En vän till mig berättade för mig för några dagar sen att en utav hennes föräldrar haft det tufft på senaste tiden och tagit ut all sin ilska på henne själv. Nu var det över ett år sen som dom hade kontakt med socialen sist och jag trodde att allt hade blivit bättre, hon är så glad hela tiden. 

Den här föräldern brukar vara stabil och en fungerande förälder trots många allvarliga brister som också går ut över den här flickan. Hon har även syskon, någon som försöker göra allting ännu mer skit för henne och en som är relativt stöttade. 

Poängen med det här inlägget är att berätta om vad föräldern gjorde mot flickan, alltså min vän. 

Hon hade blivit rädd och gömt sig under täcket, då kommer hen in och tar tag i hennes ben och drar med extremt mycket vrede och kraft ner henne på golvet. Där drar hen henne ut genom lägenheten och ut i hallen och ger henne en sista knuff mot trappan. Under hela processen så skrek den här flickan och bad hen att sluta, men hen sa även kränkande saker till min vän, tex att flickan bara utnyttjar hen genom att bo där och att hen inte ville ha henne där. Hon blev lite svullen och fick en bula på armen och några små blåmärken och skrapsår på benen, inga större 'synliga' skador med tanke på att hen endast släpade henne genom huset med mycket kraft och över trösklar, hen slog henne aldrig. Nu är min vän rädd för hen men vågar inte berätta för någon om detta då hon lägger all skuld på sig själv. 

Hur ska jag hjälpa min vän? Hon hade aldrig gjort något fel den här kvällen och är rädd för att det ska hända igen. När hon blev utkastad så hade hon endast pyjamas på sig och inga strumpor eller mobil. Hon gick sedan upp och sa förlåt, men föräldern var fortfarande arg och har inte sagt förlåt. Min fråga är: Är det okej att släpa sin dotter genom flera rum som om hon vore en trasdocka och vara så extremt hårdhänt och ilsken att flickans arm blir svullen? Samtidigt säga kränkande saker till henne? Jag menar, fast hon spelar glad så måste det ju kännas..