Många gånger måste man ju tyvär ta lite mer ansvar, beroende på hur livssituationen ser ut. Men jag undrar var din bror är? Hjälper han också till? För annars skulle jag kräva att i alla fall dela på ansvaret du har fått med honom. En 19-årig som bor hemma kan man ställa ganska höga krav på tycker jag. Jag själv lagade mat, städade badrummen varje vecka och diskade flera gånger i veckan t.ex. Och min lillebror som blir 18 nu i juni har ännu mer ansvar, eftersom att han blev det enda barnet som bor hemma när jag flyttade.

Sen tycker jag verkligen att du ska kräva uppskattning, som du gjort nu.

#1 absolut, jag har lärt mej att handskas med det ändå. Min bror är aldrig hemma, mest ute och super osv… Känns lite surt bara..

Hade jag varit eran far så skulle jag aldrig någonsin acceptera det. Så länge han bor hemma så bör han också hjälpa till. Min bror är också ute mycket, men vissa dagar får han inte gå ut innan han diskat/städat eller vad det nu är han ska göra. Man kan faktiskt kräva det även av vuxna barn om de bor hemma.

Ta upp det med din far. Din styvmor har ju inte riktigt med saken att göra, så jag tänker att det kanske är lättare att göra ditt ansvar mindre på det sättet istället?

Nej jag tycker inte det är rätt! Va barn och gå ut och ha roligt och sluta ta en massa ansvar. Det är deras barn, inte dina.

Utegångsförbud för att du yttrar din åsikt? Jag hade bett dem dra åt helvete så hade de ökat till 2 veckor till, då fortsätter man så då måste vara inne i ett helt år och sen så anmäler man till soc då de inte låter dig vara ute om dagarna 😃

När min styvpappa försökte sig på att uppfostra min bror så slängde mamma ut honom. Min killes styvmamma är helt rubbad och ingen tycker om henne förutom hans pappa och hon har ju försökt att styra över pojkvännen då men han har fått rage varje gång och hon får inte yttra sig gällande något längre gällande honom ungefär 😮

Hur många bor ni under samma tak? 5, om jag läst rätt?

Sätt dig ner i ett separat rum med din styvmamma och säg till henne att du känner att hon ger dig alla dessa uppgifter men inte visar sin uppskattning.

Men jag tycker också att det är viktigt att du visar uppskattning för det som hon gör för dig, oavsett hur litet eller stort det är, med tanke på att hon beter sig som om hon inte tycker om dig.

Är det hon och din pappa som köper maten, så visar du uppskattning genom att tillaga den, men självklart ska du inte behöva laga mat varje dag, du är ett barn.

Vissa människor förstår man sig inte på…
Jag tycker du borde ta ett snack med båda 2 i enrum, var för sig och säga det du tycker.
Vad händer om du inte lagar mat?? Lagar hon själv mat då eller?

Det är det som är problemet, jag kan inte prata med henne för då får hon det till att jag gnäller. Jag får 200 kr i månaden. Jag har aldrig gnällt på hur mycket pengar jag får men det är frustrerande att hon går och snor mina pengar ur min plånbok. Så gör man inte. Hon säger också alltid att jag är i vägen, bara drar pengar, är värdelös, ful, fet, osv. Jag har haft anorexia, hon vet det. Ändå säger hon sånt. :/

#7 Göm dina pengar någon annanstans än i plånboken, där hon inte skulle leta efter dem 🙂

Att hon kastar kränkande ord på dig trots dina tidigare problem är verkligen inte ok. Det kan vara så att hon försöker trycka ner dig för att hon är avundsjuk på dig på något sätt.

Var är din mamma?

Om du mår dåligt hemma hos din pappa och styvmamma så tycker jag nästan att det är bättre om du kontaktar socialtjänsten och ser till att din styvmamma får bukt med sina problem, samt har en översikt över din trivsel hemma och om du bör flytta ut därifrån.

#8 min mamma har misshandlat mej sen jag var 4 ( och då när mina föräldrar redan vad skiljda) så henne har det vart en j*vla massa trassel med…

Anmäl henne och prata med socialtjänsten/bup. Att hon trycker ned dig/snor dina pengar är olagligt och väldigt hemskt! 

Om din pappa vet om detta redan så har han stora problem som låter en kärring trycka ned sina barn.

Vet han inte om det så berätta för honom och om han inte lyssnar så gör det första alternativet i min kommentar.

Detta är verkligen inte acceptabelt!

Nej, pappa vet det inte.Jag vill inte att han ska gå mer att tänka på än sitt jobb och barn osv, detr påfrestande för honom. Tror inte han kommer klara av att höra nåt sånt.

#11 Tänk om du vore förälder och inte visste att din nya man var hemsk och elak mot dina barn? Hade du inte blivit ledsen då?

Jag har märkt att i sådana situationer så brukar ens förälder bara försvara problemet tyvärr… Men det är ändå viktigt att du pratar med honom. Inget är viktigare än sina barn❤️

#10 jah vägrar vända mej till socialen äcklet. Har varit där sjukt många gånger pga allt med min mamma och dom är helt dumma i huvudet. ALDRIG IGEN.

