yepp…jag har vart mobbad i över 4 år nu… ._. fast jag står på mig och ska nog byta skola eftersom jag inte trivs där -.-

Jag blev utfryst (en form av mobbning) under högstadiet. Extremt jobbig period, men jag blev bara starkare av det i slutändan. 🙂

#1 Det är bra, byt skola! En sån fin människa som du borde inte bli mobbad <3

Själv var jag mobbad ifrån 2an till 7an.

Eller, jag hade typ 1 eller två "vänner". Dom var ganska taskiga och var inga riktiga vänner.

Jag var väldigt utstött. Dom var inte så där taskiga mot mig, fast jag var väldigt utstött och dom behandlade mig som en leksak typ. =/

Det var några gånger då jag har blivit sparkad riktigt hårt. Och några gånger så var det en kille som lyfte upp mig i luften genom att ha sina händer på min hals.

Det var inte så skönt.

Var även mobbad av min egen bror under hela mellan stadiet.

Så jag var mobbad i 6 år.

Nu är jag inte det som tur är! :) Jag bytte skola och fick några vänner där. Fast jag hade problem med skolan så jag var borta för det mesta.

Fast nu i 9an så har jag fått några vänner som jag alltid är med och dom är bäst. Min klass är skit bra! alla behandlar varandra med respekt och vi är alla nära varandra. :) Bästa skolan och klass någonsin! :D

jag är mobbad av mina lärare och varit det snart 1,5 år…

#4 D: här är det typ bara lärarna som bryr sig om mig..-.- testat att prata med rektorn?

Jag blev mobbad under 3,4 och halva 5:an. Det tog hårt på min "status" och mitt självförtroende men nu så bryr jag mig inte längre om någon säger något dumt eller så, haters gonna hate you know ;)

Nope, aldrig blivit mobbad.. 

Hoppas ni som blir det är starka nog och klarar det <3

Jag har aldrig direkt varit mobbad men jag är med och försöker stoppa mobbing! Sensast jag prata med en som mobba en annan var igår och idag fick jag ett sms från han som hade blivit mobbad som det stod: '' Hey, han våga inte vara taskig idag!''

Då känner man sig glad när man har hjälpt till!

Det västa är ju hört elaka komentater om mitt utal(har problem med det vet inte varför) och min dysexi!

Yes, utfrysning. Självklart var det helt otroligt jobbigt och jag tror inte att man förstår det om man inte varit med om liknande saker själv. 

Men det finns lite positivt! Det har gjort mig till den jag är idag, att ha varit med om det har gjort att jag blivit starkare och vågar säga ifrån om jag ser att någon annan behandlas illa. 

Trots att jag blivit starkare har jag samtidigt blivit helt förändrad psykiskt och är inte lika framåt som förut, för jag tror att jag är väldigt ointressant och förstår inte hur man kan bry sig om mig. Nä, nu ska jag va tyst för fy vad jobbigt det är att dra upp detta igen, det var inte alls länge sen det hände.

Skickar en STOOOR bamsekram till alla där ute som inte mår så bra. Kämpa på, ge er inte och var inte rädda för att söka hjälp. Jag finns alltid om man behöver prata❤️

Utfryst hela högstadiet.

Tråkigt att höra om mobbing! Själv har jag aldrig varit mobbad och tycker det är vidrigt att något "tar sig rätten" att trycka ner en annan.

Jag har varit mobbad i 9-10 år nu :-)

japp, var mobbad från 2an upp till 7an väldigt grovt, sedan fortsatte det men mindre allvarligt i 8an och 9an. När jag började gymnasiet var jag utfryst, hoppade av i November av olika anledningar.. 

Från 3an till 5an så blev jag även fysiskt utsatt och så. I högstadiet så höll även lärarna på till en viss del.

Det mesta har varit för att jag är ett år yngre och alltid har varit "bäst" i klassen.. eller ja, det var väl mest det som dom kommenterade, men även mitt utseende, hur jag härmade andra (om jag hade ex flätor samma vecka som någon annan dvs..) för min fritidshobby osv..

#13 stackars dig. Blev bara mobbad i 3 år. Blev både slagen och utfryst mobbad för utseende och mobbad av lärare mm

#14 nja. det blev ju en vardag för mig så tänkte inte så mycket på det.

