Vad skulle ni tycka om ni var i den här situationen? Självklart så är det ju bara jag som kan bestämma mig för vad jag tycker, men hur skulle ni kännt?

Jag börajar nian till hösten så jag skulle inte gjort det då jag iallafall vill gå ut grundskolan innan jag skulle göra något sånt. Just därför är det ganska svårt för mig att sätta minn in i din situation.. Men jag tror att jag skulle åkt om jag var du! :)

Hade nog bett dom vänta med det för min skull om det vore jag.
Hade själv velat gå ut allt, vara klar med allt och inte behöva bekymra mig om resten…kunna åka utan att behöva bry sig och så =)
Vet själv hur jobbigt det är att komma tillbaks till skolan och behöva "börja om" på nytt.

Ni har ju faktiskt all tid i världen!!=)

jag har en kompis som gjorde ungefär såhär, fast hon åkte själv till Italien ett år mellan 2:an och 3:an och läste italienska. det vände upp och ner på hela hennes liv på ett fantastiskt positivt sätt. när hon kom tillbaks pratae hon flytande italienska, hon hamnade i en klass under oss i och för sig, men det gick hur bra som helst och hon skaffade massor av nya vänner. hon klarade skolan galant, tog studenten ett år efter oss och åkte nästan omedelbums tillbaks till italien. nu har hon flyttat hem igen och är klar med sina högskolestudier. med sig hem har hon en kille från Italien som hon bor ihop med och är förlovad med.

ibland kan man inte vänta. när du har tagit studenten har din syster gått ett år i högstadiet och kommer antagligen inte vara det minsta intresserad av att flytta ifrån allt. är man duktig och ambitiös i skolan och känner att man klarar av det är inte ett år borta någon större katastrof. däremot är det en erfarenhet som är guld värd senare i livet.

Tack så mycket för alla svar! Jag har en hel del att fundera över nu.

#4 Så tror jag att jag också tänker faktiskt, varför vänta? Skolan kommer det nog gå jätte bra med, då jag verkligen är sån som inte har något emot att plugga och lära mig. Jag lär ju snacka mer än flytande engelska också när jag kommer hem, att lära sig hindi lär ta lite längre tid än så känns det som. ;) Och som du säger, erfarenheten!

säg inte det… min kompis hade bara läst en kurs italienska när hon flyttade ner, och det jobbigaste hon upplevde var den första tiden när hon i stort sett inte kunde kommunicera med någon. grejen är den att om man måste lära sig ett språk går det ganska lätt. hon pratade som sagt flytande italienska efter ett år, med språkplugg på plats, efter att inte pratat ett ord.

jag jobbar med internationella transporter, vilket innebär enormt mycket kontakt med indien. jag kan säga att personer med kunskap om indien, med förståelse och inblick i den indiska kulturen kommer att vara mer än guld på arbetsmarknaden i framtiden. jag säger KÖR! du har ju trots allt även familjen med dig, så du kommer inte stå där ensam.

Jaha, vad häftigt, då kanske man ska satsa på det och se vad som hädner. Det vore ju jätte häftigt att kunna prata hindi! I skolan har man ju läst mycket om indisk kultur och religion men jag kan tänka mig att det knappt går att jämnföra med att faktiskt ha upplevt det på riktigt.

Du kanske kan studera 2:an på distans och sedan när du flyttar tillbaka gå 3:an? Då kan du ta studenten med dina vänner och då går behöver du inte gå 4 år :)

Många på gymnasiet är ett eller två år äldre än sina klasskompisar, så att säga. En del har gått om, andra bytt program etc. Fördelen med att vara något år äldre är ju att när/om du börjar läsa på högskolan kommer du vara lite mer mogen och ha bättre förutsättningar att klara studierna där. Dessutom, gud vad kul du kommer ha! :)

Tack för alla svar! Vi har diskuterat lite mer här hemma nu och min pappa ska kolla efter någon tjänst om 1/2 år så får vi se hur det blir. Jag tycker det här börjar låta mer och mer som en bra ide. :)