Ungdomsmottagningen kan kanske hjälpa dig, vet inte deras åldersgränser. Det är viktigt att du pratar med människor du litar på och som förstår dig om det du känner!

Vet du varför du har börjat må dåligt?

#1 tyvärr vet jag inte varför, men allt kom ett tag efter att jag flyttade, de jag har litat mest på är de som sviker mig nu och jag har inte samma kontakt med mina hela 3 vänner från Malmö, där jag Bode innan.

Jag tror inte du har en depression, men en inledning till en. Först och främst ska du veta att det är helt okej att må dåligt, men att skära dig och röka inte kommer göra det bättre.

Har du någon i din omgivning som du litar på? En kompis? En lärare? Jag tycker du ska vända dig till antingen dom eller någon på ungdomsmottagningen. De har absolut tystnadsplikt, kommer inte kontakta dina föräldrar om du inte vill och är väldigt duktiga på att bara lyssna. Det verkar som att du har mycket på hjärtat och det kan hjälpa att bara få prata ut med någon som är objektiv och inte känner dig. Dom kan ge dig den hjälp du behöver och hjälpa dig att må bättre. Gå in på http://www.umo.se/ och titta vart din närmaste mottagning är och ring dit så fort du kan.

Sedan vill jag att du ska veta att det kommer bli bättre. Du är 13 och har hela livet på dig, så skada inte dig själv och riskera ditt liv. När du känner dig nere och som att livet är jättejobbigt, sätt dig ner och skriv en lista på allting du vill göra i livet. Det kan vara att hoppa fallskärm, stå på en scen och sjunga, gifta dig i en park eller besöka Eiffeltornet. Och så tänker du på allt det där du har framför dig i livet. Du verkar vara en jättefin tjej, så prata med Ungdomsmottagningen och se till att få hjälp så du kan bli lycklig igen. ❤️

#3 problemet är att jag nog aldrig skulle våga öppna mig framför någon som jag inte känner, är väldigt blyg och börjar dessutom gråta hur lätt som helst :/ Men tack för tipsen :)

#2 Det kan vara det då, flytten och så. Många "vänner" man har sviker en när man börjar må dåligt, tråkigt nog:/ 

Annars tycker jag mycket som #3 :) 

Om man inte gör någonting åt det kommer det bli värre, tyvärr.

Måste nog försöka prata med någon från ungdomsmottagningen iaf… :/

Jag förstår heller inte vad som är problemet med att ta upp sina svårigheter med föräldrarna? Det är väl dom som har hand om dig och skall se till att du mår bra? Det är väl dom man skall vända sig till när man verkligen mår dåligt? Eller har jag fått det helt bakom foten?

Accepterar inte ens föräldrar att man som vilken människa som helst kan må dåligt? Varför dölja det? Skulle dom tycka mindre illa om sitt barn när det mår dåligt? Låter inte rimligt för fem öre!

Det låter som en början på en depression. Har själv depression men börjar ta mig ur det..

Men om du vill ha någon att prata med så kan du prata med mig! Eftersom jag liksom är i det å vet då lite om det osv.. :p

Men försök börja med någonting roligt, Kanske någon sport?
Jag startade musuppfödning då det hände en sak som fick mig att må as dåligt. Och det hjälpte faktiskt, Jag har ägnat tid till mina möss istället för att tänka på allt dåligt och bara må piss.

Men skicka i Pm eller något ifall du behöver någon att prata med! :)

#7 Ibland kan det vara svårt att prata om vissa saker med någon man står väldigt nära… #8 tack för tipset, vet dock bara inte vad jag ska göra, är väldigt kräsen när det gäller sport och har dessutom problem med min rygg, så kan inte göra vad som helst… :)

#7 Ibland blir det bara värre när man pratar med föräldrarna, tyvärr.. 

TS. Försök att göra saker du blir glad av! Gå ut i friska luften mycket och ta hand om dig själv. Att skära dig eller på annat sätt skada dig själv känns jättebra i stunden, men tänk på att det motverkar allt annat bra du gör. Du kommer inte börja må bättre ifall du fortfarande skär dig. Du är inte beroende av det än, så gör det inte mer.

Jag tycker att du borde gå till t.ex ungdomsmottagningen. De kontaktar inte alltid ens föräldrar. Jag träffade min kurator ett par månader innan hon bestämde sig för att ringa mina föräldrar då hon behövde göra det för att rädda mitt liv. Ifall du inte säger att du skadar dig själv så är det inte helt säkert att de måste kontakta dem. Men du, är det inte värt det ändå? Ifall de skulle prata med dina föräldrar, vore det så hemskt? Alla mår dåligt ibland, de kommer säkert bara tycka att du är modig som tog hjälp! :)

#10 Jo, det är sant, tack för tipset :)

#9 Du kanske kan praktisera någonstans? Jag har hoppat av skolan pga min depression, och fick lov att göra någonting.. Så jag praktiserar på ett hunddagis en gång i veckan :)

Börja skriv det hjälper verkligen…Du kan kanske skapa ett mästerverk också vem vet ;)

Skriv om vad som helst i en Notebook eller något din dag, känslor, funderingar :) Det funkar :D