Tråden är låst och inga nya kommentarer kan skapas
Måste skriva av mig

(X) Skriva av mig #12

2017-08-31 14:18 #0 av: DogeLove

Hej, hoppas det var okej att starta en ny skriva av sig tråd då den andra inte går att skriva i. ❤️

Anmäl
2017-09-06 15:21 #1 av: DogeLove

Jag är kär för första gången känns så konstigt! ❤️

Anmäl
2017-09-06 20:04 #2 av: tiger tok

Är så sjukt j*vla f*cking förbannad på en viss person, och jag kan inte bli av med honom heller!!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-09-07 07:12 #3 av: EndlessEternity

Jag är jätteförkyld och vill vara frisk till helgen så jag kan träffa honom...

Anmäl
2017-09-09 09:03 #4 av: DogeLove

Är så rädd att det kommer bli pinsam stämning mellan mig och honom vågade inte ens gå till skolan igår. 😥

Anmäl
2017-09-10 16:50 #5 av: Äppelsnäckan

Jag känner mig så jävla ensam. Har bara ett fåtal vänner och dom träffar jag sällan. Alla andra har en hel drös med vänner, men jag kan inte ens prata med folk. Jag längtar otroligt mycket efter ett gäng med tjejkompisar att ha kul med, tjejer som är som jag - djurälskare och lite crazy, och inte några snobbar i märkeskläder. Jag kan inte alls identifiera mig med dom. Om någon känner som jag, skicka gärna PM...

Anmäl
2017-09-10 19:05 #6 av: DogeLove

#5 Förstår hur du känner är i samma sits! ❤

Anmäl
2017-09-10 19:16 #7 av: Lova J

#5, #6 jag med :(  skönt att det finns fler som känner som en själv där ute någonstans, man e iaf inte ensam.... Glad

Anmäl
2017-09-10 19:47 #8 av: tiger tok

#5 haha, djurälskare och crazy, mycket bra beskrivning på mig!
Är väl dock inte väldigt ensam..

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-09-11 12:27 #9 av: Whippetgerbilen

#5 Samma här :(

Anmäl
2017-09-12 21:30 #10 av: Rheen

Varför ska allt vara så orättvist?

Anmäl
2017-09-13 07:48 #11 av: DogeLove

Hittade nyss namnet på en bok som jag läste första sidan av när jag var typ 9 år hos en kompis, jag blev sååå.... nyfiken på vad det var för bok men min kompis ville inte att jag lässte i boken för hon ville göra annat men nu kan jag äntligen se vad det var för bok jag påbörjade för 3 år sedan! Yey! :D

Anmäl
2017-09-14 21:35 #12 av: hundtok

Jag ska ta mitt liv efter min hund går bort. Jag är rädd men det är det enda rätta

Anmäl
2017-09-16 17:54 #13 av: LuLeLo

Jag har verkligen klippt bandet nu. Totalt. Det kommer aldrig bli som förr. Bara bli bättre, hoppas jag. Det känns lite som att ha kastat sig ut från en klippa och så får det bära eller brista. Men det kommer lösa sig. Det borde lösa sig.  Jag har  ju varit med om värre saker tidigare.

Kram på er alla, livet har en jävla ups and downs och vi kommer alla må piss och underbart vartannat. Men ta hand om er. Trots allt ska DU leva med DIG och enbart DIG för resten av ditt liv

Tass Josephine

Anmäl
2017-09-17 17:25 #14 av: DogeLove

#12 Förstår att det känns jobbigt, men snälla ta inte ditt liv..... :,(

Anmäl
2017-09-17 17:55 #15 av: tiger tok

Nu har han börjat visa intresse för mig igen..

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-09-17 19:23 #16 av: Vrilen

Fick precis reda på vilket helvete en vän har går igenom...

