Måste skriva av mig

(X) Skriva av mig #12

2017-08-31 14:18 #0 av: DogeLove

Hej, hoppas det var okej att starta en ny skriva av sig tråd då den andra inte går att skriva i. ❤️

Anmäl
2017-09-06 15:21 #1 av: DogeLove

Jag är kär för första gången känns så konstigt! ❤️

Anmäl
2017-09-06 20:04 #2 av: tiger tok

Är så sjukt j*vla f*cking förbannad på en viss person, och jag kan inte bli av med honom heller!!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-09-07 07:12 #3 av: EndlessEternity

Jag är jätteförkyld och vill vara frisk till helgen så jag kan träffa honom...

Anmäl
2017-09-09 09:03 #4 av: DogeLove

Är så rädd att det kommer bli pinsam stämning mellan mig och honom vågade inte ens gå till skolan igår. 😥

Anmäl
2017-09-10 16:50 #5 av: Äppelsnäckan

Jag känner mig så jävla ensam. Har bara ett fåtal vänner och dom träffar jag sällan. Alla andra har en hel drös med vänner, men jag kan inte ens prata med folk. Jag längtar otroligt mycket efter ett gäng med tjejkompisar att ha kul med, tjejer som är som jag - djurälskare och lite crazy, och inte några snobbar i märkeskläder. Jag kan inte alls identifiera mig med dom. Om någon känner som jag, skicka gärna PM...

Anmäl
2017-09-10 19:05 #6 av: DogeLove

#5 Förstår hur du känner är i samma sits! ❤

Anmäl
2017-09-10 19:16 #7 av: Lova J

#5, #6 jag med :(  skönt att det finns fler som känner som en själv där ute någonstans, man e iaf inte ensam.... Glad

Anmäl
2017-09-10 19:47 #8 av: tiger tok

#5 haha, djurälskare och crazy, mycket bra beskrivning på mig!
Är väl dock inte väldigt ensam..

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-09-11 12:27 #9 av: Whippetgerbilen

#5 Samma här :(

Anmäl
2017-09-12 21:30 #10 av: Rheen

Varför ska allt vara så orättvist?

Anmäl
2017-09-13 07:48 #11 av: DogeLove

Hittade nyss namnet på en bok som jag läste första sidan av när jag var typ 9 år hos en kompis, jag blev sååå.... nyfiken på vad det var för bok men min kompis ville inte att jag lässte i boken för hon ville göra annat men nu kan jag äntligen se vad det var för bok jag påbörjade för 3 år sedan! Yey! :D

Anmäl
2017-09-14 21:35 #12 av: hundtok

Jag ska ta mitt liv efter min hund går bort. Jag är rädd men det är det enda rätta

Anmäl
2017-09-16 17:54 #13 av: LuLeLo

Jag har verkligen klippt bandet nu. Totalt. Det kommer aldrig bli som förr. Bara bli bättre, hoppas jag. Det känns lite som att ha kastat sig ut från en klippa och så får det bära eller brista. Men det kommer lösa sig. Det borde lösa sig.  Jag har  ju varit med om värre saker tidigare.

Kram på er alla, livet har en jävla ups and downs och vi kommer alla må piss och underbart vartannat. Men ta hand om er. Trots allt ska DU leva med DIG och enbart DIG för resten av ditt liv

Tass Josephine

Anmäl
2017-09-17 17:25 #14 av: DogeLove

#12 Förstår att det känns jobbigt, men snälla ta inte ditt liv..... :,(

Anmäl
2017-09-17 17:55 #15 av: tiger tok

Nu har han börjat visa intresse för mig igen..

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-09-17 19:23 #16 av: Vrilen

Fick precis reda på vilket helvete en vän har går igenom...

Anmäl
2017-09-28 17:46 #17 av: hundtok

Ångest och kaos. Bryt ihop. Fan ett år till men kommer nog nt ha tillräckligt med pengar. Jag orkar nt jag orkar nt jag orkar nt. Kan inte ens äta middag nu av allt kaos. Allt är kaos

Anmäl
2017-10-02 15:17 #18 av: DogeLove

Jag är så otroligt nöjd alla fick underkänt förutom jag och en till ja! :D

(Förlåt för skryt är bara så nöjd)

Anmäl
2017-10-07 13:27 #19 av: Ammiiz

En av mina föredetta bästa vänner fryser ut mig och tar mina andra vänner ifrån mig
Det har lett till bra saker dock. Har blivit av med massa jävla idioter som bara klängde på mig och skaffat nya vänner som är 100 gånger bättre

Anmäl
2017-10-07 17:15 #20 av: DogeLove

Har ingen att vara med på rasterna min ända riktiga kompis är sjuk typ jämt och dom andra spelar någon sport, leker med någon annan, vet inte vem jag är eller så är dom idioter! :(

Känns som att det är mig det är fel på! :(

Anmäl
2017-10-12 20:40 #21 av: hundtok

Fan allt börjar bli värre igen.

Har ångest så kan inte ta in något i skolan. Kan inte klura ut svårare uppgifter. Kan inte ta tag i saker här hemma. Allt tjat och gnabb överallt. Jag känner mig kvävd och handlös. Har människor i min omgivning som jag undrar hur jag förtjänar. Jag vill bara bort, bort, bort härifrån. Tror inte att livet är något för mig

Anmäl
2017-10-13 19:47 #22 av: Rheen

Zombie

Anmäl
2017-10-15 17:23 #23 av: MEML

#21 Håll utBlomma

En sak är att ta inte livet av dig.

Ger dig styrkekramarBlomma

Anmäl
2017-10-24 11:02 #24 av: Tovaopoppan

Önskar att jag inte var så ensam

Anmäl
2017-10-24 21:44 #25 av: tiger tok

Fan va snygg han är

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-10-26 18:46 #26 av: DogeLove

Testade att ta på mig maskerad smink för ska på halloween fest imorgon och det ser häftigt ut men nu börjar det kännas kanska obehagligt.

Anmäl
2017-10-28 16:19 #27 av: MEML

#26 Vad är obehagligt?

Anmäl
2017-10-28 19:16 #28 av: DogeLove

#27 Att ha smink under ögonen är ovan antar jag! :P

Anmäl
2017-11-08 16:34 #29 av: Kadoor

Ångest, ångest, ångest

Anmäl
2017-11-10 18:35 #30 av: tiger tok

Jag har så svårt att läsa av honom.
Idag stod vi och pratade, skojade osv.
Andra dagar händer ingenting..?!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-11-11 14:51 #31 av: Spooki

Hatar kärlek, hatar skolan, hatar livet varför kan inte saker bara lösa sig? Varför måste man själv ta ansvar? Varför måste jag va stor och förståndig när jag inte kan någonting? Varför tog de 3 månader att komma över en kille som jag var kompis med men helt besatt av? Varför nu när jag äntligen är över honom varför börjar jag gilla den här nya killen? Jag hade ju lovat mig själv att inte bli kär igen. Fan vad jag hatar det här.

Anmäl
2017-11-15 10:49 #32 av: MEML

Att dansa på idrotten med den gruppen jag är i känns inte kul, dom gillar en annan musiksmak och danssmak än vad jag gillar. Försöker att prata med dom om att jag inte tycker om dom dansmovsen och musiken, men jag har gett upp.

Vill byta grupp och måste prata med idrottsläraren om det.

Vill inte prata med dom i min grupp, idrott hatar jag just nu. Innan älskade jag det, men det gör jag ej.

Anmäl
2017-11-15 16:27 #33 av: DogeLove

Hatar att jobba i grupp, vad man än gör så blir någon arg på en. :(

Anmäl
2017-11-17 21:18 #34 av: DogeLove

Hatar mitt liv, har inte en enda kompis! :,(

Anmäl
2017-11-22 12:14 #35 av: shia

Hatar fucking bup som säger att jag mår bra(inte tillräckligt dåligt) och inte behöver hjälp, möjligt vis skolkuratorn kansken. Även fast jag kom dit pga suicid försök, svält migsjälv ågjort i omgångar under 4 år, spytt 5-6ggr/ v sendan början på året, skärt mig själv lite mer än ett år. Är argöver att jag misslyckade med mitt självmordsförsök.
Mina kompisar är så jävla svåra att bli av med, de begriper inte att jag endast vill vara med mig själv och den inom mig. De hindrar mig från att gå ner i vikt och de försök få mig till matsalen å då finns risk att jag äter å då blir jag tjock. Jag hatar alla lärare då det hela tiden håll koll på mig. Min fucking klass skvallrar om jag inte ätit/att det är rädd att jag svält mig igen för alla fucking lärare.
Det enda som betyd något är hästarna. Å att rida och utan dem skulle jag inte orka försöka kämpa. Vill bara dö å velat i fem år

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2017-11-22 15:58 #36 av: v4ck3r

aaaaaaaaah

Anmäl
2017-11-27 17:16 #37 av: [Reträtt]

Min syster gör INGENTING förutom att videochatta med sin pojkvän! Jag har flera prov att plugga till, hon har gått ut gymnasiet så hon har minsann inga uppgifter som ska göras på kvällen (hon har mellanår och studerar inte), men ändå kan hon inte ta hand om våra djur när jag ber henne om det och är stressad över mina prov! Hon är så j*vla beroende av sin pojkvän!

Skitirriterad på henne just nu. Hon är så j*vla manipulativ att jag vill skrika.

Anmäl
2017-12-13 16:04 #38 av: [Reträtt]

Medan mina kompisar trallar på om julen ser jag inte fram emot den överhuvudtaget... Gråter

Anmäl
2017-12-13 17:23 #39 av: ipopuma

#38 skicka pm om du vill. Du är inte ensam ❤️

Anmäl
2017-12-13 19:27 #40 av: tiger tok

Är så kluven

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-12-14 21:00 #41 av: Miss mouse

Har hittat en soulmate häst för endast 15.000kr men han är projekt och ingen förstår att jag älskar honom

Anmäl
2017-12-14 21:00 #42 av: Miss mouse

Har hittat en soulmate häst för endast 15.000kr men han är projekt och ingen förstår att jag älskar honom

Anmäl
2017-12-14 21:14 #43 av: DogeLove

Ska få mina betyg imorgon är så orolig! :(

Anmäl
2017-12-18 21:33 #44 av: Rheen

Lite ger mig så mycket ångest som ett provresultat som inte lever upp till mina förväntningar.  Så äcklad av mig  själv.

Anmäl
2017-12-23 22:48 #45 av: shia

Då jullovet börjat å jag varit i stallet 1 v mår jag mkt bättre. Allting börjar kännas lättare, men... Då jag äter går jag upp i vikt.... Gått upp 2 kg sen mitt suicid försök då jag ätit alla måltider sedan dess.... Har panik inför att skolan snart kommmer börja ochvatt vet att allt kommer börja om å jag kom svälta mig ännu värre fast kom bli ännu svårare då alla har koll på mig osv..