#15 förstår dig… Är du fortfarande mobbad?

#16 jag går inte i skolan nu, så nej. Men vi får väl se när jag börjar igen i höst…

Juste… var även mobbad under 7 år i mitt handbollslag. Vet inte ens varför jag fortsatte spela egentligen..

#17 men vilka j* vla idioter som kan mobba en så fin tjej som du! Blä på dem! Var Lycklig för den du är och försök skit i dem

#4 Av dina lärare? Låter inte alls bra, nästan värre enligt mig. Det är de som ska föregå med gott exempel. Tycker alla ni som varit/är mobbade är starka! ❤

Var utfryst i 1an, sen bytte jag skola. Fast jag kan skylla mig själv..

#20 Säg inte så! Varför tycker du det? :(

Har aldrig blivit mobbad, men vem vet vad som händer när jag börjar sexan? (I sexan byter man skola till en annan med alla "stora" barn, haha)

hört både det ena och det andra som folk tycker om mig.. :)

#23 vadå! Du är ju en jätte fin tjej ju!

Utfryst sedan jag började förskolan. Nu går jag i 2an på gymnasiet och det är fortfarande samma sak. Fattar inte varför jag blir det… jag är en trevlig och snäll person. Men man måste tydligen vara mer än bara det och väldigt social. Jag blir social när jag väl får chansen att prata med någon. Allt detta p.g.a att jag är uppvuxen med föräldrar som hade alkoholmissbruk och psykisk sjukdom har gjort att jag hamnat långt efter på den sociala biten, var mycket nedstämd och tyst. När jag blev 15 år har jag bättrat mig väldigt mycket på den biten… men lyckas bara få vänner utanför skolan. Väldigt tråkigt för att det är bara min pojkvän och 2 vänner till som går på skolan. Så man blir väldigt ensam på lunchraster för att jag inte "passar in" Sen så är det främst 2 personer i min klass som gillar att jävlas och göra fanskap mot mig. De fortsätter eftersom jag blir förbannad och sur.. de tycker det är kul att se mig sån. Men hur fasen ska man reagera då. Sen så är vi 9 stycken som går i min måleriklass, så det blir att alla hänger på när jag utsätts så 😕

Jag ser det positiva iallafall.. har 1 år kvar till studenten sen blir det ut i arbetslivet och jobba som målare så kommer nog träffa många trevliga arbetskamrater även när jag är ute på praktik den största delen av 3an 🙂

#24 Tack!, men nu råkar det vara så att jag är född med ett fel som gör att jag inte går helt normalt utan ett av mina knän "böjs" aningen inåt när jag går, så folk har gått bakom mig och härmat hur jag går, skrattat, jag har blivit kallad konstig, vingelapa och ful. :( sedan att folk glor (bokstavligt talat) överallt när jag går förbi är ju också ett irritationsmoment och jag blir arg och ledsen eftersom jag tror att det är pga hur jag går, jag vill att folk ska kolla för att jag är fin istället.

Det ser ungefär ut som om jag haltar, lite värre.

#26 vad synd! Alla har retat mig för mina utstående öron men har lärt mig att ingrorera det! Good luck girl

#19

Japp av mina lärare…

Jo, håller med att dom ska vara förebilder. Men lyckas inte så bra.

#26 men Gud! Vilka puckon D är jättefin

#27 Bra att du kan ignorera det folk säger till dig, jag kan tyvärr inte det .. 

#29 :( tack!

#21 Jag brukade bajsa på mig för att gå hem tidigare haha :P

Ett år eller två sådär.. Psykisk, fysisk och verbal. I skolan och i hemmet. Det var bland det värsta jag någonsin gått igenom, och det sabbade mig totalt men jag antar att det fick mig att inse hur jävligt det är med mobbning, så idag försöker jag dela med mig av det jag gick igenom så att andra får upp ögonen för det. Just nu ska en av mina artiklar om just mobbning användas på vår skola för att öka medvetenheten om det *nervös* :3

#31 förlåt mig men HAHaHAHA

Ja, de alla sorters mobbning jag känner till, blev slagen ibland, utfryst, kränkt osv. Blir fortfarande kränkt och utfryst, men om någon slår mig eller mina vänner slår jag tillbaka minst lika hårt. Utfrysning eller kränkning kan jag inte göra något mot.. Pågått i många år nu. Sen 2an typ (6år)

Jag har själv inte blivit mobbad, dock lite utfryst, (men nu har det löst sig) men jag har stoppat mobbning, och det är jag glad för!