#11 så må det vara, men i hela mitt liv har jag snackat med äckliga j*vla soc-kärringar och det orkar jag inte med lägre, inte han heller. Så då kommer han lulla bort det hela för han vet hur jobbigt det är fast jag bara vill ha en förändring. Jag älskar min styvmamma, jag vill allt gott till henne men hon tar ut fel saker på mej.

#14 Låta andra trycka ned en hur som helst för att inte störa andra och göra det lite jobbigt för dem?

Då kanske man ska skaffa vettiga fruntimmer från början?

Du gör ju inget fel, utan det är hon som är problemet. Hon kanske ska börja uppföra sig som en förälder och inte som en idiot då hon lär vara elak mot sitt egna barn också.

Stå upp för dig själv, du är inte vuxen nog att ta sådana ansvar.

#15 jo men precis. Jag är helt ärligt mest orolig för min systers skull. Jag klarar mej nog, när jag har jobb, bil och körkort ska jag långt härifrån.

#16 Jag förstår att du är det. Men då borde hennes beteende uppmärksammas också då det gör mycket skada på ett barn om hon växer upp och får höra hur ful och i  vägen hon är.

Min pojkvän blev slagen av sin mamma och hon sa att han var ett missfoster och inte skulle ha fötts då han förstörde hennes liv. Han ville inte anmäla då hans lillasyster skulle växa upp utan mamma då hon var snäll mot henne. 

Han sa väl i stort sätt "Mig får du behandla bäst fan du vill men behandlar du henne dåligt, kröker ett hårstrå på henne, då jävlar ska du veta att du lever. Typ" 10 år senare och hon har fortfarande inte rört henne. Det är 10 år emellan syskonen.

Så det funkade ju.

Vad tråkigt att du haft den upplevelsen med socialen. För min del så har de å andra sidan hjälpt mig.

#18 de är feminister. Hade det varit en pappa hade det varit solklart att ja hade fått vårdnalegat hos pappa för länge sen. Bara för att det var en kvinna det handlade om så trodde de att det var helt omöjligt att hon skulle kunna misshandla sitt barn. Ibland undrar man om dom ens är utbildade…

Har din pappa varit nära när hon sagt kränkande ord till dig t ex.?

#20 nej, det har han inte

#20 Han borde få höra hur hon behandlar dig, så att han åtminstone är medveten om detta. Han kanske kan hjälpa dig.

Spela in henne när hon säger elaka saker till dig och sedan spelar du upp det för din farsa🙂

#20 och #23 vill helst inte att han ska veta för de är jättelyckliga tillsammans och jah livrädd för att jag ska förstöra deras förhållande, nu när han äntligen är lyckligt gift…

#24 Nä, okej, det är sant. Men det är inte okej hur hon behandlar dig!

#25 jag vet…. Måste komma på nåt sätt art få slut på skiten

#16 Men om det barnet är din styvmammas riktiga barn behöver du nog inte vara så orolig. Troligen kommer hon behandla sitt eget barn bra.

Så du kan nog slå ifrån dig den oron, och eftersom du inte vill eller behöver någon annan hjälp så är det väl bra?

Att prata och synliggöra hur situationen faktiskt ser ut för dig med din pappa behöver inte nödvändigtvis förstöra förhållandet mellan dem. Ofta fungerar det väldigt bra att prata om saker. Och du ska inte känna att du är i vägen eller stör din pappa med dina problem. Han klarar det! Och om du spelar in din styvmamma som redan föreslagits så har du bevis på hur hon faktiskt beter sig och din pappa kommer ha stor förståelse redan från början.

Du går i nian till hösten så det är fortfarande flera år innan du har arbete, körkort och bil så att du kan köra långt därifrån som du själv uttrycker det. Så jag föreslår att du pratar med din pappa om detta så att resterande åren hemma blir så bra de kan bli. Har du någon släkting som kan stå vid din sida så kanske det är ett alternativ?

Rent spontant tycker jag att det låter som att din styvmamma har svåra problem och att hon behöver hjälp att hantera dessa. Tyvärr har du hamnat i hennes skottfält, och det är lättare för henne att skylla på och skada dig, än att behöva ta hand om sina egna problem.

Det är din pappas ansvar att se till att du och dina syskon mår bra och han kan inte göra något om han inte vet att problemet finns. Du tar idag stort ansvar och jag förstår att det tynger dig väldigt mycket. Så gör dig själv en tjänst och acceptera inte detta längre. Du måste få chans att fokusera på egna vänner och skolan. Det är i första hand ditt eget liv och dina egna drömmar du ska fokusera på! Och vårdnadstvisten som jag förstår det som, har visat att din pappa bryr sig väldigt mycket om dig och skulle säkerligen gå igenom samma process igen om det behövdes. Var inte orolig för vad han orkar/hinner göra. Berätta hur det är och ha gärna något som visar att det verkligen är så, så är jag övertygad om att det här kommer bli bättre. Du får helt enkelt ha lite förtroende för honom. ;)

Det din styvmamma sysslar med mot dig är psykisk misshandel och är lika illa som vid din misshandel av din mamma. Det får helt enkelt inte förekomma och du kan inte vara i en sådan miljö!

Det här blev ett längre inlägg än vad jag hade tänkt. Men jag hoppas att du samlar mod och ork till att prata med din pappa och jag tror på dig! Jag vet att du kan! 

Kram!