Jag har fått bättre självförtroende iochmed stt jag är i stallet men klankar ned på mig hela tiden.
Går inte en dag utan att jagbtänker på den 16 oktober(försökte ta mitt livl vissa dagar är jag glad att jag vart hindrad osv andra dsgar undrar jag varflr jag inte hoppsde trots kvinnan kom och ytterligare andra dagat varförbjag inte försökt igen...
Fast värst är att jag känner mig så himla tjock och fet och ful och oduglig.... Gillade mina händer bättre förut när de var blås beniga å kalla. Istället för ljusa feta å tjocka å varma. Hstar att jag inte fryser 24/7 vilket gör att jag bränner färre kalorier.... Då jag inte fryser av att gå i t-shirt. Hatar även att jag svagt börja känna hunger. Känns som allt jag kämpat för i flera år är förstört för att jag äter av jordens resurser.......... God juk på er

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2017-12-24 10:41 #46 av: tiger tok

#45 snälla fall inte tillbaka, använd stallet som hjälp!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-12-28 14:45 #47 av: [Reträtt]

#39 Tack Hjärta

Anmäl
2017-12-30 14:11 #48 av: [Reträtt]

Du som läser detta: Är du okej? Blomma

Ifall ingen har frågat det av dig på alltför länge. 

Anmäl
2018-01-01 11:19 #49 av: DogeLove

Jag kommer aldrig få några kompisar! :,(

Anmäl
2018-01-01 18:04 #50 av: shia

fått mina betyg... är så missnöjd, även fast jag vet jag ej kunnat prestera på topp då jag haft ätstörningar, svmmat på lektioner, försökt ta mitt liv, haft panikattacker skoltid, depression osv. fick inget underkänt eller så, men 3 C och 9 B å resten A. och känn mig så misslyckad av att ha så många B.... även fast om andra får E eller D så tyck jag det är bra, för de är bättre egentligen, men jag är sämre...

Men till våren ska jag höja till A i alla ämnen har jag bestämt(går 8 an) för då tror nog lärarna jag mår bättre så kan jag försöka få alla andra osv att tro jag mår bra så jag kan gå ner mer i vikt och bli smal.

haha, lärarna är typ jätteannorlunda sedan 16 okt mot mig! de verka typ tro de satt för höga krav på mig osv, soooo creepy när de typ, det vore väldigt roligt om du i vårterminen i nian kunde vara lika engagerad som du var i 6an så skulle du få väldigt bra betyg! men du behöv absolut inte det, men(sen blir de creepy stämning

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-01-01 19:57 #51 av: ImSassySoWhat

Känner mig så Jävla ensam på dagarna. Vet ej hur jag hittar nya vänner 😫😫

Anmäl
2018-01-06 02:28 #52 av: Loka03

#51 styrkekramar till dig, vet hur det känns!❤️

Anmäl
2018-01-12 13:14 #53 av: [Reträtt]

Hoppas att ni alla här inne får en trevlig helg! Regnbåge

Anmäl
2018-01-12 14:16 #54 av: Loka03

Åh tack! <3 #53

Anmäl
2018-01-23 19:46 #55 av: hundtok

Okej, självmordstankarna börjar komma tbx, men vet inte vrf. Kan bokstavligen inte kontrollera mina känslor. Alltså kan inte. Fast borde kunna iom pappa sa att alla kan. Skämmer ut mig pga mitt dåliga beteende 24/7.är så självömkande att det inte finns. Kommer säkert snart vara klumpig så jag börjar bråka igen, men jag tar inte tag i något fast jag vill. Har angerissues. Helt klart hjälp mig.jag behöver hjälp. En smäll på käften eller en kula i huvudet

Anmäl
2018-02-03 23:10 #56 av: [Reträtt]

Jag vill bli frisk. 

Nu. 

Anmäl
2018-02-04 13:36 #57 av: [Reträtt]

Hejdå iFokus! Nu ska jag leva livet. 

Anmäl
2018-02-05 21:37 #58 av: Ylva98

det käns lite konstigt att vara tillbaka här igen, nästan ett år sen sisst..

är det någon som har erfarenhet av ett syskon som gjort ett självmords försök?

Anmäl
2018-02-11 15:32 #59 av: DogeLove

Önskar bara att jag kunde dö, att jag kunde lämna allt och aldrig komma tillbaka, det kan jag dok inte, jag är inlåst här för alltid! :,(

Anmäl
2018-02-12 17:00 #60 av: Loka03

#59 Du är 12 år och tänker redan på din död. Jag blev så ledsen när jag såg din kommentar. Jag vill bara ge dig en stor kram och säga att det kommer ordna sig, och det gör det. Så var det för mig och jag är bara två år äldre, så varför skulle det inte funka för dig. Du har rätt att få hjälp om du mår så pass dåligt, kom ihåg det! Det finns alltid någon som älskar dig. Det kan vara du själv, en familjemedlem, någon på jobbet/skolan, ett djur, en helt okänd. Det finns alltid någon! Du kommer lämna efter dig eller ta med dig fasansfulla och smärtsamma spår om du dör. Inte minst du själv. Du kan aldrig veta vad som väntar efter döden. Vem säger att man får lugn och ro om man tar sitt liv. Tänk om det är värre än att vara inlåst, när man dör. Kämpa på! Du klarar detta! Livet är inte alltid enkelt och det skulle vara märkligt om det inte var det. Jag vet inte vad du har varit med om eller hur du mår men det finns alltid hjälp att få. Ibland tar det lång tid att läka innefrån och det får ta den tid det tar. Det finns alltid någon!❤️❤️❤️

Anmäl
2018-02-12 19:33 #61 av: DogeLove

#60 ❤️

Anmäl
2018-03-13 07:27 #62 av: Mysan_

Var till veterinären med vovven igår. Trodde allt skulle gå bra, men oj så fel man kan tro. Han kanske har cancer. Han är inte ens 2 år gammal, livet är orättvist. Vi får hoppas på att benmärgsprovet visar att det inte är cancer, även fast det såg riktigt illa ut. Nu gör det ont Brustet hjärta


Anmäl
2018-03-13 07:33 #63 av: shia

Önskar verkligen jag aldrig börjat svälta mig själv. Hela mitt liv har verkligen blivit ett h vete pga detta. Om jag ej gjort det hade jag varit världens lyckligaste i detta nu. Men istället har jag försökt ta mitt liv hannat på noll flera gånger å försökt bygga upp mig själv innifrån flera gånger. Men räck jag faller tbx en gång så snurrar hjulet igen, å allt blir om möjligt värre än innan...första dagen på skolan efter sportlovet var igår, bara på den dagen ljög jag ett tiotal gånger om mat osv. Jag önskar så det fanns en medicin som gjorde man slapp all ångest, mattankarna osv...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-03-13 10:36 #64 av: tiger tok

Är så jävla förbannad!
Har kämpat för en förening i över 8 år, och nästan räddat den från att gå i konkurs, tagit på mig lika mycket jobb som om jag vore anställd, även fast jag egentligen är volontär och därmed ideel.
Så blir jag spottad på och jag känner mig inte välkommen, men det får bli deras förlust, jag viker mig inte igen.
Sympati är en svaghet, och jag har förstått det nu.

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2018-03-13 13:58 #65 av: 134643

#64 Det är de som gjort fel och inte du, glöm inte det!

She needed a hero, so that's what she became. Medarbetare på tonåringarSkrattar

Anmäl
2018-03-16 11:43 #66 av: hundtok

Saker jag är trött på
- mitt beteende
- mitt sätt att agera
- min egoism
- min kropp
- min ångest
- att jag inte gör skolarbetet
- min otacksamhet till mitt liv
- min feghet
- min lathet
- mitt oansvar
- valet av förtroende till folk
- att studenten närmar sig och man måste möta släkten
- min orkeslöshet
- min fulhet
- mitt sätt att bara slösa bort tiden
- allt som kommer upp
- min förmåga att alltid snacka på
- min förmåga att skylla saker å ting
- att inte veta vad som är rätt och vad som är fel
- mitt liv
-min framtid
- beröringsosäkerhet
- min arrogans
- mig själv och att jag inte förbättrar dessa saker

Tror jag fick med alla punkter

Anmäl
2018-03-21 16:30 #67 av: LinneaWik

Ibland blir jag bara ledsen, vet ej varför. Jag vill bara gå och dö. Jag lägger mig i min säng, gråter i en halvtimme. Kelar med min katt och leker med min hamster, får en kram av mamma och sen är allt bra igen. Kan detta hända er med eller är det bara jag? Tacksam för svar!!


Anmäl
2018-03-21 20:38 #68 av: PuffeSnutt

#67 Jepp, det händer alla :)

Men att du vill dö är inte så bra... Har du sagt det till någon annan än här?

Äta, Sova, Netflix<3

Anmäl
2018-03-21 22:36 #69 av: shia

Okej... Förbered er på en lång å obegriplig texr... Men behöver skriva av mig.
Den senaste veckan har jag haft många å konstiga men sanna drömmar som senare skett. På ett eller annat sätt. Jag är den som alltid tänker ut 100 olika möjliga diskussioner å eventuella konsekvenser å vad jag skulle göra då osv. Så på så sätt hjälper drömmarna mig att förbereda, men är samtidigt läskigt.

Dem första två tre drömmarna var om vilka som gått till lärare osv när jag var som sämst i höstas, fått veta av min ena kompis att några å hon gått till lärare men hon vägrade säga vem. Men drömde att två av killarna(dessa två är väl dem tbå som vet mest om man säg så, dem har ofta tjuvlyssnat när jag å min kompis (båda vi två ätstörda) pratat om den osv, samt av ngn anledning har dem hållit koll om jag ätit eller ej. I höstas minns jag en av dem fråga vid skåpen om jag ens äter hemma, (detta var första konfermationen i höstas, och vart då i chock då jag trodde jag ljög bra. Men det värsta var typ han var seiöst å typ orolig???) samt den andra har som försökt få mig inse jag är smal. Då jag ofta uttryckt mig att jag är för tjock för å komma emellan det där osv. Då har han typ dragit in magen allt han kunnat å sagt du är ju smal som en pinne, se nu på mig närbjag dra in magen, det är inte ens inärheten av hur smal du är, han å hans kompis diskuterade deras vikt, å ddm vägde 55-56 å så vände jag mig om å fråga vad dem trodde jag vägde, dem trodde jag vägdd 40-45!!!!! Å trodde ej på mig när jag sa 60.) Iaf drömde jag något om dem å att dem gick till ngn lärare å konforterade mig igen, samt med en annan av killarna som ofta bruka heja på mig i korridoren osv. (han hade frågat min kompis på snap, på tal om smal, hir är det med ### eg? Har hon börjat om å gå ned i vikt igen eller? Hon äter ju aldrig och är smal som en pinne!

