Jag har ju träffat en helt underbar kille som jag inte har en aning om vad jag känner för men vi är väldigt väldigt nära o sådär. umgås flera gånger i veckan och snackar från att vi vaknar till att vi går o lägger oss. bokstavligt talat. 

Igår sa han att han var trött och att han ville ta en fettfröbrännartablett eftersom det är så mycket koffein i det så han skulle bli pigg och jag som hade en dålig dag ville såklart veta mer om dem tabletterna o sådär. 

Han sa att jag kunde få dem och att de skulle räcka 1½ månad.
Och så kom vi in på mitt dåliga självförtroende o hur mycket jag inte tycker om min kropp.

"den dämpar aptiten, den ökar förbränningen rejält"
Det låter jävligt lockande i mina öron.. men så börjar han säga andra saker som jag bara blev helt… ställd av. 

"jobba dig fram till ett thighgap då, du är ju duktig med vad du stoppar i dig. tror du att du kommer vara nöjdare med att gå ner lite," Som om han typ vill att jag ska gå ner och liksom jag hade aldrig förväntat mig att få höra något sådant av honom. Han är ju liksom min bästa vän och bara helt fucking underbar annars liksom. Och igår åt jag typ ingenting på grund av det där, jag bara låg o deppade i min säng och även fast jag är hungrig har jag ingen matlust längre, Och jag är så arg på honom men ändå inte, för han kanske inte förstår hur det är, det kanske bara var lite klumpigt sagt… Vet inte vart jag ville komma med det här inlägget, ville bara skriva av mig typ.