känner ni igen detta?
någon som känner likadant?
hur ska man göra för att vända det och bestämma sig att man ska klara det?
har levt med diagnoserad anorexia i 2 år nu (tycker inte om att kalla det så eftersom jag inte är tjock, fet och äcklig och en med anorexia ska ju vara smal…)
hoppas bilden inte är för mkt.
säkert massa stavfel men…..
Hej gumman!
Vill ge dig en stor kram och undrar om du har sett denna sajt som finns?
Suicide doesn't take away the pain, it gives it to someone else
Vad menar du?
Vill du bli frisk från anorexia så kanske du ska först börja med att acceptera dig själv för den du är. Om du tar hand om dig själv så får du en bra respons från kroppen, och från andra för den delen.
Jag vet att det är svårt, men älska dig själv nu, för att du är unik.
Att man har anorexia behöver dock inte vara att man är ett benrangel.
Har en bekant som fick diagnosen anorexia för bara 2-3 veckor sedan. Högt blodtryck och låg puls. Till kroppen så har h*n en "normal" kroppsform.
ja jag vet…
:)
nej men det är svårt att förklara, lättare när man är där själv.
jag har levt med detta i över 2 år så jag vet…
tänkte bara göra ett collage.
när man ska bli frisk måste den friska biten i hjärnan vinna över den sjuka.
tyvärr blir detta jätte svårt.
jag har alltid problem med att prata med andra, särskilt dem som får betalt för detta t.ex. psykologer.
om man har anorexi ska man vara underviktig, det ingår i de här sakerna man måste för att det ska få kallas det.
annars är det ortoroxi (stavning?)
Tack så mycket för att ni bryr er.
ortoroxi är en helt annan sak och handlar om att man har ett osunt förhållande till träning och "nyttig livsstil". man kan faktiskt vara anorektiker även om man är överviktig. gick en dokumentär om det på tv igår. inte just om feta anorektiker, om en englands fetaste kvinna som efter sin gastric bypass faktiskt dog i anorexi, 120 pannor stor.
anorexi handlar inte om hur stor man är, utan helt krasst om självsvält. detta brukar ju resultera i att man blir underviktig, meni vissa fall, som i det ovan med kvinnan som från början vägde över 200 kg, genomgick en GB. när hon började gå ner i vikt slog hennes tidigare ätstörning (matmissbruk) över och hon började svälta sig själv för att gå ner i vikt snabbare. när hon dog berodde det på svår undernäring, trots att hon vägde 120 kg, och anorexi. man måste alltså inte vara underviktig, men man lider av undernäring.
det är en riktigt hemsk sjukdom, både för de som lider av den, och för anhöriga som ser sina älskade gå ner sig så mycket. jag hoppas verkligen att du får bukt med dina demoner, men jag tror du har kommit en stor bit på vägen med tanke på att du erkänner din ätstörning och ser det som ett problem. det är ofta det största steget, att inse att man faktiskt är sjuk.
Starta ny diskussion