Pratade med min komois å fråga om det var dem å hon vart chockad å fråga hur jag visste att tre var killar å att det var dem. Samt en till erkände hon å hon erkände hur dem frågat henne om mig osv å gått till lärare med henne å några andra. (dem gick flera för å få effekt, då dem gått själv tidigare men jag har då lyckats ts mig ur)
Sen drömde jag om att vi tjejerna i klassen satt i en korridor å pratade ätstörningar varav två av dem höll sig på min sida(dem har ätstörningar och är på den delrn att dem går ner i vikt oxh gör allt för stt dölja osv)
Medans några andra tjejer inkl mina kompisar pratade om något om hur dåligt det var för mig osv. (dem var dem som gått till lärare, frågad emin kompis och fick ur sanningen, vilket fick mig i chock då jag inte trodde dem visste något)
Iaf. Sen drömd jag en i klassen prata om ätstörning med mig å mina kompisar om en viss person, igår hände det
Grejen är att jag nu drömt om att min idrottslärare kommer prata med mig om mina skärsår vilket iforsig ej skulle chockera mig men kan nu förbereda mig på det.
Så är helt confused about that.
Sen så ör jag glad jag badade i måndags med min klass, inte haft så kul på länge och ingen kommenterade mina skärsår som jag var rädd för dem skulle göra.
Men nu så vet jag ej hur det är eller vad jag håll på med. Senast jag åt en måltid var i må till middag(sen dess endast ätit två mackor/dag å lite mjölk samt grönsaker idag.) och gått ned lika mkt som jag gjorde under hösten innan jag gav upp på bara några få dagar. Tränat massor, och har typ värk i hela kropoen och är trött. Men jag känner mig lugnare och gladare än på länge. Och kan slappna av,
Dock höll jag på somna två lektioner idag haha, på ena var det fem min kvar då läraren sa "tror vi får ta och avsluta nu, ### ser ju dödstrött ut och hålle rpå att somna och är helt borta i blicken. (jag var typ va? Slutar vi bra :) är lite trött bara gäsp.

Ja, långt vart det men behövde skriva av mig. Men är som positiv och glad å älskar när jag har träningsvärk i hela kroppen oxh är trött. (bästa jag vet är efter en lång tävlingsdag (ibland från 4 på morgon till 01 på natten uppe å res å följ med på tävling) gå å lägga sig, å nästa dag gå upp 6 igen :)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-03-24 00:31 #70 av: Loka03

Vill ha påsklov nu, är så trött!

Anmäl
2018-03-27 20:05 #71 av: LinneaWik

Mina 3 föredetta vänner skriver till mig på socialamedier att dom inte vill vara vänn med mig. Har 3 andra kompisar från samma ”gäng” som är jättesnälla. Dom 3 ( som inte vill vara vänn med mej ) skickar massa privat till mig och i en gruppchatt. Men i skolan är dom helt neutrala och alla 7 är med varandra typ. Jag fattar ingenting! Är dom bara fega eller? Jag vill byta skola nu. Känner mej så dum!


Anmäl
2018-04-10 14:25 #72 av: MEML

Jag orkar inte med honom!
Han är skitstörig och lärarna försöker att göra något men det hjälper inte.
Han är så korkad och jag har sagt ifrån.
Önskar att han bara kunde bli överkörd.
Jag vill hämnas.

Anmäl
2018-04-10 22:56 #73 av: shia

Är så superglad över att dressyrträningen gick så bra, samt jag överlevt två dagar i skolan

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-04-12 15:25 #74 av: DogeLove

Varför hade jag oturen att föddas som människa... :,(

Anmäl
2018-04-14 22:38 #75 av: shia

Mina kompisar säg till mig att jag är smal. Kan äta vad jag vill. Ex sa en idag på stan när vi var på espresso house när jag tog en lime paj samt frappe att du kan äta vad som helst utan att gå upp ett hekto!jag kan knappt titta på en kanelbulle utan att gå upp 1 kg...
Jag begrip inte, alla mina byxor passar likadant nu som för 4 år sedan, vissa är tom lite större nu, men samtdigt har jag det senaste året gått upp 10 kg, å senaste 1 1/2 året gått upp 15 kg.... Jag begrip inte, jag ser mig själv på samma sätr nu som för ett år sedan, jag har inte växt ngt men jag förstår inte vart de där 10 kg hamnat(dem 5 Kg jag gick upp på halvår syntes. Nu ser jag bild å var som ett skelett men såg ut som nu sen när jag gått upp 5 kg) har samma kläder å allt... Detta gör mig confused då jag nu inte ve vad. Jag är fortfarande i ätstörning, men mer i bulimifas bu, svält, hetsät, spy osv..... Självskada också...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-04-15 19:34 #76 av: Cornelia Isaksson

#72 har en klasskamrat som är ungefär likadan

Anmäl
2018-04-15 20:11 #77 av: Äppelsnäckan

Tillbaka in i ekorrhjulet imorgon då. Har ingen motivation att gå ur sängen på morgonen så kommer nästan alltid försent. Undrar om någon känner likadant. Att varje morgon är en kamp.

Anmäl
2018-04-15 20:34 #78 av: Ellen_

Vrf finns jag ens? Jag vill aldrig träffa vänner och bara ljuger om allt. Jag är otacksam och har inga känslor. En i min släkt dog nyss och jag ska på begravning på onsdag, men gråter inget har inga känslor alls. Bär på en hemlighet, jag orkar snart inte mer.

Anmäl
2018-04-15 20:34 #79 av: Ellen_

Vrf finns jag ens? Jag vill aldrig träffa vänner och bara ljuger om allt. Jag är otacksam och har inga känslor. En i min släkt dog nyss och jag ska på begravning på onsdag, men gråter inget har inga känslor alls. Bär på en hemlighet, jag orkar snart inte mer.

Anmäl
2018-04-15 22:47 #80 av: Loka03

#77 Du är inte ensam, känner lika dant!❤️

Anmäl
2018-04-16 18:36 #81 av: LinneaWik

Vi har 8 prov på 3,5 veckor och jag pluggar ihjäl mig även fast jag inte orkar....


Anmäl
2018-04-16 18:37 #82 av: LinneaWik

Just nu önskar jag att jag var en häst typ...


Anmäl
2018-04-16 20:04 #83 av: shia

Börjat skära mig igen å bulimin ör tbx. På det oro över att min stora syrra fall in på samma spår som mig å har ingen aning vad jag ska göra..

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-04-16 20:31 #84 av: shia

Men är så jävla glad jag har sånna underbara vänner <3 förstod inte hur jag klarade av så många år utan någon riktig vän(när jag var mobbad 4 år) när man nu är överöst av vänskap och kärlek. Det gör att man får lättare att andas.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-05-23 22:41 #85 av: DogeLove

Det känns så speciellt, som att jag är klar med en hel bok i mitt liv, som att jag befinner mig på sista sidan, den allra sista sidan! Det pirar så otroligt mycket i magen och jag har små, små tårar i ögonen. Den allra sista dagen i boken! ❤️❤️

Anmäl
2018-05-24 14:13 #86 av: PuffeSnutt

Jag ska flytta och men jag orkar verkligen inte packa. Det är inte att jag är lat, men jag orkar verkligen inte. Jag är trött hela tiden.

Är 22.30 - 6.20 bra sömnperiod ?

Äta, Sova, Netflix<3

Anmäl
2018-05-25 06:59 #87 av: DogeLove

13-års dagen blev fruktansvärd, men jag har åtminstone kommit fram till att jag inte kommer gå tillbaka till den där ”skolan”, jag börjar på högstadiet till hösten, det är bara 2 veckor kvar, så jag har ingen anledning att plåga mig själv.

Anmäl
2018-05-30 11:45 #88 av: HästTokigTjej

Allt suger, d är bara 2 veckor kvar t sommarlovet o jag vet redan nu att jag kommer att vara helt ensam. Har inga så nära kompisar att de skulle vilja träffas under sommaren och vågar nt ta initiativ själv för rädsla att d säger nej/ bara går för att de känner sig tvungna. På sommaren slipper jag ju iaf skolan men känner mig så sjukt ensam speciellt när andra lägger upp bilder på saker när de träffar sina kompisar...
Aja d är bara att överleva 2 år till i helvetet som är högstadiet, och får väl bara leva i stallet under sommaren, hästarna är d enda som ens får mig att gå upp på morgonen nu mera

Anmäl
2018-05-30 12:26 #89 av: akvarium123

#88 Håller med dig. Jag vågar inte heller fråga för det kommer bli så himla stelt tänker jag ifall man är hemma hos en ny familj och bara "hej" och bara allt går fel. Näe usch! Men jag ska iallafall försöka få tid till att gå på bio med någon. Mina klasskompisar är ute efter mina pengar. Vet det. Så det är väl bara att gåpå bio om man ska vara med någonStorgråter

Anmäl
2018-05-30 13:01 #90 av: MEML

Bor hellre hos en grupp grisar i en vecka än att sitta i klassrummet med min klass i en hel skoldag....😒🐷

Anmäl
2018-05-30 13:02 #91 av: shia

Tog på mig shorts i morse å har på mig dem än, första gången jag har shorts på 2 år. Och överlevt hittils,, (skärsår från när jag skärde mig)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-05-30 13:12 #92 av: Loka03

#91 Åh så starkt av dig! :)❤️

Anmäl
2018-05-30 13:25 #93 av: DogeLove

#88 Förstår verkligen hur du känner, man känner sig verkligen ensam bär folk läger upp sådana bilder, önskar dig lycka till i livet! ❤️

Anmäl
2018-05-30 14:59 #94 av: HästTokigTjej

<33

Anmäl
2018-05-30 16:31 #95 av: PuffeSnutt

8 dagar kvar i skolan sen får jag sova ut . Och det är bara 4 idrottslektioner kvar (som är det värsta med skolan)

Äta, Sova, Netflix<3

Anmäl
2018-08-30 19:44 #96 av: hundtok

Jag är en snorig, bortskämd, överdramatisk förvuxen snorunge som har börjat tappat livslusten igen. Är totalt värdelös som människa.

Anmäl
2018-09-01 22:06 #97 av: Själshjärta

Jag kan inte koncentrera mig på lektionerna längre. Vilar huvudet i handenSitter bara och ritar i häftet och väntar på att få fara hem. Somnar

All of the pain away, away, away...

Anmäl
2018-09-01 22:55 #98 av: shia

Begriper inte hur människor fortfarande bryr sig om mig... Att det finns dem som vill umgås och vara å prata med mig... Förstår inte heller varför jag fallit tbx... Mår åså dåligt nu... 0t ostkrokar å chips igåår(drömde dessutom jag åt ostkrokar) idag stor frukost, lunch på matfesten, middag samt kladdkaka å ostkrokar.... Känns som jag gått upp 10 kg...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-06 17:41 #99 av: MEML

#98 Du har inte gått upp i vikt!

