Min bästa vän bor i Stockholm, jag i Hudiksvall. Vi lärde känna varandra då jag gick i 7:an (4 år sedan) och vi träffades första gången i vintras. Det var jättenervöst, men kul att äntligen få ses irl! Vi träffades ca 45 minuter då jag väntade på tåg, men det var ändå hemskt roligt.

Min pojkvän träffade jag på internet. Han bor 60 mil ifrån mig, nere i Jönköping. Vi började prata den 11 april förra året, blev tillsammans den 25 maj samma år. Den 6:e Juli träffades vi första gången och han skulle stanna här i två veckor, det var SÅ hemskt nervöst då han kom hit. Men så fort vi sagt hej och kramats och så, så lättade allt upp och det var som om vi träffats flera gånger förut.
Nu har vi varit tillsammans i drygt 13 månader och vi förlovade oss på våran ettårsdag. Aldrig haft ett bråk någonsin under denna tid, det är ganska grymt!

Sedan har jag träffat en massa annat folk också, men detta är mina två mest betydande möten.

Jag önskar dig lycka till med din träff och jag hoppas att ni är lika bra vänner efteråt, du får gärna uppdatera med hur det gick!

Jag har också träffat en hel del människor från nätet och kan säga att de är lika kul varje gång men att man ska vara försiktig =)

träffat många från bla gosupermodel hahaha :D o de är vänner som jag fortfarande har kvar och nästan betyder lite extra, för det är personer man inte träffar varje dag. det är verkligen super kul, glöm inte att ta massa bilder! de har jag gjort o de är de bilder som betyder mest, första gången man ses liksom :)

Jo en tjej som heter Maxine bor ca 3 mil från mig hon bor i stan & jag på landet. Vi hade pratat med varandra rätt ofta på msn & messat. Hon känner en massa folk som bor där jag bor så en dag när jag var med en annan kompis träffade jag henne med några av hennes kompisar…vi blev genast vänner! Nu kom jag nyss hem från talangen med henne (ett ungdoms disco i örebro) vi dansade , skrattade & hade skitkul. Och hon är så himla skyddande när vi dansar och det kommer en kille bakom som försköer dansa mot mitt arsle tar hon mig i handen och drar bort mig älskar henne till döds. Vi har träffas 2 gånger med andra kompisar där jag bor. Sen så träffade jag henne första gången 26 Juni hos henne asmysigt & inte nervöst alls. Vi åkte moppe , kollade på film , satt vid datan & gick ut med hennes vovve. Sen så träffades vi nyss då jag kom hem till henne och fixa i ordning oss och sedan gick vi ner till talangen alltså 29 Juni. Hon är 96:a & jag är 97:a. Dock så hänger hon med sånna som dricker , röker festar & sånt men hon håller inte på så. Och eftersom nästan alla där jag bor känner henne så har dom alltid sagt snälla saker om henne , älskar verkligen min lilla maxi ;) Vet att det är tidigt att säga men känns verkligen som vi passar med varandra!

Min fästman och jag träffades på ett spel ;)

Jag har också träffat några vänner på internet, oftast på chat eller spel. Vissa har jag träffat, andra inte.

Jag vill veta hur det gick för TS! :D

Jag med!

Jag har träffat flera stycken från nätet :p 
Vissa har jag inte kontakten med längre ..
Men en som jag åkte 10timmar tåg för att träffa enda upp till Råneå, träffa henne första gången förra sommarn, har träffat henne 2gånger nu och hon ska komma till mig för första gången denna sommarn. Henne är jag superbra kompis med vi snackar med varann hela tiden, sms/internet/telefon …  Har kännt henne i ca 3år nu ^^ 

Sen en annan som jag träffat ca 4gånger, vi bor lite närmare varann och det tar typ ca7timmar att komma till varann hon bor vid borås^^ 
Vi har också känt varann ca3år eller ja, liite mindre kanske :p
jag har varit hos henne en gång sen har hon vart hos mig 2gånger sen åkte vi båda tsm en gång upp till kompisen i Råneå.
Snackar också typ varje dag.
:)

Hejhej igen alla! Oj oj vad många har svarat redan

Förlåt för det sena svaret men igår så kom jag hem typ klockan 7 och var dundertrött och idag så har jag varit borta hela dagen.

Det gick faktiskt bättre än väntat igår. Först när jag såg henne så blev jag lite pirrigt men jag gick fram till henne (hon såg mig inte först för att det var lite virrigt vid ingången till Gröna Lund) och vi hälsade och kramades.. Pirrigheten försvann väldigt snabbt och det kändes som att vi träffats flera gånger förut så jag pratade med henne normalt som jag brukar prata med mina kompisar.

