Jag är från Västerås, min pojkvän från Köpenhamnsområdet. Personligen klarar jag verkligen inte av distansförhållanden, jag vill kunna träffa min pojkvän när som helst, vilken tid på dygnet som helst.

Min pojkvän är ganska dålig på att vara romantisk över internet och jag blir svartsjuk väldigt lätt när allt är på distans (man har ju liksom ingen koll)… så vi löste det genom att jag flyttade in med honom, haha.

Jag tror dock att om man lägger ner nog med tid och romantik, så kan vilket distansförhållande som helst fungera. :)

Jag har haft sex timmar till min pojkvän så tre timmar är inga problem alls. Då kan man ju åka dit varje helg ju utan problem. Det funkar om man verkligen älskar varandra.

Det blir dyrt i längden :/

#1 det är precis det jag menar, det hade varit kul att kunna träffa honom när jag vill, men isåfall är det ju omöjligt.. Blir kanske en gång i veckan ungefär. Jag tävlar ju väldigt ofta med kaninerna också vilket gör att jag igentligen inte är ledig på helgerna. #2 ja du har en poäng.. Hur funkade det med 6 timmar emellan? #3 den delen är inga problem dock ^^

Men de va ju bra, dock så är det precis som #1 säger… Jag hade inte pallat med att inte veta vad min pojkvän gör och man lär ju inte få reda på om han är otrogen eller så :S.

Jag personligen avråder alla från distansförhållande just för att jag själv haft de och de va inge bra men de betyder ju inte att de blir så för dig!

Jag vill helst ha min pojkvän hos mig så jag kan kramas eller nåt när jag känner för de:)

#5 ja det är just det.. Man vet ingenting :/ får se hur jag gör helt enkelt..

# 0   Vi håller just nu på och diskuterar om hur vi ska fixa grupperna. Tålamod 

Jag skulle inte klara ett förhållande där det är över 10 mil dit (vilket inte är distansförhållande för mig).

#8 För mig är distans så fort man inte bor i samma stad  Liksom när man inte kan träffas när som helst.

#9 Ja alla tycker olika men 10 mil eller över är distans för mig, men 10 mil eller mindre är inte distans för mig :) För det är körbart :P

Min pojkvän och jag träffades online för 1,5 år sedan och har varit ett par sedan dess. Han bor i Kalifornien, USA, och jag i Jönköping här i Sverige. Komplicerat? Absolut. Värt det? Absolut. :)

Han flög hit förra sommaren, stannade 3 månader, flög hem och vi var ifrån varandra i 4-5 månader, sedan flög han hit igen i mars och han är fortfarande här. Om ett par veckor flyger vi till Los Angeles tillsammans och spenderar sommaren där! De totala 6 månaderna han varit här har vi bott tillsammans och det har fungerat helt perfekt. När vi inte är tillsammans använder vi oss av Skype vilket fungerar bra och det har aldrig varit några problem, vi litar på varandra och ingen svartsjuka finns. På så sätt tror jag inte alla skulle klara av ett distansförhållande, för om man inte litar på personen är det givetvis mycket svårare. Som tur är har jag väldigt lätt för engelska så där är det inte heller några svårigheter.

Och om det inte fanns planer på att flytta ihop i framtiden (dvs bli av med distansen) hade jag inte stannat i förhållandet, men han är på G att flytta till Sverige helt och hållet och då ser jag ingen anledning att haka upp sig på avståndet, trots att det såklart är fruktansvärt att vara ifrån varandra. Klarar man detta, klarar man allt!

#11 Aww… vad gulligt av honom att flytta till Sverige för din skull! Fler såna killar till världen, tack! 

#11 säger som #12, så gulligt av honom! #12 haha word! ;)

#4 Det funkade. Visst var det jobbigt att inte kunna träffas som man ville men visst funkar det. Vi älskar varandra så mycket. Nu bor vi ihop. Min fästman åkte ner varannan vecka för det var så länge vi klarade att vara utan varandra.