Jag vet att du är en stark människa och mitt tips till dig är att göra saker som du mår bra av.

Saker som tillslut kan göra så att ätstörningarna försvinner sakta men säkert!

Go go goo! You will get it!Hjärta

Anmäl
2018-09-06 20:19 #100 av: shia

#99 <3  känns dock som jag inte ens kan äta ett äpple utan att det ska sätta sig på vågen... åt ex tacos till lunch idag på skolan... inte ätit på hela veckan i skolan. men ja tog två små tortillabröd, lite köttfärs å mkt majs... åt först bara ena, men då de andra tagit två, och gick för å hämta två till. så åt jag även det andra då jag tänkte att om de kan äta så, å äta mer, borde jag iaf kunna äta lite.. då det typ är utspätt med vatten.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-06 20:23 #101 av: shia

vill bara försvinna... känns som jag håller på att krascha igen... känns bara som att hur mkt jag än kämpar faller jag ändå tbx igen.... när jag som mest tror jag kmr fixa det den här gången, bli frisk. faller jag tbx hårdare än innan.... även fast det kmr tio st positiva saker, så såfort det kommer en negativ sak glömmer jag allt igen...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-07 08:14 #102 av: MEML

Å shia! Kämpa på! Har du personer som hjälper dig och som stöttar dig?

Även om vi kanske bor långt ifrån varandra så ska du veta att jag stöttar dig till 100% !✌🏻👍🏻💖❣️❤️

Anmäl
2018-09-07 17:08 #103 av: [HejsanSvejsann]

Blir så ledsen när jag läser denna tråd😢

#101 Shia kämpa på!!!❤️❤️

Anmäl
2018-09-08 11:53 #104 av: shia

<3 har vänner som stöttar mig som tur är... Kommer mes troligt be en av dem följa till kuratorn å be om tid typ...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-10 14:11 #105 av: shia

Ska till kuratorn imorn... Känns väl typ som jag ger det här med att prata med ngn en sista chans... Fungerar det ej så vet jag inte vad jag gör.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-10 18:24 #106 av: [HejsanSvejsann]

#105 Det kommer gå bra!!👍❤️

Anmäl
2018-09-10 18:45 #107 av: shia

#106 tack, hoppas själv det också.
Funderar på att skriva ned typ det som varit tidigare(tänk typ från början) fram tills nu. Då det är så mkt och vet ej hur eller vart jag ska börja annars

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-11 18:17 #108 av: Själshjärta

#107 Hur gick det vid kuratorn? Hjärta Jag var själv till skolkuratorn idag också. 

All of the pain away, away, away...

Anmäl
2018-09-11 20:12 #109 av: shia

#108 gick faktiskt helt okej.
Skrev igår kväll/natt fyra a 5 blad om typ mitt "förflutna" som jag läste upp. Just att läsa det.... Kändes inte som det var om mig, och mitt liv utan som en berättelse man kan hitta på internet om Anna som fick ätstörningar 0 försökte ta sitt liv å skärde sig själv osv. Men sen imsåg jag(både när jag skrev å läste det) detta är jag. Detta är min bakgrund.

Iaf. När jag läst upp det klart så visste han som en del om mig å vi började då prata, dels om typ BUP men mest om typ betygen å stressen kring det(var ju det som ledde till det andra som ledde vidare osv) om att jag trots jag fått a fortfarande kan hitta saker att klanka ned på mig själv å att b känns som f. Han bad mig sätta namn på typ ångesten eller vad man ska kalla det. Ture fick den heta. Vet inte vart jag fick det men ture kändes som ändå ett glatt namn i sammanhanget. Känns också enkelt att säga. Nu är ture här igen osv.

Vi pratade mest kring det, vart jag mår bra(stallet är ju som en frizon så pratade om varför det var just så å hur man kan få lite fler ställen att vara så osv. Pratade även lite grann om mitt självmordsförsök. Om vad det var som hände osv. Nu när jag tänker efter hade jag faktiskt ett val där. Och iochmed jag klev tbx över räcket valde jag att fortsätta leva och kämpa.

Berättade det om BUP att jag först berättade allt för första. Men att hon sagt att det ej var hennes område så jag fick byta till en annan som var mer fokuserad på hur jag ätit senaste v(å berätta då jag var typ i chock hade jag ju ätit som "normal" då jag haft tankar på annat men var ju som inte att problemen försvann för det) och att hon sa som att enda anledningen för mig å fortsätta gå kvar var för rutin efter självmordsförsök osv att de hade typ ngn grejs så man skulle komma x antal gånger osv med x antal mellanrum å allt. Sa att jag där ville tbx till typ tryggheten att kontrollera mat å ljög då för henne å alla andra så jag skulle kunna vara fkfred med det p att jag sen bara fortsatt nedåt men ljugit om det var bättre. Å sen bytte jag igen då hon skulle byta avdelning till vuxenåsyk å än jag kände denna ksk var bättre så var det enklare att fortsätta ljuga.

Han tyckte det var sorgligt det blivit så, å sa det att BUP är egentligen experter inom ätstörningar osv å att de kan erbjuda bästa hjälpen men sa det jag tappat förtroendet helt för dem.. Men kändes lite bättre ändå efteråt. Om än jag fortfarande är skeptiskt. Då tidigare har det känns bättre för sedan bli sämre. Ny tid nästa tisdag. Han sa att då skulle vi prata lite mer om BUP och det ocj hur vi ska gå vidare

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-11 20:14 #110 av: shia

Känns lite "halvroligt" ändå att döpt ångest/tankarna osv till just Ture, känns typ inte som dämpat ledsamt namn utan typ glatt som tur,

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-14 14:15 #111 av: shia

Känns rätt så bra just nu faktiskt, tyckt å alltid tyckt idrotten vart jobbig på skolan iochmed man är många osv. Å känns som alla stirrar på en å jag jämför hela tiden med alla andra. Iaf kom idrottslärare idag(vart sjuk i veckan så ej vart med pga det) till mig å bad å få prata. Han sa iaf att han funderade då det är så många lärare vi har på gympan(samtidigt. Alltid två st samt en som är med vår klass typ på alla lektioner. Sen på tisdagar är en till idrottslärare p nu även en som typ praoar( så upp till 4 st å vi är tsm med A 35 st)
Att ha typ en liten grupp (vi brukar dela så a å b är för sig) med en av lärarna (men att de kan typ rotar eller så) å typ gruppen skulle bestå av mig min kompis å två till som vi är ganska bekväma med om man säg så.
Inte alltid men de gånger det går typ om man har fys eller så att vi är försig osv. Villet jag tyckte var en väldigt bra idé, så känns bra att jag inte behöver bekymra mig så mkt över att alla ska stirra å tycka jag är dålig osv.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-14 18:13 #112 av: shia

Men sen ofcourse 15 min efter jag skrev fick jag lära mig återigen att aldrig ta ngt för givet.... Kan inte skriva vad som hänt, men bara att den fristad och stället jag alltid känt mig trygg å glad på kan kommas tas ifrån mig... Å känns som allt bara är omtumlad å i chock just nu

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-19 12:26 #113 av: MEML

Det känns som jag torteras nu.

Nästan alla vet att jag gillar en kille och att jag funderar på att fråga chans. ..

Det var så fel att berätta för den vännen. . .

Vad ska jag göra?

Anmäl
2018-09-19 12:28 #114 av: MEML

Har knappt ätit heller.

Anmäl
2018-09-19 15:04 #115 av: Mirre395

Jag har börjat gymnasiet nu, vet inte alls om jag ska fortsätta ha kontakt med min vän från förra klassen, jag gör bort mig varje gång vi ses nu trots att det kändes så naturligt förut. Jag gillar denna tråden så mycket, men det är så jobbigt att läsa hur tufft alla har det utan att kunna hjälpa dem, jag vet ju själv att saker är så överväldigande i stunden. Men det är så bra att den finns.

Dem tjejerna jag hänger med nu är jag glad över, men det är ändå en ansträngning att vara med dem. Men saker hade kunnat vara så mycket värre, allt är rätt okej faktiskt. Särskillt nu när jag ska bli storasyster om ett halvår, mitt motto är nu att hålla fast vid det så mycket jag kan. Jag vill finnas till för henne/honom allt allt allt jag kan, jag är glad att hen slipper pappa iallafall, men det blir nog lite tufft för hen när hen blir äldre. Kanske dags för en ny tråd?

Kram

Anmäl
2018-09-19 19:29 #116 av: shia

Okej.... Lite bra saker som hänt först. Vi ksk ska flytta ut på landet! (fast, närmare stan ändå, 10 min) å kan då ha hästar på vår gård osv.
Sen.... Var till kuratorn igår. Tvekat å velat hela helgen å måndagen hur jag skulle göra... Vart som delad igen. Skulle jag ljuga mig ur detta, så jag kan gå ner i vikt osv då det börjat gå bra nu. Eller ska jag ge upp. Morgonen igår visste jag ej så vart ture som gick bestämma åt mig å ljuga...
Även fast denna kurator inte var lika lättlurad. Men var som ture vart road av att kunna säga som han ville. Att jag la min tillit till ture, å då vart han nöjd å hjälpte mig ur det typ. (låt fånigt men vet ej hur jag ska förklara annars)
Var dock tvungen vara på vakt hela tiden å komma ihåg de jag sa(en person jag ser upp till. Säg ofta att sålänge man talar sanning behöv man inte komma ihåg vad man sagt) men då jag inte talar ett ord sanning så måste jag typ komma ihåg allt...
Jobbiga var dock kuratorn provocerar en ibland, å måste då tänka mkt. Sen så vissa gånger frågade han om det var jag eller ture som sa/tyckte så. Att han var orolig att om jag slutar på BUP (ett möte kvar) å ja, slutar gå till ngn kommer jag bli själv med ture å det är Tures plan osv. Allt han säg var egentligen sant, jag vet ju innerst inne hur allt kmr gå. Men jag litat ändå mer på ture.

Nästa möte om två v.
Iaf hade idrott efteråt. Varit förkyld men trodde jag var frisk. Men asså, kunde knappt springa(skulle springa en sträcka, vila osv 4 ggr) gick bra första 100 m. Sen börjar jag låta ur halsen, efter en bit till känns som huvudet ska sprängas å bit till känns som jag ska falla ihop. Så måste gå vissa bitar. Lärarn ser p hör, å säg jag ska gå istället. Att jag fortfarande är sjuk. Muttrar å går en bit för springa igen. När jag kom tbx säg lärarn samma ska igenom å frågar hur detkändes jag var skit förbannad på mig själv för jag var sjuk så sa det. Han bara typ att bara jag kom igång igen så blir det som vanligt sen, men jag varit sjuk å blablabla.