Anmäl
2017-09-28 17:46 #17 av: hundtok

Ångest och kaos. Bryt ihop. Fan ett år till men kommer nog nt ha tillräckligt med pengar. Jag orkar nt jag orkar nt jag orkar nt. Kan inte ens äta middag nu av allt kaos. Allt är kaos

Anmäl
2017-10-02 15:17 #18 av: DogeLove

Jag är så otroligt nöjd alla fick underkänt förutom jag och en till ja! :D

(Förlåt för skryt är bara så nöjd)

Anmäl
2017-10-07 13:27 #19 av: Ammiiz

En av mina föredetta bästa vänner fryser ut mig och tar mina andra vänner ifrån mig
Det har lett till bra saker dock. Har blivit av med massa jävla idioter som bara klängde på mig och skaffat nya vänner som är 100 gånger bättre

Anmäl
2017-10-07 17:15 #20 av: DogeLove

Har ingen att vara med på rasterna min ända riktiga kompis är sjuk typ jämt och dom andra spelar någon sport, leker med någon annan, vet inte vem jag är eller så är dom idioter! :(

Känns som att det är mig det är fel på! :(

Anmäl
2017-10-12 20:40 #21 av: hundtok

Fan allt börjar bli värre igen.

Har ångest så kan inte ta in något i skolan. Kan inte klura ut svårare uppgifter. Kan inte ta tag i saker här hemma. Allt tjat och gnabb överallt. Jag känner mig kvävd och handlös. Har människor i min omgivning som jag undrar hur jag förtjänar. Jag vill bara bort, bort, bort härifrån. Tror inte att livet är något för mig

Anmäl
2017-10-13 19:47 #22 av: Rheen

Zombie

Anmäl
2017-10-15 17:23 #23 av: MEML

#21 Håll utBlomma

En sak är att ta inte livet av dig.

Ger dig styrkekramarBlomma

Medarbetare på

Anmäl
2017-10-24 11:02 #24 av: Tovaopoppan

Önskar att jag inte var så ensam

Anmäl
2017-10-24 21:44 #25 av: tiger tok

Fan va snygg han är

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-10-26 18:46 #26 av: DogeLove

Testade att ta på mig maskerad smink för ska på halloween fest imorgon och det ser häftigt ut men nu börjar det kännas kanska obehagligt.

Anmäl
2017-10-28 16:19 #27 av: MEML

#26 Vad är obehagligt?

Medarbetare på

Anmäl
2017-10-28 19:16 #28 av: DogeLove

#27 Att ha smink under ögonen är ovan antar jag! :P

Anmäl
2017-11-08 16:34 #29 av: Kadoor

Ångest, ångest, ångest

Anmäl
2017-11-10 18:35 #30 av: tiger tok

Jag har så svårt att läsa av honom.
Idag stod vi och pratade, skojade osv.
Andra dagar händer ingenting..?!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-11-11 14:51 #31 av: Spooki

Hatar kärlek, hatar skolan, hatar livet varför kan inte saker bara lösa sig? Varför måste man själv ta ansvar? Varför måste jag va stor och förståndig när jag inte kan någonting? Varför tog de 3 månader att komma över en kille som jag var kompis med men helt besatt av? Varför nu när jag äntligen är över honom varför börjar jag gilla den här nya killen? Jag hade ju lovat mig själv att inte bli kär igen. Fan vad jag hatar det här.

Anmäl
2017-11-15 10:49 #32 av: MEML

Att dansa på idrotten med den gruppen jag är i känns inte kul, dom gillar en annan musiksmak och danssmak än vad jag gillar. Försöker att prata med dom om att jag inte tycker om dom dansmovsen och musiken, men jag har gett upp.

Vill byta grupp och måste prata med idrottsläraren om det.

Vill inte prata med dom i min grupp, idrott hatar jag just nu. Innan älskade jag det, men det gör jag ej.

Medarbetare på

Anmäl
2017-11-15 16:27 #33 av: DogeLove

Hatar att jobba i grupp, vad man än gör så blir någon arg på en. :(

Anmäl
2017-11-17 21:18 #34 av: DogeLove

Hatar mitt liv, har inte en enda kompis! :,(

Anmäl
2017-11-22 12:14 #35 av: shia

Hatar fucking bup som säger att jag mår bra(inte tillräckligt dåligt) och inte behöver hjälp, möjligt vis skolkuratorn kansken. Även fast jag kom dit pga suicid försök, svält migsjälv ågjort i omgångar under 4 år, spytt 5-6ggr/ v sendan början på året, skärt mig själv lite mer än ett år. Är argöver att jag misslyckade med mitt självmordsförsök.
Mina kompisar är så jävla svåra att bli av med, de begriper inte att jag endast vill vara med mig själv och den inom mig. De hindrar mig från att gå ner i vikt och de försök få mig till matsalen å då finns risk att jag äter å då blir jag tjock. Jag hatar alla lärare då det hela tiden håll koll på mig. Min fucking klass skvallrar om jag inte ätit/att det är rädd att jag svält mig igen för alla fucking lärare.
Det enda som betyd något är hästarna. Å att rida och utan dem skulle jag inte orka försöka kämpa. Vill bara dö å velat i fem år