Vi hade jätteroligt på Gröna Lund och svettades lika mycket, haha! Vi skrattade typ hela tiden och vi avslutade dagen med att åka Tuff-Tuff Tåget, och gissa vilka blickar man fick när vi skrek "WOHOOOOO!" när det inte ens var roligt över huvudtaget, hahaha!!

Det var sorgligt att säga hejdå, men eftersom att jag har släkt som bor i samma stad som henne så kan jag åka till dem och samtidigt träffa henne igen..

Det kändes inte supernervöst för att jag gjort detta förut

Jag träffade min bästa kompis på internet för 7 år sedan. Vi är bästa vänner än idag och har träffats många gånger, jag bor i Jönköping och hon i Stockholm. Det var riktigt nervöst första gången vi skulle träffas, då hade vi varit vänner i drygt ett år om jag inte minns fel.

Även min pojkvän träffade jag online, han bor något längre bort dock haha, i USA, Kalifornien. Vi har varit tillsammans i snart 6 månader och för ett par veckor sedan bokade han äntligen flygbiljetten ner hit, han kommer den 28 juli och stannar tre månader. Han har planer på att flytta hit och plugga. :) Nu när vi ska träffas kommer det antagligen vara helt overkligt och nervöst i början, men vi känner redan varandra bättre än vi känner oss själva och vi har sjukt mycket planer för dessa månader han kommer vara här, så det kommer bli helt underbart.

#11 Gud så nervöst och underbart! Det som är bra med långdistansförhållanden är att när man väl träffas så kan man ta flera veckor/månader på en gång. Min pojkvän bor visserligen bara 60 mil bort, lite skillnad mot för dig och din pojkvän, men det blir ändå hemskt underbart när man inte setts på ett tag och sedan när han väl kommer hit så kan han stanna i flera veckor. Han åkte hem häromveckan efter att ha varit här i 5 veckor. Jättemysigt!

#12 Absolut! Håller med dig :) Klarar man avståndet klarar man allt!

#13 Absolut! Jag vet många som säger att de inte skulle klara långdistans, men för mig så är det just den oerhört starka kärleken som verkligen håller oss ihop. Älskar man någon riktigt mycket så spelar det ingen roll om man kan ses varje dag eller några gånger per år!

För oss är det 80 mil emellan och träffas tyvärr bara på loven  Men jag flyttar ner nästa år så det är inga problem ^^

Måste vara riktigt spännande Attlid 

För oss är det nästan 900 mil + en tidsskillnad på 9 timmar, haha! Men vi får det ändå att funka.  Och ja, spännande minst sagt! När man saknat och längtat efter varandra i ett halvår är man vääääldigt förväntansfull nu när man äntligen har ett datum att räkna ner till… 24 dagar förrsten, haha.

#16 Du får ta och uppdatera oss på något vis när han har kommit, om hur det gick och sådant!

#17 Det kan jag absolut göra 

#18 Jag vill också höra hur det går sen med din pojkvän när han kommer hit!

Jag har träffat en genom internet, två års skillnad men fan vad kul vi har och samma intressen! Jag bor i Gävleborg, hon bor i Luleå. Så det är en timmes flyg (först 2.5 timmar tåg till flygplatsen) eller 10-12 timmar med tåg. Åkte upp till henne en vecka sommaren 2009! Innan vi träffades hade vi bara skrivit till varandra varje dag i nästan ett år tror jag :) Vi träffades genom iFokus faktiskt!
Och nu kommer hon ner hit i augusti. ;) Ska bli spännande och riktigt kul! Min kompis som bor här nära mig är också vän med henne och har också åkt upp till henne i Luleå förra sommaren så vi ska umgås alla tre ^^,

#11 Herregud vad långt, tycker distansförhållande verkar jobbigt :) Men har ni aldrig träffats tidigare?

#19 Jag håller er uppdaterade 

#20 Jag hade inga planer på att vara i ett långdistansförhållande eller ens ett förhållande överhuvudtaget… tills jag träffade honom. Vissa saker bara händer och jag är lyckligare nu än jag någonsin varit :) Visst är det jobbigt, men samtidigt det bästa jag varit med om. Nej det blir första gången vi träffas, men vi Skypar och pratar varje dag och har gjort sedan första dagen i vårat förhållande. Det känns som om jag känt honom hela livet :) Nu kommer han hit och stannar 3 månader, sedan firar jag antagligen nyår i USA med honom, sedan kommer han nästa vår då jag tar studenten, och sedan vill han flytta hit och plugga. Så vi har planer! Jag hade inte varit kvar i förhållandet om jag inte helhjärtat trodde att vi verkligen kommer kunna vara tillsammans senare. Jag har inga problem med att vänta sålänge vi tar oss framåt. :)

Träffade min bästavän för fem år sedan, om jag inte  minns fel. Hon bor i Sundsvall och jag i Stockholm. Vi har träffats två gånger. En gång för två år sedan, då åkte jag upp till henne, var hur nervös som hellst. Men vi hade pratat i två år, varje dag, via sms, mail osv. 