På kvällen red jag 3 Pass å gick bra faktiskt, fick tom till galoppen på dressyrträning för privathäst med min passis inomhus på volt!! I båda varven(hade ridhuschefen då hon vi bruka ha är borta) haha, han inte ens säga att vi har svårare för vänster galopp XD
Men vi fick till det!!
Imorse hade vi franska... Jag var så himla nedstämd å mådde dåligt p ville bara försvinna på toan å gråta skrika osv. När vi skulle jobba m frågor till texten... Jag förstod ju frågan, jag kunde läsa texten men där tog det stopp kunde typ inte omvandla i hjärnan till pennan å fick typ panik då jag inte fick mig å göra ngt, förstod typ inte fast jag brukade förstå. Å när alla andra började vara klara fick jag ännu mer panik å av ngn anledning har min högerarm börjat typ psykdampa skaka ibland. Sa (vart dock typ gråten i rösten sista delarna av meningen) till lärarn(vi är abra 5 så vi pratar direkt till lärarn.
"asså jag fattar ingenting p förstår inte alls vsd jag ska göra eller något!!!!!!!!) hon kommer då å hjälp mig å visar å sen klarar jag resten p kom ikapp å före de andra. Sen är jag typ halvdöd. Å när hon har genomgång av ngn grammatik asså jag lyssnar ju men är helt borta seriöst. Kan inte fokusera(haha, hon sa dock " tror vi får avsluta nu å ta mer nästa gång, att jag såg typ halvdödutråkad ut) matten gick bra. Eller ja. Som det bör gå. Sen sv å gick bra på läsförståelsen. Sen lunch. Mina kompisar har börjat märka jag sluta äta nu igen. Så ja.... Lyckades skämta bort det idag, men känn mig så hemsk...
Fysiken höll jag på få typ panik igen men, lyckades hantera det. Å tänka några gånger sen fick jag till det.
Sist hade vi hk... Gjorde piroger med grön fyllning. Tror jag råkade ta en hel purjulök ist för en halv. Men kom typ på det ksk när jag hackat, så slängde en del å tog mer Spenat XD men var typ superstressad hela tiden å trots det vart ganska fint ändå så var aa jag så missnöjd. På det åt jag en pirog. Hade bestämt mig för en halv men tog en till halva.... (ville kräkas upp sen men höll mig... Ville inte svimma då detta var den enda måltid jag ätit sen må middag å därinnan söndag. Igår endast en brödskiva å samma idag....

Ätit middag. Men mår så illa. Städar mitt rum men har sån ångest.... Känn jag bara svamlar när jag skriv.. Hittat gammal svenska bok, äppel(hade äppel päppel pirum parum kråkan tallekvist osv) å hitta sista sidan skulle man svara ja eller nej å en fråga aavr(gick i 2/3 an då) vill du bli stor? "NEJ"
Höll typ på gråta när jag såg det. Trodde jag ville bli stor när jag var yngre, men tydligen inte. Grät då jag då inte hade ngn aning om framtiden... (var då mobbad, utfryst å börjat med maten lite)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-21 15:30 #117 av: DogeLove

Tänker aldrig någonsin gå till en frisör igen, hade jätte långt hår ner till rumpan förut och nu är det knappt till midjan, vet knappt om jag kommer våga gå till skolan med så här kort hår, min syster får inte se det. Ångrar att jag gick ditt... :(

Har inte haft så här kort hår sedan förskolan.

Anmäl
2018-09-21 15:56 #118 av: silverfiisk

#117 varför skulle du inte våga gå till skolan? Det är bara hår, det växer ut igen. Du kommer säkerligen att vänja dig om några dagar, och om inte så finns det löshår. Det löser sig ska du se.


Anmäl
2018-09-21 16:06 #119 av: Loka03

#117 Det kommer att gå bra. Jag tror att det man själv tänker mest på ser inte andra. Och om nån vecka eller så kommer det säkert att kännes bättre. Det brukar vara så om man har förändrat något t, ex längd på håret. Men om du verkligen inte vill ha så kort hår så kan du göra som 118 skriver att du har löshår. Men jag tror inte det är så farligt egentligen. Om det är till midjan så tror jag inte att någon kommer att tänka på det. Men jag känner igen känslan.
Hoppas du snart känner dig bekväm med ditt hår! :)

Anmäl
2018-09-21 16:51 #120 av: DogeLove

#118 och #119 Ni har nog rätt, det är mest bara jag som är tramsig.

Anmäl
2018-09-21 17:20 #121 av: Loka03

#120 du är inte tramsig. Det är normalt att bli orolig för något som andra kan tycka är litet och obetydligt. Men för dig så kan det vara att hela dagen är förstörd. Jag själv t, ex sitter här och velar om jag ska färga mitt hår svart eller inte. För att jag inte vill bli sedd och uppmärksammad men ändå så vill jag innerst inne färga mitt hår svart eller någon annan färg. Så du är inte ensam om egna ”små” problem haha! :)

Anmäl
2018-09-21 19:50 #122 av: DogeLove

#121 Tack, känner mig dock som än omogen snorunge som gråter för att frisören klippte lite mycket, men kan ändå inte släppa tanken att min hår har blivit jätte kort och alla kommer anmärka o.s.v.

Hoppas du tar mod till dig och färgar håret, svart hår är jätte häftigt! :)

Anmäl
2018-09-21 20:31 #123 av: silverfiisk

#122 så ska du absolut inte känna! Jag förstår att det kan kännas ovant och fel när man är van att ha en viss längd på håret. Men som sagt, det växer ut och du kommer att vänja dig. Det är inget fel att vara ledsen och du ska inte känna att du är tramsig eller något, för det är du inte.


Anmäl
2018-09-21 20:44 #124 av: Loka03

#122 Tack! :) Men #123 har rätt du får vara ledsen. Det är ok och det kommer att växa ut, tänk så :)

Anmäl
2018-09-21 22:32 #125 av: MEML

DogeLove Hår växer ut! Du ska se att det kommer att växa under de kommande månaderna.

Mår dåligt över honom, jag gillar honom mycket. Men när andra frågor om jag gillar honom så försöker jag att neka det. Och dem tjatade hela eftermiddagen i onsdags om att jag skulle fråga chans osv.

Vi är olika varandra också... vilket gör mig bara mer osäker.

Anmäl
2018-09-22 08:19 #126 av: DogeLove

#123 och #124 Tack! ❤️

#125 Ja du har rätt känner mig mest ovan och lite rädd, men ja, jag ska sluta oroa mig över lite hår nu! :P

Anmäl
2018-09-24 14:53 #127 av: shia

Fick tillbaka mo prov i slutet på matten.... Det förstörde min dag.... Blir bara så jävla förbannad på mig själv. På flera olika sätt. Fick ett B. När jag fick provet kände jag bara ångesten steg, ture skrikandes inom mig hur korkad fel ful fet jag är. Att jag inte ens kunde få ett enda simpelt A att jag aldrig kmr bli ngt att jag som pluggat mer denna gång borde enkelt fått ett A. Samtidigt som jag blir arg på honom å mig själv att jag inte ansträngde mig bättre, samtidigt som jag är arg på mig själv att jag inte kan vara nöjd med ett B eller glad. Jag förstår ju att B inte är dåligt. Jag blir galen på mig själv för jag säg till min kompis som fick d å var typ ledsen för det att hon gjorde sitt bästa å alltid kan höja nästa termin, att det är de som räknas. Men jag säger inget så till mig själv bara en jävla massa hat. No läraren säg jag vet inte men typ jsg gör det bra å det var bara det på slutet, att ja det inte är så mkt man kan plugga på. Å att det var bara det han ville jag skulle kunna utvecklat. Osv. Matte läraren gav mig typ klapp på axeln å sa att jag som är så duktig, (fast jag typ nu fick b) osv.... På rörelsen/idrotten vart ångedten för stor så gick in på toan å försökte återfinna lugnet. Efter idrotten. Mellan rasten till svenskan gick jag på toaletten å skar mig..... Bara för att lämna smärtan å att det gör ont... Är bara så arg på mig själv

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-24 14:53 #128 av: shia

Fick tillbaka mo prov i slutet på matten.... Det förstörde min dag.... Blir bara så jävla förbannad på mig själv. På flera olika sätt. Fick ett B. När jag fick provet kände jag bara ångesten steg, ture skrikandes inom mig hur korkad fel ful fet jag är. Att jag inte ens kunde få ett enda simpelt A att jag aldrig kmr bli ngt att jag som pluggat mer denna gång borde enkelt fått ett A. Samtidigt som jag blir arg på honom å mig själv att jag inte ansträngde mig bättre, samtidigt som jag är arg på mig själv att jag inte kan vara nöjd med ett B eller glad. Jag förstår ju att B inte är dåligt. Jag blir galen på mig själv för jag säg till min kompis som fick d å var typ ledsen för det att hon gjorde sitt bästa å alltid kan höja nästa termin, att det är de som räknas. Men jag säger inget så till mig själv bara en jävla massa hat. No läraren säg jag vet inte men typ jsg gör det bra å det var bara det på slutet, att ja det inte är så mkt man kan plugga på. Å att det var bara det han ville jag skulle kunna utvecklat. Osv. Matte läraren gav mig typ klapp på axeln å sa att jag som är så duktig, (fast jag typ nu fick b) osv.... På rörelsen/idrotten vart ångedten för stor så gick in på toan å försökte återfinna lugnet. Efter idrotten. Mellan rasten till svenskan gick jag på toaletten å skar mig..... Bara för att lämna smärtan å att det gör ont... Är bara så arg på mig själv

