pappa-ARG!
Måste bara få skriva av mig lite nu…
Idag har jag varit med mina kusiner och så. Sen ikväll typ halv 8 ringde de och sa att deras mamma skulle tycka att det var kul om min ena kusin sov hos mig och min syrra hos den andra. Vi sa att vi skulle fråga och syrran frågade mamma också men hon svarade "det går om ni vill det" och det var där det började.
Själv satt jag vid datan då syrran frågade men hon sa att mamma hade sagt det med lite arg ton också så att det var bäst att vi bestämde oss snabbt. Jag ville egenkligen inte men svarade endå ja (vet inte riktigt varför). Men jag sa till syrran att jag ville ha min utlovade popcorn påse före han kom (låter kanske lite själviskt men jag har tidigare erfarenheter om hur mycket som blivit kvar till mig då vi "delat rättvist".
Syrran sa ja till det och sen skulle jag övningsläsa en sak inför mamma och var då lite irriterad för att det dels hade strulat på sims men även för ätt jag inte hade fått popcorna än. Såklart så frågade mamma och fick veta och då sa hon att jag kunde gå upp och he in popcorna då men jag sa att jag skulle göra det efter att jag hade läst. Då jag kom ner efter att ha poppat så han jag ta två popcorn innan pappa sa att jag skulle gå upp och städa rummet, det var då ca: 5 minuter kvar innan han skulle komma så jag blev lite småsur och protesterade med tanke på att mamma också hade sagt att jag kunde ta mina popcorn då.
Pappa sa att antingen städade jag en liten stund då eller så avbokade jag och städade hela rummet den kvällen och jag svarade då att jag helst avbokade men då hade han tagit tillbaka det. Till slut gick jag med på att städa rummet och på vägen upp i trappen så frågade mamma vad som hänt och jag svarade att jag skulle städa rummet medans jag fortsatte att gå uppför trappan. Då röt pappa till mig att jag skulle stanna och lyssna till min mor innan han blev riktigt arg, jag blev så ledsen av att han skrek åt mig och vägrade att förstå så att jag började gråta. Och vad gjorde pappa då? Jo han brydde sig inte ett dugg om att han sårat mig utan sa bara till mamma att jag vägrade städa rummet- då jag nyss sagt att jag skulle göra det!
Jag grät en stund i trappen tills jag fick "tillstånd" att gå upp och städa rummet. Jag gjorde det tills min syrra kom upp med popcorn påsen jag lämnat nere och sagt att hon kunde få och då blev jag så arg då hon började provocera att jag slängde popcorn påsen i väggen och sa att jag ville att hon gick. En stund senare kom mamma upp och blev rasande för att jag hade slängt popcorna och skrek till mig hur svårt HON hade det medans jag grät för fullt. Jag gick till sängen och satte mig och sa att jag inte heller hade det så lätt, att jag var ensam, ouppskattad, inte älskad och hur dålig jag egenkligen kände. Jag sa också "Livet är tråkigt skit, ingen tycker om mig och jag önskar att jag inte blivit född" med gråten i halsen och då fick hon sitt nästa utbrott- jag fick inte känna så.
Min kusin kom medans jag låg under täcket och grät, mamma gick ner och även min kusin efter ett tag. Det var då jag fällde upp datan och började skriva det här och medans jag höll på så kom pappa upp och skrek åt mig att jag skulle uppföra mig som folk och jag svarade då att jag inte kände mig uppskattad och att det inte var trevligt att skrika åt sin son häller, pappa sa att det var för att jag var så "dum" mot mamma och då kände jag bara att jag ville sluta leva, tanken kom direkt hur skönt det skulle vara att slippa mitt ensama ynkliga lilla liv men jag föste bort tanken till slut för att jag trots allt har TIF. Men jag känner mig grymt nere nu och vill fortfarande bara slippa allt.
Snälla inga kommentarer om att jag har dålig respekt eller att jag inte ska ta åt mig för det är inte så lätt i en sån här situation :(
Inte varit med om precis samma sak men jag vet hur det känns när de inte lyssnar, och säger att man själv inte gör det fast man faktiskt gör det. Skyller allt på en och när man säger emot så säger dom att man är uppkäftig o.s.v.
Och jag tycker inte du hade dålig respekt, jag tycker dom hade det! :)
![[GarryhinchPolly]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Vet hur jobbigt det är när man inte känner sig uppskattad och det känns som om alla bara skriker och klagar på en.. Har själv en jobbig miljö hemma med stress, prestationsångest och ätstörningar.. Men man får försöka vara stark, trots att det brister ibland! :)
#1,2 Tack för stödet! :)
Jag tycker först och främst att det inte är okej av din pappa att börja skrika åt dig för ingen anledning. Han är en vuxen människa och borde vara en förebild för dig och inte börja skrika.. Det är inte så man hanterar knepiga situationer.
