Innan jag blev sjuk kom jag in i en fitnessinspirerad period. Jag gick ut och sprang fem dagar i veckan, samt styrketränade hemma. Mådde jättebra av det! Älskar att springa! :) Jag ändrade inte hur jag åt dock, för jag ville inte gå ner i vikt eller nått.

Sen blev jag sjuk och nu har jag inte kunnat idrotta sedan februari eller så. 😕 Hoppas bli frisk snart så jag kan springa igen!

Jag tycker bara det är bra att man tränar, men när man börjar räkna kalorier eller liknande så har det gått för långt. Man behöver inte ha kontroll över allt.

Jag har börjat äta var 3-4 timme, vilket man bör göra: Frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag/kvällsmat 🙂

Var inte rädd för att unna dig saker heller, jag unnar mig något gott på helgerna 🙂

#2 nej precis, jag äter ju snacks, läsk och annat på helgen när jag är med vänner o familj o så! Och äter tårta om det är kalas, kan ta en bit paj om man är och shoppar osv. Så är noga med att inte sluta med sånt helt, för då blir det lätt att man slutar med lite annat också typ snabba kolhydrater o så. Vilket jag INTE vill! Dessutom är godis för gott för att sluta ätas ;)

#3 Som här då 🙂
Snabba kolhydrater är dock bra att inte äta för mycket, OK ibland men inte för mycket eller för ofta 🙂

Jag tror jag skulle känna mej som att jag hade en ätstörning om jag skulle bli hälsosam, mina kompisar håller på o säga hela tiden att dom vill bli smalare och inte vill äta för mycket och dom köper inget längre när vi går till ica för att fylla upp mitt dagliga behov av Dr Pepper :[ Och jag vill inte bli som dom. Och att träna är ren plåga för mig. Så nä.

#4 vad menar du som snabba kolhydrater? Jag tänker typ pasta, flingor och mjukt bröd eftersom det var sånt min syster slutade äta när hon blev sjuk. Vill försöka att inte minska på det som finns i "vanlig" mat så att säga!

#6 Snabba kolhydrat = vitt bröd, snabbmackaroner mm.
Finns annat: Långkoksmakariner (8-10 min) är bättre, grovare bröd osv, så man man byta ut det bara :)

Så länge du ser till att inte bli ett vikt-kontroll-freak så tycker jag det ser rätt lugnt ut. Träna för att må bra, inte för att gå ned i vikt, speciellt eftersom du verkligen inte behöver det.

En väldigt nära släkting har ätstörning och har haft det i flera år. (Tänker inte gå in så mycket på detaljer då detta är rätt känsligt.)
För hennes så började det med träningen. Det gick så långt att hon tränade flera gånger om dagen, och i början handlade det mest om att bygga muskler, men sen började hon tänka mycket på sin vikt och vad hon åt. Det var då allt gick utför. Hon började täcka i princip hela tallriken med sallad. Osvosv. Idag är hon 39, väger 25kg och skelettet är som en 90-årings. Hon skulle i princip kunna dö när som helst. 

Det jag vill komma till är att det är bra att träna, men ät. Punkt.