Var där i en vecka, och att säga adjö var nog något av det svåraste jag gjort.

Sommaren därpå åkte hon hit ner till Stockholm en vecka. Vi hade mega kul, vi badade, åkte runt i Stockholm. Det var då förra sommaren och nu om en månad ska jag åka upp till henne igen. Länktar som en tok.

Även om vi inte  pratar varje dag nu så pratar vi ofta.. Vi pratar bara om saker som ingen annan förstår. Såfort något jobbigt har hänt så skickar jag iväg ett litet sms till henne, och varje gång hennes svar kommer så blir allt så mkt enklare.

Hon är nog den som står mig alra närmast, också den som vet exakt  allt  om mig.

Till er som var nyfikna på mig och min pojkvän och hur det gick för oss att träffas för första gången - han har nu varit här i 2 veckor och det är helt underbart. Det är som om vi känt varandra hela livet. Allt är så naturligt och ingenting har känts konstigt eller awkward, vi kommer verkligen överrens och gör allt tillsammans. Har aldrig varit lyckligare :) Jag vet inte hur många som var emot vårat förhållande eller som sa saker i stil med "han kommer vara annorlunda när ni träffas" osv, men det känns riktigt, riktigt bra att visa dem att de hade helt fel.

#13 Vad härligt! 

#23 Men guud så underbart! Jag håller med dig, då jag träffade min pojkvän första gången (då hade vi visserligen bara varit tillsammans och känt varandra i ca 2 månader) så kändes det såklart lite spänt den första halvtimmen, men därefter var det som att vi hade träffats varenda dag sedan vi var små. 

Underbart att det gick/går bra, och förresten, asfin bild!

#23 Åh, jag blir så rörd när jag ser bilden! Vad underbart att det har gått bra, vi finns här på iFokus om du behöver stöd

Jag är lite nyfiken, vilken hemsida träffade du honom på? Du måste
inte berätta om du inte vill.

Tack hörni! :)

#26 DeviantART.com, en sida för konstnärer och fotografer. Han är konstnär och jag är fotograf, haha.

#27 Och en riktigt duktig sådan! Är ju lite avis haha  Hoppas som sagt att ni fortsätter att trivas tillsammans! 

#27 Jo men den hemsidan har jag hört talats om många gånger

Men vad roligt att ni trivs med varandra.

Det kändes inte så konstigt alls för mig heller att träffa min bästa vän från Habbo, vi har ju liksom snackat om allt möjligt på msn så det fanns inte så mycket mer man kunde berätta, det blev så naturligt ändå.

Alltså, folk säger jämt att "det är skillnad IRL, du känner bara personen över datorn och vet inte hur h*n är på riktigt" osv. Men av egna erfarenheter så har det ALDRIG varit så. Personen har alltid varit sig själv på internet och varit nästan precis som jag tänkt mig (om inte bättre) då vi väl setts. Detta kanske inte gäller då man har pratat i en vecka, men vi som pratat med personerna i några månader/år känner ju faktiskt oftast personerna.
Men andra verkar inte kunna förstå det. Synd att de ska yttra sig om saker som de inte förstår, haha. :/

#30 Personer över internet som inte är seriösa kan ljuga i typ 1 vecka men sen när man tillslut blir bra vänner så måste man sluta upp med ljugandet och vara sig själv, annars är det ingen pålitlig kompis

#27 Jag glömde att fråga en sak!

Hur gick det med språket? Och hur har det varit mellan er sen han åkte hem igen?

jag har träffat caszos på internet och vill gärna träffa henne i framtiden :)))

jag har träffat två stycken från internet, den ena bor väldigt nära och det var ca 3-4 år sedan vi träffades nu, pirrigt va det att träffas första gången men vi trivdes bra ihop, och nu går vi i samma klass och det var inget vi planerade utan det hade gått ett år eller två innan vi sågs igen när skolan började.