Jag tycker inte att det är du som inte visar någon respekt, det är dina föräldrar som inte gör det. I texten du skrivit verkar det som att de inte brydde sig om att du berättade för dem att du inte känner dig uppskattad osv. Jag vet hur det känns och det är så sjukt jobbigt 
Fortsätt kämpa, ge inte upp nu. 
Styrkekramar!
#4 Tack! Det stärker! :)
skickar oxå några styrkekramar ! :)
Mitt motto har blivit: Ge aldrig upp!
Efter att försökt ta mitt liv 4 ggr, har jag förstått att alla har en mening med livet! :)
#6 Tack! Oj 4 ggr! Tur att du inte "lyckats" då! :)
Jag förstår att allt känns hopplöst i en sådan situation. Men felet är inte hos dig! Det är absolut inte okej av din pappa att skrika då åt dig, och att han ljuger på det viset är inte roligt. Det är jättebra att du inte ger upp och ber om hjälp här. Du kanske har ett husdjur du tycker om som kan ge dig lite tröst. Mina djur är nästan alltid den bästa trösten, och man kan verkligen lugNa ner sig och finna ro. Eller kanske du har en du känner förtroende till? :) Men något du aldrig ska göra är att ge upp! :) Styrkekramar!
/Smull, Fonso, Denzel, Rowley, Lissi, Birk, Kai, Paisley och jag! ♡
#8 Tack! Ja jag brukar prata med djuren men har aldrig någon mänsklig att prata med, hade en nyss men det visade sig att jag bara trodde det och blev sviken istället :(
#9 :( nej vad synd. Det är riktigt hemskt när vänner sviker en :( då är det tur att du har oss att prata med :) jag är villig att hjälpa till så gott det går :) men det är bra att du åtminstone har djuren. Sedan finns ju bris och andra hjälporgansiationer, men du kanske inte vill prata med dom. Vad händer om du skulle säga till din pappa? Skulle han bli förbannad eller bara ignorera?
/Smull, Fonso, Denzel, Rowley, Lissi, Birk, Kai, Paisley och jag! ♡
#10 Vet inte riktigt, ibland är han jätte snäll och så men ibland blir han alldeles annorlunda bara och typ lyssnar inte på någon. Iochförsig har han det också ganska svårt men tyckte det var skönt att få skriva av sig :)
#11 okej :) men jag hoppas att allt kan ordna sig till slut :)
/Smull, Fonso, Denzel, Rowley, Lissi, Birk, Kai, Paisley och jag! ♡
#12 Ja det kommer nog bli bra efter ett tag hoppas jag :)
#7 ja, är faktiskt glad att jag inte lyckats! :)
#14 Ja ibland kan man vara glad över något man faktiskt failat med, det känns lite weird men x)
Haha aa ;) men asså självmordstankar, stress, prestationsångest, ätstörningar, bupmöten & bråk hör till min vardag, svårt att få bort tankarna :/
#16 Ajdå, låter inte som någon kul vardag :/
Nej men på något sett lär man sig leva med det …
Tycker det inte var så argt. Och lite strul över lite popcorn. Gaska upp dig om du tycker det är så jobbigt. Vafan skäll tillbaka. För en sån liten sak hade jag inte brytt mig. Hade inte heller gjort det han bad om utan hade gjort precis tvärtemot. Ser ingen anledning till att bli sårad över en sån sak heller. Men kan väl skriva nånting snällt för annars lär du ta illa upp. Stå på dig och blir han arg så skit i det och gör vad fan du vill.
Ingen bestämmer över mig. Jag gör alltid vad jag vill, när jag vill. Har aldrig förstått mig på det här med "Nä jag får inte va med dig idag, nä jag har utegångsförbud osv" Det har aldrig hindrat mig. Jag frågar iofs aldrig mina föräldrar om jag får göra det, vaar med den personen eller dylikt. Jag bara agerar. Och om dom säger att du får utegångsförbud så är det ju bara att dra ändå. Vad kan dom göra åt det liksom?
#19 jag vill gärna lyda mina föräldrar och så endå… :)
#20 Då ska du inte klaga när de säger åt dig. Om du är lydig så gör bara det han ber om på en gång så slipper han bli arg på dig.
#21 Men jag menar ju att jag vill inte skita i dem och i vad de säger, jag tyckte bara det var lite jobbigt och som det står längst upp så ville jag bara skriva av mig :)
Jag tycker att man ska visa respekt till andra människor, inklusive sina föräldrar.
/Smull, Fonso, Denzel, Rowley, Lissi, Birk, Kai, Paisley och jag! ♡
Starta ny diskussion
