Är ju inte tillsammans med personen jag gillar (men vi är mycket mer än vänner iaf) men har exakt det samma som dig.. Han i Sthm och jag i Skåne.. Det är hemskt att inte kunna träffa personen när man vill.. :(

Är ju inte omöjligt att få distansförhållanden att funka, som vissa verkar tro. Men oftast är det ju enklare om man vet att det är tillfälligt, dvs att det kan ändras i framtiden.

Ni får väl hälsa på varandra då och då, snacka i telefon väldigt ofta etc.

#1 Precis! Tänk:

-Hej älskling!
-Hejsan!
-Vad gör du?
-Ingerting, du d…
-Bra, inte jag heller, ses om några minuter.

Så underbart det hade varit att kunna göra så. *drömmer*

#2 Hmm… det enda jag vet är att vi båda har lov v.44 och att vi ska ses då, annars har man inte så mycket mer än lov att längta till… "/ Jo, precis, vi träffas ju så ofta vi kan och pratar ofta, men det är ändån extremt jobbigt att inte kunna träffa den man älskar ofta och spontant…

#3; elr hur D:
Kändes hemskt att åka tillbaka till skåne igen efter att ha tillbringat några dagar hemma hos honom i Sthm.. :(

#3 Men det är ju bättre än ingenting, eller hur? Ni kanske kan ses under nån helg innan det, från fredag-söndag. Eller kanske om någon av er kan få ledigt 1-2 dagar innan helgen, så blir det ännu längre? Det funkar ju också.

#5 Jojo, helt klart, bättre än ingeting, och vi kommer ju ses någon gång innan v.44, men det är ju ändån så extremt jobbigt att sakna honom hela tiden…

jag hade aldrig orkat med distans, mycket jobbigare och helt klart bättre med ingenting då! eftersom du annars måste bli "lämnad" om och om igen. Kan inte ta de så seriöst heller.

#7 kan inte ta de så seriöst heller" hur menar du då?

#8 eftersom man knappt träffas då smsar,chattar och ringer man till varandra (ganska så självklart) och då kan man inte se om personen ljuger m.m, sen om nånting skulle hända då vill man ha den man älskar att luta sig mot men de är inte så lätt i distansförhållanden uppenbarligen. Man missar så mycket och de blir som så "kallt" asså man kommer inte varandra lika nära hur man än försöker sen skulle jag tro att de är större chans att man glider isär.

Är sjukt dålig på att förklara men de blir aldrig samma sak som i ett "vanligt" förhållande. Fast sen är de preson till person vissa kanske gillar distans bättre och hanterar de bättre än vad jag skulle gjort.

#9; då handlar det nog mer om tron på andra personen. Nog för att man bara kan smsa, snacka tele/skype osv men det är ju fortfarande ett förhållande.

Och ett distansförhållande är ju egentligen som vilket annat som helst men man hittar ju andra sätt att stötta varandra på när de mår dåligt.

#7 Varför ett distansförhållande inte skulle vara lika seriöst som ett vanligt förhållande undrar ju jag. Men självklart blir det inte samma sak som i ett vanligt förhållande, det är ju en helt annan sak om man kan träffas oftare, sova tillsammans (exempelvis), och liksom känna varandra på ett helt annat sätt.

Men oftast när man har distansförhållanden så är det ju inte meningen att man ska ha dom för evigt, oftast är ju distansen bara tillfällig. Under hur lång tid är ju individuellt, men om man verkligen älskar varandra och förhållandet håller, så brukar man ju försöka sikta på att flytta närmare varandra med tiden.

Har du själv några erfarenheter av distanförhållanden så får du gärna berätta om dom. För man tycker ju att du bör ha en hel del erfarenheter om det, eftersom du har så otroligt mycket att yttra dig om ang den frågan. 

#11 en hel del erfarenheter har jag då inte, skulle vart rätt patetiskt isf när jag själv sitter och säger att de är oseriöst.

Men sa bara exakt vad jag tycker och tror, vilket tydligen inte är tillåtet? och du verkar ha otroligt mycket erfarenhet så bättre att du yttrar dig då (för de är alltid bättre att bara höra vad en har att säga) så slipper ni höra en massa svammel :)

#12 Har aldrig påstått att det du säger inte är tillåtet att säga. Det jag skrev var att du bör ha en del erfarenheter av distansförhållanden, eftersom du har så mycket att säga till om. Big difference. 

Jag tycker att distansförhållanden kan vara seriösa, lika mycket som vanliga förhållanden kan vara seriösa. Finns många oseriösa vanliga förhållanden också, allt blir ju liksom till vad man gör det. Så det är vad jag tycker.

De kan vara seriösa under en tid, men planerar man inte för att bo närmare varann senare så håller det nog inte. Om man inte har råd att träffa varandra ganska ofta dvs. 

Yome: Jag skulle inte vilja se på vårt förhållande som oseriöst, jag är kär i honom, han är kär i mig. Jag litar på att han inte raggar upp någon tjej när jag inte är med honom, precis som han litar på att jag inte heller gör det. Det känns ju självklart att man litar på den man är tillsammans med, tycker jag i alla fall.