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-28 14:25 #129 av: shia

Är bara så irriterad å arg. Skulle springa 1.7 på gympan, fick panik efter halva å massa ångest å höll typ på bryta ihop så satt en stund för att försöka återfå kontroll på mig själv å typ lugna mig. Gick sen. Sprang en bit men var skit förbannad över jag skulle få dålig tid åså fick masa ångest över det å sen över att de kommer undra vrf det tar sån tid, å då vad jag skulle säga då osv. Vart så mkt jag var tvungen sitta ned på en sten ett tag. Innan jag gick sista biten. Gympalärare frågade om jag vill veta tid-nej typ snäste jag. Å så frågade han hur det gått - åt helvete. Å om jag sprang hela vägen eller så-början, var tvungen sitta å vila en stund så gick sen. Sen fråga han typ varför å ryckte bara på axlarna. Då jag själv vet svaret, men inte kan säga det. Kunde inte skylla på förkylningen jag haft då hav äär bra från den nu å det kändes bra bortsett från ångesten. Undrar såhär nu i efterhand om mina kompisar pratade med honom när jag sprang, då jag var borta ett tag å de vet ju mina problem å ser jag ej ät. Att jag börjat om igen. Iaf sa en av dem när jag inte svarade riktigt varför jag var tvungen vila att du vet ju att det kan bero på att du intw ät. Att du presterar t inte så mkt på lite morötter tex. Snäste typ å sa att nog vet jag det... (känn mig så taskig mot alla dem. Jag märk ju hur de försök få mig mp bättre och äta. De tar alltid mat, pratar aldrig negativt om att det exempelvis inte är gott eller så utan isf att det veg var gott osv. Salladen. Eller så. Som igår sa de att de sitt tills jag ätit upp salladenktagit två gurkbitar, två salladsblad å en msk riven morot. Tog mig 30 min tot...) iaf hade vi ju lunch sen. Tog mkt makaroner å mkt skinksås. (enligt mig! Men min ena kompis(som tog mer, typ normalt) sa att jag kan ta lite mer makaroner men lovade att göra det om jag ätit upp å är hungrig. Å så sallad på det. Vart typ en å en halv näve tot med mat! Å sen skulle jag då äta upp det där.... Känns som hela världen titta r när jag glufsar i mig å tänk ska hon verkligen äta det där. Vsd tjock hon är osv. Grejen är att inga lögner eller trick funkar på dem över huvud taget.
När de andra två gick å hämta vstten var det bar a jag å 1 kan vi kalla henne. (hon har själv trasslat med maten, vi triggade varandra i typ sjuan tror jag m å svälta träna å spy osv. Men för henne tog det stopp tidigt pga hennes syrra hade anorexi så hennes föräldrar såg tidigt osv. Iaf vet hon ganska mkt om ja. Hur jag göm mat osv(så jag typ lärde henne en hel del) men hon typ fråga om det var job igt att äta. Skrattade å sa vadå? Ser du inte att jag ätit osv å typ skratta åt hennes påståenden (typ som haha, du tror seriöst jag är typ ätstörd eller) men då inte det funkade försökte jha byta ämnen osv men inget funkar längre. Jag som alltid kunnat ljuga å ljugit för alla osv. Men icke gick det. Tillslut åt jag då upp hälften typ. Resten lite på brickan å servetter. Men inte kunde jag spy heller efteråt. Då jag märkt hon kan stå utanför ibland osv....
Andra gympaläraren fråga i korridoren hur det gick å springa - å sa då det bara gick åt helvetet allt ihop å ja. Han sa att jag varit förkyld å det tar tid att komma igen då. Osv.

Ska till skolkuratorn på måndag å är typ svår tå ljuga för han med, är typ som lögnerna tagit slut men vill bara övertala jag mår bra. Sen ska jag på BUP på onsdag förhoppningsvis sista gången(typ varit en gång varannan må den självmordsförsöket å setta är ett år sen å ska typ vara sista hoppas jag.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-28 20:33 #130 av: Själshjärta

Jag saknar inte min syster som har flyttat ut. Och det känns inte ens fel att jag inte gör det. Tycker bara att det är skönt att inte behöva skämmas över att jag inte vill/orkar tillbringa tid med henne. Dessutom att slippa höra på hennes tankar om mat och höra hennes lögner om att hon är frisk från sin ätstörning då det ibland är uppenbart att hon inte är det. Allt hon gjorde hemma var ändå att antingen prata om eller med sin pojkvän, vilket kunde bli jättefrustrerande eftersom jag verkligen inte vill höra om romantik och sådana saker. 

Nu är det bara mamma, jag och våra husdjur, men mamma är trött och orkar inte göra så mycket. Vårt hus är för det mesta fullt av damm och smutsig disk. 

Allt har bara förändrats. Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till, hur jag ska orka på egen hand... Men ofta känns det som att den enda jag kan räkna med är mig själv, så jag får så lov att klara mig på något sätt. Jag har alltid varit osynlig. 

Det blir väl bättre, antar jag... Hoppas jag. 

All of the pain away, away, away...

Anmäl
2018-09-28 21:44 #131 av: shia

Har gäster (morfar+hans tjej samt en annan kompis till mamma)hoss oss i helgen.... Första morfar började middagen med var att berätta att jag(när jag var liten, var då mkt hos dem osv) om det var god mat äter flera stora portioner och sedan efterrätt på det. Medans min syrra var mer kräsen och fin. (där sa dock mamma att vi pratar om Annat...) första tanken var att bara vända upp å ned på alla tallrikar typ skrika gråta å gå in på mitt rum. Men valde att försöka ta det lugnt å sitta kvar omvandlade ist tankarna till ture som aa att jag är mkt duktigare nu som äter lite osv osv....
Men alltså jag blir bara så jäkla less på att höra dem prata hela tiden.... De prata r om hur duktig min syrra är som pluggar på distans å vilken disciplin hon måste ha, att hon är duktig som har stallet nu när tränaren är borta å tar hand om stallet å hinner med både det å skolan. Å alla de inkl min syrra pratar som om det bara vore hon som har stallet osv.
Att hon är duktig som tränar å kör dem å fixar på tävlingsdagar å jobbar å får betalt.
Grejen är att det inte bara är ngn enstaka gång.... Alltid låter det sådär. När vi äter hos ngn eller har besök. Senaste två åren, innan dess var det att syrran skulle flytta å bo på gymnasium längre söderut å hur vi skulle klara oss utan henne osv. Å innan dess ex när jag gick 6 an å hon nian-då var det hon pappa förhörde när hon behövde repetera inför ex prov, jag-nej jag fick klara mig, hennes betyg är viktigare. Nu när jag går i nian då? Nejmen då är hennes sv uppsats som ska vara klar om 2 v viktigare att läsa igenom än min som ska in samma kväll.
Jag menar... Jag har kämpat som tusan för att ha a i typ alla ämnen(b i ngt å c i ngt)(min syrra ligger mellan E-C har hon fått b så är det typ tårta. När jag säg jag fick A på eng uppsatsen jag tyckte var jättesvår. Är det typ jaha. Samma reaktion som om jag skulle fått ett d typ.
Jag är i stallet på travet typ 4-5 dagar i veckan, tisdagar är jag först på ridhuset, sen på travet å tar med min passis på dressyrträning (ridit in å utbildat honom) sen torsdagar far jag så fort jag slutat skolan till stallet för å hjälpa till å dela ut mocka fodra osv. Fredagar likadant. Lördagar är det ofta ridskoletävlingar eller har vi i ungdomssektionen aktiviteter för barn eller planerar. Söndag morgnar stallet där jag rider igenom de jag ridit in osv. Varav jag på eftermiddagen leder prova på på ridskolan osv.
Sen när jag har tid far jag ksk en gång varannan månad på stan med en kompis. Annars är jag med de flesta i skolan.
På tävlingsdagar på hemmaplan är jag alltid i stallet å hjälper så mkt jag kan(selar, sopar, springer runt å hämtar saker osv, det syrran inte hinner göra) å försök lära mig så mkt som möjligt. Följer med ibland på tävlingsdagar på andra banor om det finns plats i bilen.
Men det är som att inget av det jag gör spelar ngn roll.... Att syrran ska å vill bli hästskötare är de stolta över typ känns det som å tyck att hon är jätteduktig(hon får ju betalt ibland typ sommarjobb eller när tränaren är borta, vilket gör hon kan spara en hel del pengar. Jag sommarjobbade på ett café i sommar för å tjäna pengar. Men var fortfarande i stallet lika mkt som syrran. Stallet oftast halv åtta- tre p jobbade sen på caféet till nio. Kom hem halv tio å så upp nästa dag igen samma visa. Samt jobbade jag helger rätt så ofta osv.
I stallet och personerna där om kring. Där får jag beröm osv å enligt dem gör jag nytta å betyd mkt jag hjälp till osv. Jag känn mig uppskattad. Tränaren är väldigt bra på att berätta att han uppskattar vår hjälp(både min å syrrans, å brukar ofta också berömma mig för jag utvecklats mkt(att det inte går beskriva hur mkt jag utvecklats senaste året inom allt med hästar å att jag rider den som är svårast å enda som rid den å tävlat dressyr med en av travhästarna å tränar dressyr varje vecka med den. (min passis, han är väl inte sådär super travare(inte startar sen maj typ) sprungit in 17000 på två år XD men får stå kvar som ja den trygga som följ med de unga, lär upp praktikanter å som jag har å rida åt a med dit jag vill. Är överlycklig å tacksam över det. Han är typ mitt allt(om än jag lovade mig själv att inte fästa mig vid han första gången ja såg honom).

Iaf så de enda folk tyck jag ska bli(famil, j släkt, de som hälsar på osv) är att jag borde bli konditor eller typ studera ngt vettigt p typ bli veterinär eller så. Men grejen är jag vill hålla på med hästar, ridning eller körning. Drömmen vore travtränare och dressyrryttare å monté ryttare å kusk. (typ ha tränar verksamhet men tävla dressyr på fritiden ibland) skulle vilja läsa beridar programmet å hipolog. Skulle kunna tänka mig läsa till veterinär först för sedan gå beridar programmet. För skojs skull.

Men just att det känns som det jag gör inte spelar ngn roll.... Att jag bara är lat typ.... Klart jag är trött på morgonen om jag kmr hem från stallet elva på kvällen eller pluggat, sov tre-fem h under hela natten(vaknar typ hela tiden så sov inge bra lls. Typ 3p min i taget som mest) vaknar med ångest, får panikattacker ngra gånger under skoldagen. Kämpar igenom lunchen med alla olika ursäkter. Ljuga för skolkuratorn p BUP. Försöka koncentrera mig på lektionerna. Trots ljudnivån å ångedten... Baka bröd eller kakor i timmar för att få ett bra resultat.... Jag vet bara inte vad jag ska göra för att göra folk nöjda.... Eller folk å folk. Min familj å släkt...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-29 11:40 #132 av: silverfiisk

#131 Jag har sagt det förut och jag säger det igen, snälla du, ljug inte för kuratorn. Det hjälper dig inte att må bättre. Du måste vara ärlig och ta emot hjälpen du kan få om det ska bli någon skillnad. Jag vet att det är skitjobbigt och känns helt värdelöst, men om du vill må bättre så kan du inte fortsätta ljuga för dom som vill hjälpa dig. Förlåt att jag låter hård, men jag har själv varit i en liknande situation som dig, och jag vet att det inte blir bra av att inte vara ärlig. Snälla, för din egen skull, prata ut med någon ordentligt och var 100% ärlig!