Den andra däremot, vi träffades för 3 år sedan.. vi hann träffas 2 gånger tror jag och sen började vi bråka på msn och så pratade vi aldrig mer :p

men just nu har jag kontakt med 3 st som jag vill träffa, en nere i skåne (jag bor i västra götaland), en i småland och en i stockholm. var såååå nära på att träffa hon i stockholm i somras, men hennes mamma ville inte skicka iväg henne och blev aldrig av att jag fixade en tågbiljett.. men ska helt klart testa på nästa år! :)

Sen ska jag även tvinga hit han i skåne också, måste verkligen få träffa honom då han är som en bror för mig.. även om jag inte träffat honom, men helt underbar och snäll!

jag vill träffa moalinn hon verkar snäll:)

#33 Pratar du om mig? Haha, sweet.

#32 Språket har gått jättebra, jag har alltid haft väldigt lätt för engelska, det är som ett andra modersmål för mig. :) Lite kämpigt första dagarna när det var helt ovant, men har gått över förväntan och nu är jag så inställd på det engelska språket att jag ibland får hjärnsläpp och t.ex börjar prata engelska i skolan eller om någon frågar mig något, haha.

Han är fortfarande kvar och åker om ca 1 månad, allt går fortfarande jättebra, inga problem what so ever. :) Vi har även hunnit planera och lösa lite inför framtiden, så det ser ljust ut!

#37 Haha åh ni är så söta tillsammans!

Åkte han aldrig tillbaka efter 2 veckor eller har han kommit tillbaka?

#38 Två veckor? Haha han skulle redan från början stanna i tre månader, så dryga månaden kvar. :)

#39 Jaha! Haha, oj, då förstod jag det hela fel

Du skrev "han har nu varit här i 2 veckor" i ditt första inlägg och då trodde jag att han skulle hem efter det, hihi

Men vad roligt att det gått bra för er. Bor han i USA?

#40 Ja, Kalifornien. :)

#41 Okej, har sett bilder på Kalifornien och jag tycker att det ser ruskigt fint där borta

#42 Det är det verkligen! Och sjukt varmt, haha. Ser fram emot framtida semestrar och besök där borta hos hans familj! :)

Jag har blivit jätte bra kompis med några här på iFokus! :) Några bor ganska nära mej, andra bor över 100 mil från mej.

Några har jag inte kontakt med mer men lärde känna folk via dom, bland annat Miiichis (#9) som jag e jätte bra kompis med! å vi har träffats flera gånger som hon skriver. Å så har jag samma som hon då träffat den här kompisen i luleå flera gånger som jag också e jätte bra kompis med! :) Brukar åka tåg till hon ungefär 17 timar tar det. :p

Snackar med dom två varje dag, sms, telefon, Facebook, msn. :) Tycker det e roligt att ha kompisar som bor långt bort för kul att resa runt i sverige hehe ^^ Dock kan det vara tråkigt ibland med att man inte kan träffas så ofta. Brukar bli några gånger om året ungefär. :p

#44 Vad roligt för er

Jag håller med dig fullständigt att det blir lite tråkigt ibland när man vill träffas på direkten men så kan man inte det för att man bor så långt ifrån varandra
Jag och tjejen som jag skrev om när jag startade tråden vill träffas varje dag, men tyvärr så går det inte för att vi bor ju så långt ifrån varandra

En användare här på iFokus som heter Wonderwallen smsar jag med dagligen, vi har pratat via msn sen ca 2 månader tillbaka tror jag, men för kanske ½ månad sen så bytte vi nummer och har smsat sen dess. Mycket enklare

#45 Det e la det som e det värsta med att bo långt ifrån varandra. ;) Å så måste man ju betala för å träffas också för tåg, buss, flyg kostar ju en del. :/

Jag har träffat väldigt många personer från internet. 40-50 st för att vara helt ärlig, utan att överdriva. De flesta har jag inte någon kontakt med än idag, men med några har jag det.

Min ena bästa vän bor i Stockholm, och jag i Lidköping. Det är drygt 40mil. Inte så långt och vi har träffats 8 gånger, sammanlagt har vi spenderat drygt 1½ månad tillsammans. Nu är det dock ett år sen vi träffades sist, pga en massa orsaker.. Men vi är fortfarande lika bra kompisar, det kommer vi alltid att vara. Vi har känt varandra i 6år, och träffades genom en då klasskompis till mig. De var "bästa vänner" men jag tog henne ifrån henne, haha! Råkade stöta på henne en gång när hon var här också, det var ganska kul. Vi lever två helt olika liv iallafall, nu när hon har fått barn och så, men det förändrar ingenting som sagt. Hon är 2år äldre.

