När vi mår dåligt - vad göra?
Hej alla! Vill bara skriva av mig lite.
Jag är ofta deprimerad och som många andra ungdomar så undrar jag hur man ska gå tillväga. Tycker det är så sjukt synd när man har problem och varken kan gå till kurator/social/vuxen därför att de har anmälningsplikt och man känner sig osäker på om man vill blanda in någon mer (Och nej, ibland är det inte alltid det bästa.) Jag själv tycker det är svårt att hitta någon att prata med… har ni lätt för det? Jag har vänner som är väldigt nära men ibland räcker det inte. Jag önskar att det fanns någon som man kunde prata med som kunde ge råd och inte ha massa anmälningsplikter hit och dit. Skulle bli glad om någon kunde säga någon eller vilka ni pratar med? Vuxna får gärna svara också och svara vad de tycker är bäst.
Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.
Det låter som att någon slags chatt- eller telefonjour kan vara något för dig. Röda Korsets Ungdomsförbund har en jour som heter Jourhavande Kompis som du kanske kan testa? Där får du prata med ungdomar som frivilligt ställer upp som "extrainsatt kompis". Du får prata om precis vad du vill och du är helt anonym. Jag tycker att det verkar som ett jättebra alternativ för att få prata av sig lite om man inte känner att man vill vända sig till nära och kära eller någon professionell. Det finns andra liknande tjänster också, Googla runt lite så hittar du säkert!
Tänk också på att anmälningsplikten bara gäller om du på något sätt far illa - t.ex. om du är en fara för dig själv och överväger självmord, om du inte får tillräckligt med kläder och mat hemma eller om du blir misshandlad. Om det inte finns några misstankar om att du far illa på något sätt gäller tystnadsplikten, vilket innebär att allt du säger stannar mellan dig och den du pratar med. Skolkuratorn får alltså inte t.ex. ringa hem till dina föräldrar och säga att du mår dåligt utan att du gett din tillåtelse.
Låter som en bra idé! Kostar det något eller syns det på telefonräkningen att man ringt? Skulle inte vara roligt om föräldrarna märkte..
Jo jag vet, fast mina problem är 'seriösa' och jag har varit i kontakt med social innan pga snack med kuratorn, so no talk to her anymore.. en sjukt lång historia men ah vill inte tillbaka dit igen kan jag ju säga! Men tack för tipset, som sagt ska testa! :)
Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.
När jag är depp eller så, brukar jag pyssla extra med mina djur :)
Sedan har jag min sambo jag alltid kan prata med, likaså mina föräldrar och syskon <3
Medarbetare: Sällskapskaniner, Support.
#2 Jag vet inte, men det finns säkert på hemsidan jag länkade till! De har ju även en chatt, och det syns ju ingenstans för dina föräldrar. 
Jag hatar att prata med andra folk sådär, skulle aldrig falla mig in att ta kontakt med jour/kurator etc.
När jag är nere ser jag alltid på mina favoritsubscribers på youtube (pewdiepie och chaoticmonki) vilket är för mig ett bra sätt, då jag "mår bättre", blir gladare och tänker inte för mycket.
//CaptainBunchie (fd. BlossaTossa) _
http://bunchiesphoto.weebly.com/
_
#5 Pewdiepie är sjukt rolig! :)
Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.
Jag umgås så mycket som möjligt med djur och människor som gör mig glad, som jag vet alltid finns där och som går att prata med :)
Jag flyttade för 1,5 år sedan och har mått väldigt dåligt sen dess. Men det var inte förrän i höstas som jag sökte hjälp hos mamma, kuratorn och till sist UPM. Det var verkligen i sista sekund jag berättade allt för mamma, jag tror jag hade brutit ihop totalt annars och frågan är ju hur långt det får gå egentligen.
Ring BRIS eller liknande är mitt tips, om du verkligen inte vill prata med någon vuxen i din närhet..
#7 Skulle också vilja prata med min mamma fast det är svårt då vi inte har någon kontakt (även fast vi bor tillsammans) och hon är missbrukare. Och har ingen direkt bra kontakt med min pappa hela tiden. = ingen förälder för mig
Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.
#8 Har du ingen annan vuxen i din närhet?
Jag och min mamma har alltid haft en väldigt bra relation, men jag vågade ändå inte berätta om min ångest förrän i höstas. Hon tog det mycket bättre än jag trott, det kanske är en idé att prova?
Starta ny diskussion
