Jag är inte den bästa på att förklara saker genom att skriva ner dem men jag försöker.

Det finns en kille som jag snackat med över nätet i 6 månader. Han bor två timmar bort från mig och vi har träffats 3 gånger. Dem gångerna vi träffats så har vi mest myst och pussats och sånt, hur mysigt som helst.
Jag var hemma hos honom föra helgen och allt var bra men det kanske blev lite tråkigt för vi hade inte så mycket och göra. Och jag kände mig lite osäker när jag var där eftersom det var första gången jag var hemma hos honom, så jag kände att jag inte riktigt kunde vara mig själv helt. Vi brukar alltid prata med varandra över kik och skype med varandra varje dag. Jag älskar honom så sjukt mycket så jag inte vet riktigt vad jag ska göra.
I måndags så var han ganska så dryg över kik och det ena ledde till det andra… Vi började bråka och jag missförstod en av sakerna han skrev så jag blev sjukt ledsen och var kanske lite för taskig/dryg mot honom. 
Han sa efter ''bråket'' att han ville ta en paus. Inte snacka på ett par dagar pga bråket, jag kunde ju inte annat än att säga okej till det.
På tisdagen förstod jag hur mycket jag missförstod honom och jag skrev till honom och bad om ursäkt, han sa att det inte var någon fara sedan så skrev vi inte mer under tisdagen.
Igår så skrev jag till honom och frågade hur lång pausen kommer vara, han svara ''vet inte,hurså?''. Jag skrev till honom att om han tänker dissa mig så kan han lika väl göra det nu. han svarade något i stil med '' Jag vill fundera på det lite till,jag har ingen lust med något just nu''. 

Det känns som jag går runt och väntar på att han ska dissa mig för jag vet att jag inte betyder lika mycket för honom nu som jag gjorde för typ en månad sedan. 
Jag klarar typ inte av att gå runt ovetande… Jag vet liksom inte vad jag ska göra. Jag älskar honom så sjukt mycket över allt annat. Jag det har inte gått en dag utan att jag brytit ihop och börjat gråta. 
Folk runt omkring har märkt hur nedstämd jag har blivit och dem frågar självklart vad det är och jag säger bara att jag inte vill prata om det. Mina närmsta vänner vet vad som hänt och dem försöker stötta mig.
Det känns som ingenting jag gör är roligt. utan jag väntar bara på att tiden ska gå så ''pausen'' mellan oss kan vara över någon gång. 
Så fort jag blir ensam så tänker jag på honom.
jag vill verkligen inte ha det såhär men vet inte vad jag ska göra.
Jag tror inte han vet hur mycket detta har påverkat mig men helt ärligt så vet jag inte om han bryr sig. Jag vet att jag tycker synd om mig själv men det känns som jag när som helst går in i depression. 

Jag orkar inte mer och vet inte vad jag ska göra… Någon som har några tips? <3