Min andra bästa vän bor på Sicilien, Italien. Det är ganska precis 300mil mellan oss. Vi började prata sommaren 2009, och nästan exakt ett år senare åkte jag dit och var där i 10 dagar. Vi håller fortfarande kontakten men pratar inte lika ofta längre. Men vi har "delat kompishalsband" och vi bär det varje dag. Så jag har en bit av henne med mig. Vi säger att vi är systrar, haha.. På halsbandens "framsida" står det "Always Sisters" och på "baksidan" står det "Forever Friends"

Bilden är på oss, utanför hennes hus då när jag var därnere. Lägg märke till att vi har likadan hårfärg ;)

Har börjat snacka med en tjej från Göteborg & jag själv bor i Skellefteå!
Vi har bra kontakt & har otroligt mycket gemensamt. Både fysiskt & psykiskt. Hon är otroligt snäll & nu på sportlovet är det dax för mig att åka ner! Kommer bli otroligt spännande! :)

Träffade förövrigt henne via iFokus! :D

Jag har pratat med en kompis i ca 2 år på en hemsida för hästintresserade/djurintresserade människor. Vi har alltid sagt att vi ska ses, i och med att min syster bor i samma by som hon själv, men det har aldrig blivit.
Så jag skulle gå till min prao en dag, när jag praoade i den byn, och då tyckte jag att hon stod vid busshållsplatsen, men jag hälsade inte i fall det inte var hon. Men så skrev hon sen till facebook "Var det du jag såg?" och då var jag ju tvungen att svara. c:

Lite halvt skulle man kunna säga.

Jag började i en ny gymnastikförening för några år sedan, samtidigt började det ungefär 13 nya från ytterligare en förening. Det här va tiden då jag var beroende av gosupermodel… hehe. Aja, där så hade iaf en tjej skrivit att hon gick i Järfällagymnasterna, där jag gick. Jag mejlade då henne och vi kom fram till att vi gick i samma lag. Låter konstigt, jag vet, men vi va runt 60 stycken och under träningarna var vi alltid uppdelade i tre grupper och jag och hon va inte i samma. Och eftersom vi båda var nya hade vi inte lärt känna varandra än. Men efter det började vi pratas lite på träningarna och så. Det slutade med att vi blev jättebra kompisar! Om det inte hade varit för att vi började chatta hade vi nog aldrig lärt känna varandra för kort därefter splittrades gruppen och vi skulle egentligen ha hamnat i olika. Men då fixa vi så hon kom i min grupp ;)))

Aja, vi blev iaf jättebra kompisar. Fast nu har vi glidit ifrån varandra, både pga att vi båda har slutat med gymnastiken och så tror jag vi är ganska olika som personer.

Jag har träffat personer genom iFokus på en hundträff. Det var första gången jag träffat folk IRL som jag mött på internet. Mina föräldrar har avrått mig från att göra det men sen tänkte jag att det var nog ingen fara ändå, hade läst att de personerna vara med på andra träffar innan vi träffades så det kändes ju bättre att det inte var några helt random liksom :)

Efter den träffen så har jag blivit mycket mer positivit inställd till att träffa människor genom nätet på riktigt, skulle gärna göra om det.

Det var stelt under träffen, jag sa inte så mycket eftersom jag är rätt så blyg men sen var det folk som pratade åt mig så jag slapp haha. Nä men om jag skulle träffa de igen så skulle det säkert gå bättre, det var ju första gången så jag förstår att det blev så.

Kontakt o kontakt… Eftersom det är på iFokus och de som kom är rätt så aktiva där så läser jag ju deras inlägg o så  Fast jag och en annan har pratat om att träffas igen.

TIHI :D Den där dagen på Gröna Lund var underbar verkligen :D

Kan säga att vår vänskap har bara blivit bättre :D Jag var hemma hos Cazzos i ett par dagar på höstlovet och vi hade askul! Eftersom vi har pratat nästan varje dag i 4 år om allting så är det kul att faktiskt SE ställena/sakerna/personerna som man hör om :) Om några veckor så ska Cazzos hälsa på mig i Linköping i några dagar och så ska jag visa henne runt här :D

Jag har träffat två personer IRL som jag har lärt känna via internet, mer exakt detta forum :)

Det har gått bra båda gångerna, båda personerna var trevliga, en glad överraskning! :) Men man ska vara försiktig… Nån som såg filmen "Disconeccted" som gick på MTV för nån vecka sedan?, aja ni som sett den hajar :)

#52 IIIH!! Längtaaar

#53 Jag tror att jag har sett trailern.. En gubbe utger sig för att vara en kille i hennes ålder och de träffas i ett köpcenter och så kommer han?

#54 Tror inte det är den.. Såg dock inte allt i mitten (växlade kanal och glömde byta tillbaka så missade en del) men det är den i videon nedan :)