Anmäl
2018-09-29 15:57 #133 av: shia

#132
Jag tror väl att jag innerst inne förstår att jag om jag vill ha ngn förändring inte ska ljuga för kuratorn å alla som vill hjälpa. Men det är som att jag vet inte... Det är för svårt antar jag.... Jag har inte lyckats förut så varför ska jag lyckas nu tänk jag typ.... Jag tyck bara så synd om mina kompisar. De försöker å vill ju bara väl, men det blir så fel.... Min kompis ville prata med mig på måndag (inte över telefon... Då sist vi pratade om detta över snap så det vart bara fel llt å världens bråk typ å så. Å gången innan dess likadant då jag för att skydda mig själv ja..... Jag kan ju alltid bara inte svara eller skriva å ta tid på mig över mobilen, pratar vi face to face så kan jag inre smita undan lika lätt.
Jag vill inte förlora mina vänner pga av allt detta.... För händer det ngt med mig då så tror de att det är delas fel... (när jag försökte ta mitt liv hade vi bråkat dagarna innan å de trodde det var deras fel. Eller typ alls trodde det var deras fel lärarna trodde de gjort fel mina kompisar trodde det var deras fel å mina föräldrar trodde det var deras fel osv. Och vill inte ngn ska känna satt det är deras fel....)
Haha jag kan bara inte begripa.... Är i samma sits som i våras, förra hösten, förra våren, förr förra hösten osv. Men jag fortsätter bara gräva mig längre å längre ned

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-30 12:51 #134 av: kattenlinus123

Är kär i en kille som gillar min bff och Jon gillar honom. Både min andra bff gillar honom också och min typ kompis ( hon e dryg) gillade honom. Alla gillar honom och jag är knappt bra nog för honom. Ens en liten bit. Försöker vara snäll men han säger inte ens hej. Är ledsen, försöker va glad för min bff men det är svårt. Önska han va min, önska jag va rolig och snygg. Charmig och pratsam. Hejdå

Anmäl
2018-10-02 14:22 #135 av: shia

Jag beter mig så himla taskigt mot mina vänner... Jag.... Skrattar åt dem som om de vore typ korkade varje gång de försöker förklara att ja, att jag måste äta för annars kommer det inte gå. Att de bryr sig om mig. Är oroliga...De ser igenom... Det är det som är jävla problemet. Att folk inte är blinda som de var förut. Då var det såjävla mycket enklare. Jag vet inte vad som är sant som hon säg en av dem (vi är typ 4 i vår "Grupp") att de vill och kommer prata med mig. (sa hon i fredags) och sa idag att vi kommer prata med dig. (sa hon samt de andra två) och även flera lärare.
Om hon säg det för att "hota" eller ej vet jag inte. Eller om det är sant. Typ att dem alla ska prata med mig samtidigt så jag typ inte kan smitq ifrån.... (alltså lärarma har försökt å prata med mig, men jag lyckades alltid dra mig ur eller typ vända allt mot någon annam men om alla samtidigt, då kan jag inte ljuga då det kan säga allt och jag kan inte säga emot då alla vet det är sant. Grejen är att det vart typ såhär ivåras bland några andra... Och ja.... Begriper bara inte varför jag inte bara kan få göra som jag vill mot mig själv. Det rör ingen annan vad jag ät eller ej. De ska inte ens bry sig om mig för jag är inte värd något och det finns andra de kan bry sig om istället.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-03 17:28 #136 av: Själshjärta

Slog just handen i väggen med all min kraft... är så frustrerad och ilsken och... ledsen. 

Skit också. 

All of the pain away, away, away...

Anmäl
2018-10-04 14:25 #137 av: shia

Fått veta en kompis till mig försökt 4q sitt liv tidigare i veckan.... Fick veta på lunchen av en. Vi är väl typ en grupp eller vad man ska kalla det (jag å fyra till) men hon har varit borta mtk från skolan och så. Vetat hon mått dåligt men inte hur pass dåligt.... Jag vet bara inte vad jag ska göra... Skrev till henne att inte vet hur hon mår och så, men att det är tomt utan henne. Och att Jag vill hon ska veta att hon alltid kan skriva eller prata till mig. Och Ja. En del till. Hon svarade att det hänt en del saker hon inte är redo att berätta(förstår det och respekterar det) men hon gåt till BUP osv och kommer tbx snart. Svarade då att hon inte ska stressa tbx utan ta den tid hon behöv, att om hon inte har ngt att göra kan hon fundera på om man säger jag åker skidor eller skider(vi har alltid haft massa olika diskussioner, mest när vi var yngre p kunna ha våldsamma åsikter däribland denna.) osv. Samt att om det fanns ngt jag na. Göra för hon ska må bättre om så bara för en kort stund får hon säga till. Iaf... Jag vet inte vad mer jag ja. Göra.... Tänk om hon försöker igen? Tänk om hon dött....

På detta så döljer mina andra kompisar ngt för mig som har med mig att göra. Försökt verka ovetandes och väntar på att de ska berätta, men de har varit på väg 2-3 gånger men ändrat sig å bytt ämne. Funderar på fråga lär ren jag tror de bla pratat med å fråga vad de dölj...

På detta... Usch... Nä jag vet inte vad jag ska göra....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-04 15:44 #138 av: Själshjärta

#137 Blomma

All of the pain away, away, away...

Anmäl
2018-10-05 20:35 #139 av: LinneaWik

Mina föräldrar ska skilja sig. Känns sjukt jobbigt. Det var pappa som ville detta så mamma är väldigt, väldigt ledsen. Jag med men jag lixom stänger in mig och försöker koncentrera mig på annat.


Anmäl
2018-10-08 07:42 #140 av: Själshjärta

#139 Vad tråkigt att höra! Ledsen Ta det från någon som vet: stäng inte in dig med dina känslor - släpp ut dem! Blomma 

Kram på dig. Hjärta

All of the pain away, away, away...

Anmäl
2018-10-08 22:16 #141 av: Ellen_

Tänk att jag har gått och blivit kär för första gången (som 15åring). Allt hade ju varit underbart om det inte råkade vara för att personen är en tjej i min parallell klass... en tjej... så nu vet jag ingenting längre, känner mig så vilsen och ensam och fattar inte hur lilla jag som är så ordentlig och "perfekt" i andras ögon alltid lyckas förstöra för andra. Jag skrev förresten till henne, hon gillade såklart inte mig:)) så nu är jag tillbaka i gamla vanor och skär mig, jag bara känner hur ilsan om hur himla korkad och ful och idiotisk jag är väller över och då bara måste jag skada mig själv för att behålla lugnet som jag måste visa försöka andra. För jag är ju den där robotliknande eleven som inte har några problem, jag är eleven som ingen lärare ens tänker på kanske mår skit. Jag är även dottern som fått mina föräldrar att gång på gång gråta och bli besvikna på mig för att jag aldrig kan sluta skära mig. Kag vill bara leva upp till allas förväntningar samtidigt som jag bara vill lägga mig helt stilla och dö. Försvinna, jag önskar att jag bara kunde försvinna utan att de i min närhet skulle behöva klandra sig själva. För det är jag som inte hör hemma här, det är bara mitt fel ingen annans.

Anmäl
2018-10-08 22:16 #142 av: Ellen_

Tänk att jag har gått och blivit kär för första gången (som 15åring). Allt hade ju varit underbart om det inte råkade vara för att personen är en tjej i min parallell klass... en tjej... så nu vet jag ingenting längre, känner mig så vilsen och ensam och fattar inte hur lilla jag som är så ordentlig och "perfekt" i andras ögon alltid lyckas förstöra för andra. Jag skrev förresten till henne, hon gillade såklart inte mig:)) så nu är jag tillbaka i gamla vanor och skär mig, jag bara känner hur ilsan om hur himla korkad och ful och idiotisk jag är väller över och då bara måste jag skada mig själv för att behålla lugnet som jag måste visa försöka andra. För jag är ju den där robotliknande eleven som inte har några problem, jag är eleven som ingen lärare ens tänker på kanske mår skit. Jag är även dottern som fått mina föräldrar att gång på gång gråta och bli besvikna på mig för att jag aldrig kan sluta skära mig. Kag vill bara leva upp till allas förväntningar samtidigt som jag bara vill lägga mig helt stilla och dö. Försvinna, jag önskar att jag bara kunde försvinna utan att de i min närhet skulle behöva klandra sig själva. För det är jag som inte hör hemma här, det är bara mitt fel ingen annans.

Anmäl
2018-10-09 23:20 #143 av: hundtok

Dags att ta tag i sin attityd! Måste klara det! Vill egentligen bara vara ensam i ett mörkt rum. Ha förutsättningarna att bara få försvinna men nu har jag inte det! Ska klara det, jag måste.

Smärtan i lungorna är tecken att jag lever och kan andas! Konflikterna är tecken på att människor pratar med mig! Jag har fått lära mig att man väljer vänner men inte familj!

Ska köpa mig att lyssna bättre, känns mer empati, inte få attacker, kunna ta konflikter, sluta vara så konstig hela tiden, sluta prata en massa, sluta vara dramatisk, sluta prata om mina problem, sluta att äta så dåligt och konstigt. Inte hoppa över måltider sedan hetsäta. Klara av skola!

Anmäl
2018-10-10 23:02 #144 av: shia

Hade faktiskt en bra dag. Känns typ konstigt att skriva det men hittar som inget som varit negativt. Haft roligt. Lärt mig skriva mitt namn på persiska. Fått tillsägelse av min fysik lärare att inte plugga till provet. (min kompis fråga de om jag skulle plugga på allt imorn? Skulle precis svara ja då min lärare bara "nej, det gör du inte. Du ska inte plugga överhuvudtaget. Och aa att jag kunde allt jag behövde kunna. Hon sa typ det där två tre ggr å alla gånger fick hon typ konstig men bestämd blick.")
Haha men kollade lite när jag kom hem och berättade för pappa om vad provet handlade om (å kunde av ngn anledning rabbla upp både alla frågor i övningshäftet å fullständiga svar osv....)
Hade iaf utvecklingssamtal-tog 5 min. Åt sedan middag. För sedan f s ra på spökkväll m klassen som lärarna höll i. Grillade hamburgare, gick stigen m en annan tjej från klassen å två killar från klassen. Vi gick lite fel (30 min åt fel håll) så då ringde vi vår lärare å gick tbx för sen börja om igen(tog 1 h det där) stigen tog 30 min å kom dit samtidigt som sista gruppen(gick fel en gång till också) grillade å sen gå tbx. Då kom vi på att dit vi kom när vi gick fel-var stället vi grillade på SEN xD så vart typ 2 h promenad. Hade iaf superroligt under kvällen. Det var som att jag var den där tjejen jag var ibörjan på 6 an, fast självsäker och positiv. Jag pratade mkt i vår grupp, skojade å retade de andra lite grann å försökte få mina armar att överleva(en av killarna var skit rädd å höll krampaktigt i min arm typ 70 procent av tiden. Likadant den andra tjejen. Haha den andra killen fick gå med ficklampa å han såg skit skraj ut. Pratade med de andra lärarna, skrattade.
Ni tyck säkert jag är fånig som blir stolt å glad över att jag Pratat m folk. Men överlag har jag börjat prata med med alla i klassen å andras nu. Jag som första 1 och 2 veckorna av skolan denna termin gömde mig på toaletterna var tyst å sa knappt ngt. Jag tror att det är såhär det känns när man mår bra. Alltså en hel dag.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-11 12:41 #145 av: MEML

Jag mår illa.
Alla mina Nej och Ja känslor känns som kläder i en tvättmaskin.

Jag mår illa av att jag inte frågade chans på honom.
Elever i min årskurs säger att han verkligen gillar mig.

