måste göras att hon tas in,men jag mår illa av att dom tar henne även för att det är det bästa för henne kanske.
Hej LW och välkommen hit! Det låter väldigt jobbigt det du fått gå igenom ang din dotter. Man känner ju sig så hjälplös kan jag tänka mig!
Man älskar ju sitt barn och önskar man kunde göra nåt…
Hamnade hon tidigt i fel sällskap? Det låter som om hon skulle behöva längre tids avgiftningsvård och terapi, så att det inte händer igen. Men det där är ju så individuellt också!
Har ni fått reda på vad som spökar i grunden? Hon kanske har väldiga problem med tonårshormonerna som kan ge depressioner och så att hon valt att fly ifrån dom känslorna?
För att hon inte ska fortsätta med droger, så tror jag det är viktigt att man gå till botten med allt. (lätt att säga..) Har hon hunnit utveckla ett beroende?
Skriv gärna mer och berätta hur det går, så kan vi försöka att stötta dig så gott vi kan.
Hejsan!
Jag är också en tonåring och vet hur det ligger till i kretsarna på min skola, jag har koll på dom mesta och lätt att läs av.
Dom flesta som börjar med droger har det svårt hemma/i skolan, otroligt dåligt självförtroende och faller lätt för grupptryck. Tyvärr så har ''små söta flickor'' som aldrig någonsin i livet haft det svårt men ändå velat vara i centrum fallit för sånt här. Man vill vara i centrum och kompisarna pushar på en ''kom igen, vågar du inte, fegis osv.'' och tillslut gör man det, dom flesta får en kick av att klara av det dom andra inte trodde hon skulle göra. Av droger mår man oftast skit första gången/gångerna, och efteråt börjar kicken. Sen finns det även folk som jag, har haft ett förjävligt liv, både hemma och i skolan med jag lever än vilket många tycker är otroligt. Droger har jag aldrig användt men har tänkt på det många gånger förhoppningsvis är jag smart nog att inte falla för grupptryck när jag blir äldre. Jag bytte skola och bestämde mig för att vara mig själv i 4:an, jag fick massor med vänner och vart otroligt populär (det är fortarande såhär), jag har alltid gillat att se och höras och vara i centrum är min favoritgrej. Jag antar oftast alla möjliga utmaningar, jag har dock en hjärna och vet vad som är fel. Men ibland så finns det folk som är jätteframåt och vill va i centrum men inte vet gränserna. Jag vet inte hur din dotter är men det här var bara några exempel. Om jag skulle börja använda droger och inte använda hjärnan skulle jag nog ignorera alla vuxna som föräldrar och soc, om det fanns polare som tyckte det var ''coolt'' skulle jag nog va så dum att faktiskt tro på det.
Jag tror din dotter behöver en vän som visar henne hur patetisk hon är (ursäkta), gärna fler vänner som visar henne att hon gör fel, kanske även flera stycken som säger ''antingen lägger du av med drogerna eller så gör jag det'' och om flera av hennes närmsta vänner gör det kanske hon förstår att 2 killar som hon känt i 1 vecka tycker det är coolt medans hennes bästa vänner som hon kan dela allt med är borta för alltid. Hon kommer antagligen förstå det när hon behöver det som mest.
Lycka till!
Starta ny diskussion
