I högstadiet började jag i en skola som låg närmast där jag bor.

Jag hade inte förväntat mig att en skola kunde vara så instängd, kvav och deprimerande.

Jag har alltid haft det väldigt lätt för mig i skolan och blivit besviken för enstaka fel på prov, jag satte mycket press på mig själv.

Men när jag började högstadiet så tog familjeproblemen och den instängda miljön över..

Jag blev deprimerad och gav upp allt, började skolka och gick bara på enstaka lektioner under veckorna som gick. Dem sista två månaderna av sjuan så flyttade jag till min ’farmor’ 53 mil ner i landet och där stortrivdes jag. Skolan var underbar, lärarna, den fräscha å lyxiga miljön och vännerna gjorde mig till den lyckligaste människan i världen.

Nu har jag flyttat tillbaka hem till min pappa som betyder mycket för mig, det är tre veckor kvar tills skolan börjar men jag har ingen aning om vilken skola jag ska börja på här uppe. Skolorna här är kassa i gemförelse med den där nere (och jag kan tillägga att eleverna där inte tyckte att det var något speciellt alls, dom skulle bara veta hur tur dom har).  Jag har letat och letat men antingen så ligger dom för långt bort eller så är det något som brister. Jag börjar få lite panik, ingen beslutsångest för det känns inte som att jag har något att välja på. Panik över att jag så gärna vill lyckas, hitta en skola här som den som var så bra. Jag är livrädd för att det ska gå så illa som det gjorde innan jag flyttade..

Tre veckor kvar och jag har ingen aning!

Vad ska jag göra?

Jag vill ju bo här hos min pappa.