Det går tydligen ett rykte om att vi är ”ihop”
Vilket vi inte är.

Vad ska jag göra? Hela jag skakar och fryser.
När jag hör hans namn så får jag svårt att andas.
Når jag hör landet Makedonien så blir jag illamående. Han år halv makedon, men det spelar ingen som helst roll.

När jag läser ord som ”Sorg ” och sånt så känner jag sorg över det här.

Jag får inse att jag gillar honom, väldigt mycket även om vi är raka motsatsen till varandra....

Anmäl
2018-10-11 12:48 #146 av: shia

Tänker jättemycket på vilket gymnasium jag ska ta.... Antingen natur här i stan, naturbruks m häst i Piteå., eller strömsholm.... Läste dessutom nu att from 2019 så de som går då har möjlighet att gå ut som ridlärare 1 eller vad det stod.... Samt kan man där lägg till så man får högskoleförberedande (på inviduellt val, går ej i Piteå å få alla typ delar, var ngn man behövde läsa sen) samt hästskötare och man har ju praktik på dem två...
Funderar på att efter gymnasiet gå beridar utbildningen på flyinge, och ja... Känns som strömsholm kan vara bra då att ha gått då det känns man kan lära sig mkt. Vet dock inte hur dyrt det är å ta med häst dit... Tror jag skulle få ta med min passhäst då han inte är ngn vidare travare utan jag har honom å träna/tävla/rida i dressyr.
Men känns som samtidigt, ksk vi ska flytta ut på landet så vi kan bygga stall å ha häst på gården osv. Och känns då dumt om jag då flyttar.....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-12 08:20 #147 av: MEML

Jag känner hopp om att det kan bli något.
Men vet inte när jag ska fråga.

Han är omgiven av vänner jämt och ständigt.

Anmäl
2018-10-12 10:37 #148 av: Josse00

Jag tycker om att vara tonåring, det r fett kul! Tycker inte ni det? :D

Anmäl
2018-10-12 14:48 #149 av: MEML

#148 NEJ! Det är förjävligt att vara en tonåring.

My heart is broken....Brustet hjärta

Anmäl
2018-10-12 23:37 #150 av: Travis D

#148
Ja! Dock är jätte många över dramatiska! " mitt Crush är inte intresserad, jag borde ta livet av mig" man bah chilla ni kommer ju oavsett inte gifta er. Men jag tycker det är helt okej 😊👍🏼

Anmäl
2018-10-13 11:46 #151 av: DogeLove

#150 Du menar säkert inget illa med det där, men vill bara säga att det inte är något konstigt att vara överdramatisk i tonåren. Det händer väldigt mycket, hormoner överallt saker förnedras i din vardag, du tappar kanske vänner eller sörjer att du måste växa upp. Då kan man känna att man behöver något att hålla om till och när även det går fel är det inte konstigt om man bara vill ge upp. Stör det dig?

Anmäl
2018-10-13 11:56 #152 av: MEML

#150 Hmm. Ja...

Jag verkar jättebarnslig, men jag har lust att skrika ut mina känslor för honom.

Jag kan acceptera ett nej från honom.

Men jag kan inte acceptera att jag har låtit andra få mig att tro att han gillar mig...

De liksom "Han gillar dig mycket" "Förlåt för J, men han gillar dig"

"För i h*lvetet! Han gör det INTE!" Så vill jag skrika åt dem när de säger den där meningen en gång till.

Jisses... och så är jag förbannad över att jag inte frågade honom. "Finns det någon anledning till att du säger nej?"

Men, visst visst. Kärleken är hård.

Anmäl
2018-10-13 21:33 #153 av: shia

Berättade för min kompis att jag visste vad som hänt. Och hon undrade hur jag fick veta det och sa då (då hon är vår gemensamma kompis å hon sagt till mig hon berättat för henne) vilket hon då inte k gjort. Jaja. Sa även att hon berättade under lunchen till mig, samt våra två andra kompisar som satt vid bordet men endast vi visste.

Hon har inte svarat mig(skrev tio imorse å skickat ett hallå? Efter det vid typ fem.)
Men minns från förra året att jag vart typ skit förbannad när jag fick veta att mina föräldrar skickat mail till ALLAS i klassens föräldrar osv under kvällen. (skedde under dagen men for tbx till skolan efter bup å allt då jag inte ville vara hemma m mina föräldrar, då var det bara ja mina närmsta kompisar som visste(de sprang ju å hämta kuratorn å en av dem följde till bron) och den tredje(hon som försökte ta livet av sig förra v) fick veta i klassrummet. (när jag skrev med henne så frågade jag hur hon tänkte å kände när hon fick veta, hon sa då att hon fick veta i klassrummet å fick panik å ville springa ut från lektionen till bron till mig men att hon inte kunde då de andra redan var påväg. Men att hon kände sig förtvivlad osv. Anledningen till jag frågade henne var för att få henne förstå. Att som hon kände då-kände jag när jag fick veta. För där å då kunde inte jag begripa att folk reagerade så mkt)

Så när jag kom tbx till skolan iaf, så visste bara lärarna å närmsta kompisarna osv. (haha, när jag kom in i klassrummet(typ 15 min efter lektionen startade) å satte mig på min plats så sa killen jag satt med. Haha, du är inte lite sen.)
Iaf fick jag veta av en kompis som frågade hur det var och ftågade då om hon visste vilket hon gjorde(hennes mamma ahade berättat) och några v senare gick min andra kompis in på hennes mammas mail så jag fick läsa det dem skrivit. Iaf kändes det jobbigt att komma tbx när alla visste. Isf att komma in till skolan. Men sen var det ganska skönt att alla visste-då behövde jag ej förklara ngt. Dock var det bara så sjukt då hur alla speciellt lärare förändrades. (jag försökte spela som om inget hänt typ)

Iaf så har jag börjat vara med ordentligt på gympan nu å försöka, och faktiskt gått bra nu två v. Vi har haft orientering vilket jag tyck är kul å är då mkt enklare å lättare. Varav igår, efter lektionen ville min idrottslärare prata med mig. (slutat få panik nu när lärare vill prata med mig. För vet dem så vet dem vet de inte så behöv de inte veta heller)
Iaf så sa han att jag gjort det väldigt bra. Tagit många kontroller å valt smarta vägar. Och att han kommer sätta A på denna delen inom idrotten. Och a TT han typ var glad att jag försökte osv. Å frågade sen hur det var med min kompis om jag hade kontakt med henne osv(heeeh... Han skulle bara veta vad hon tyck om honom....)

Känns så sjukt egentligen allt som hänt..... I våras gick jag till lärare att jag var orolig för min kompis. Varav jag var jätteuppmärksam när hon försvann från lektionerna osv. Minns speciellt musiken. Jag minns när hon vart borta 15 min å jag frågade lärarn om hon gått hem? Varav han inte märkt hon var borta, samt sa en annan hon trodde det ksk var hon som var på toaletten då det var upptaget länge. Hon var där, gick dit å prata lite men då kom lärarn så då vart hon tyst igen. Lärarn å jag gick tbx p han bad få prata med mig i ett rum. Å fråga typ om det hände ofta osv. Sa då som allt var att hon inte mådde bra å ofta försvann osv. Å han sa att det under hösten hände en hemsk sak(syftade på mitt försök) och frågade om jag var rädd att hon skulle försöka detsamma. Minns att jag sa att jag var livrädd för det. Då jag själv inte gav så många tecken osv.
Jag önskade innerst inne jag hade fel... Men inte...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-14 19:43 #154 av: shia

Pratat med vår gemensamma kompis. Skrev till henne att hon visste at vi visste å hon sa att det var lugnt å hon pratat med henne. Vi skrev en stund och fick veta att hon försökt tidigare.... Hon sa att hon typ behövde uppmärksamhet och att det var det som typ var själva problemet osv.
Men känns verkligen inte som att det är det... Hon är typ den blygaste jag vet och avskyr sociala sammanhang och smit hela tiden undan och pratar typ aldrig om man inte pratar med henne. Och flera i klassen har flera gånger försökt få med henne typ till matsalen osv.
Vet som inte vad jag kan göra heller.... Har under lång tid sagt till lärare osv ar hon inte mår bra osv och musikläraren frågade tom i våras mig om jag var rädd att hon skulle försöka göra samma sak som jag försökte (ta mitt liv alltså) och sa ar jag var livrädd. Och han aa han kr försöka lösa allt osv....

Känns jobbigt för jag tänker typ bara på det och är jobbigt då det om två dagar är ett år sen jag försökte och känns bara som allt kan krascha när som helst då jag känn mig jättefet å tjock då jag ätit jättemycket i veckan samt typ godis varje dag å hetdätit flera gånger å gått typ upp 1/2 kg!! 😓😓😓 Mina vänner tillåter inte att jag inte äter och allt sånt....
Sen är typ alla lärare helt plötsligt oroliga typ för mig igen och har ingen jäkla aning om varför. Det är typ så att den hon försökte. Då vips blev alla lärare typ helt förändrade igen(som de vart mot migefter jag försökte)
Sen är allt det pratas om hemma om vi ev ska flytta p det huset å hela tiden. Hela tiden säg typ mamma å pappa vi gör det för min storasyrran skull. Att hon kan ha sitt föl sen på gården. Att hon kan få typ övervåningen allt osv osv. Hade fysikprov i fredags så satt 5 h i torsdags och pluggade igenom allt från alla våra skrivböcker 6-9 då hon kan ta saker ibland från gamla böcker. (om än hon sa jag inte skulle plugga överhuvudtaget) sen på tisdag engelskaprov onsdag franskaprov å fredag matteprov.... Sen hatar jag att jag gick till den där skolkuratorn då jag har möte på fredag. Lyckats komma på anledningar att ej gått dit så ej vart där på 3 v( förra v fick jag dit men han tog typ kaffe precis så var ej där prick halv så jag gick då. Skulle ha nytt i tisdags men vi hade bad så skulle ta på onsdag men skrev då att vi hade viktig sak på sv så kunde inte så ha mötet på fredag istället....
Blivit av med bup nu iaf... Men har sen massa grejer med Ungdomssektionen på ridhuset och där jag av ngn anledning blivit typ den som driver igenom saker vi ska göra å bestäm när vi ska planera vad å ser till vi kommer fram till allt osv och alls andra tyck jag ska vara ordförande då de anser att den som är inte är typ bra förebild för det osv. Å känn typ skulle kännas skitkonstigt om jag tog hennes plats. På allt detta allt med gymnasie å allt..... Känns som jag bara vill försvinna....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-15 08:33 #155 av: hundtok

Pallar inte med försenade bussar hela j*vla tiden. Snacka om ångestriggande!

Anmäl
2018-10-15 16:52 #156 av: MEML

Jag är så trött efter jobbet idag.

Praoar denna veckan på en förskola.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.