Jag har precis flyttat till Norge och senaste året hade jag inte alls någon bra kontakt med min barndomsvän. Sista dagen gav vi varandra bara en lätt kram och sa "Hej då", sen inget mer.. Det är tack vare hennes föräldrar som tryckt ner henne så hon har blivit som hon har blivit. 
Jag har inte brytt mig så mycket, men nu den senaste tiden så tänker jag bara på henne. Jag saknar henne, oerhört. :/ Jag berättade aldrig min riktiga verklighet, om vad allt dåligt jag gått igenom. Men jag saknar henne verkligen ändå. Hon var som min syster! 

Jag har henne på facebook men hon är aldrig inne där och hennes mobilnummer har jag heller inte längre.

Saknar henne. :(