Jag fattar inte varför man mobbar så fina personer. Jag hoppas ni som blir mobbade kan ignorera det på något sett, även om det är svårt.

Jag har typ alltid varit mobbad, ända sedan jag började skolan. För att jag alltid har dansat och ridit eller hållit på med hästar på andra sätt & vis. 

Var en period då jag mådde så jävla dåligt och satt på spåret varannan kväll typ och de dagar jag inte var där stod jag i köket med en kniv intryckt i magen och mina föräldrar stod runt mig och bad mig sluta. Kommer ihåg att jag tryckte till en av gångerna så de blev ett sår som idag är ett fult ärr på magen..

Är mobbad nu också, hela skolan mobbar mig och min kompis. Detta gäller även lärare och rektor. 

Men vi har varandra och låter ingen krossa vår vänskap som de egentligen vill, de är egentligen bara avundsjuka för att vi har så jävla roligt ihop. Men snart slipper vi hela högen & börjar gymnasiet!

Jag får se allt från den ljusa sidan, jag har ännu inte blivit krossad så lär väl inte bli det senare heller! :)

Stora vackra grova starka men endå ömtåliga. Jag har några hemska minnen från min barndom som har med träd att göra. Jag inte mer en 10-11 bast, och jag såg ett träd i min grannes trädgård,jag gick fram med en spänstig blick i mina ögon. Ett träd och grenar som sträckte sig upp till molnen, jag började ta på det, jag kände barken på mina fingertoppar den va så skör. Jag började dra och slita i den och tillslut föll den av. Jag blev chockad och ledsen, va ska jag göra nu? Jag såg mig omkring och upptäckte att grannen hade en övervakningskamera, fan fan fan tänkte jag och sprang min väg. Dagen efter va det skola, hela byn visste att jag dödade det stackars trädet, dom kallade mig trädmödaren och dom hade rätt jag var en tädmördare… Jag väljer att inte skriva mer av personliga skäl.

Asså, jag vet inte om man kan kalla det mobbning men jag blev nedtryckt och nedvärderad när jag bodde på fosterhem när jag var mindre. Mådde ganska dåligt och pappan "lekte" med oss psykiskt för att han tyckte att det var kul… Jag flyttade därifrån och nu 3år senare har jag börjat vara där igen. Allt är så mycket bättre! Pappan(som var den som nedvärderade osv alla typ) är mycket bättre på att inte bli lika arg även om han får enormt mycket utbrott :s Men aa, jag vet inte. Har blivit mobbad i skolan några få gånger men det är bara av omogna ungar som jag inte orkar lägga energi på.

Från 3:an till 5:an över mitt utseende och tysthet.

Och sedan från 6:an till slutet av 7:an av den jag trodde var min bästa vän. Började ju i ny skola där mina andra vänner började i samma klass (som gick på en annan skola innan, men tränar i samma innebandylag). Men blev utfryst, gick knappt till skolan eftersom man visste vad som skulle hända. Men tog tillslut tag i det, pratade med henne och sedan så fick jag nya kompisar som jag är så glad att dom fanns där, och finns där. Fast kan inte riktigt säga att de har slutat helt, men mycket bättre. Eftersom nästan alla i klassen är som en grupp så blir de ju lite fram och tillbaka med de där.

#38 Ursäkta? Och nej det var inte på vintern…

Om du vill kan du skicka ett PM till mig och förklara vad du menar, för jag såg att du har fått skrivförbud….

#41 hon menar fryst, kall liksom.. driver, som vanligt.
 
och använde en falsk signatur också, hon är INTE Medarbetare där.

#42 Jag förstod nästan det :/ Och när jag kollar nu så är hon inte det heller…

#41 Hon är en taskig sak som driver med folk så ta det inte personligt!