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2017-11-22 15:58 #36 av: v4ck3r

aaaaaaaaah

Anmäl
2017-11-27 17:16 #37 av: [Reträtt]

Min syster gör INGENTING förutom att videochatta med sin pojkvän! Jag har flera prov att plugga till, hon har gått ut gymnasiet så hon har minsann inga uppgifter som ska göras på kvällen (hon har mellanår och studerar inte), men ändå kan hon inte ta hand om våra djur när jag ber henne om det och är stressad över mina prov! Hon är så j*vla beroende av sin pojkvän!

Skitirriterad på henne just nu. Hon är så j*vla manipulativ att jag vill skrika.

Anmäl
2017-12-13 16:04 #38 av: [Reträtt]

Medan mina kompisar trallar på om julen ser jag inte fram emot den överhuvudtaget... Gråter

Anmäl
2017-12-13 17:23 #39 av: ipopuma

#38 skicka pm om du vill. Du är inte ensam ❤️

Anmäl
2017-12-13 19:27 #40 av: tiger tok

Är så kluven

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-12-14 21:00 #41 av: Miss mouse

Har hittat en soulmate häst för endast 15.000kr men han är projekt och ingen förstår att jag älskar honom

Anmäl
2017-12-14 21:00 #42 av: Miss mouse

Har hittat en soulmate häst för endast 15.000kr men han är projekt och ingen förstår att jag älskar honom

Anmäl
2017-12-14 21:14 #43 av: DogeLove

Ska få mina betyg imorgon är så orolig! :(

Anmäl
2017-12-18 21:33 #44 av: Rheen

Lite ger mig så mycket ångest som ett provresultat som inte lever upp till mina förväntningar.  Så äcklad av mig  själv.

Anmäl
2017-12-23 22:48 #45 av: shia

Då jullovet börjat å jag varit i stallet 1 v mår jag mkt bättre. Allting börjar kännas lättare, men... Då jag äter går jag upp i vikt.... Gått upp 2 kg sen mitt suicid försök då jag ätit alla måltider sedan dess.... Har panik inför att skolan snart kommmer börja ochvatt vet att allt kommer börja om å jag kom svälta mig ännu värre fast kom bli ännu svårare då alla har koll på mig osv..

Jag har fått bättre självförtroende iochmed stt jag är i stallet men klankar ned på mig hela tiden.
Går inte en dag utan att jagbtänker på den 16 oktober(försökte ta mitt livl vissa dagar är jag glad att jag vart hindrad osv andra dsgar undrar jag varflr jag inte hoppsde trots kvinnan kom och ytterligare andra dagat varförbjag inte försökt igen...
Fast värst är att jag känner mig så himla tjock och fet och ful och oduglig.... Gillade mina händer bättre förut när de var blås beniga å kalla. Istället för ljusa feta å tjocka å varma. Hstar att jag inte fryser 24/7 vilket gör att jag bränner färre kalorier.... Då jag inte fryser av att gå i t-shirt. Hatar även att jag svagt börja känna hunger. Känns som allt jag kämpat för i flera år är förstört för att jag äter av jordens resurser.......... God juk på er

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2017-12-24 10:41 #46 av: tiger tok

#45 snälla fall inte tillbaka, använd stallet som hjälp!

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2017-12-28 14:45 #47 av: [Reträtt]

#39 Tack Hjärta

Anmäl
2017-12-30 14:11 #48 av: [Reträtt]

Du som läser detta: Är du okej? Blomma

Ifall ingen har frågat det av dig på alltför länge. 

Anmäl
2018-01-01 11:19 #49 av: DogeLove

Jag kommer aldrig få några kompisar! :,(

Anmäl
2018-01-01 18:04 #50 av: shia

fått mina betyg... är så missnöjd, även fast jag vet jag ej kunnat prestera på topp då jag haft ätstörningar, svmmat på lektioner, försökt ta mitt liv, haft panikattacker skoltid, depression osv. fick inget underkänt eller så, men 3 C och 9 B å resten A. och känn mig så misslyckad av att ha så många B.... även fast om andra får E eller D så tyck jag det är bra, för de är bättre egentligen, men jag är sämre...

Men till våren ska jag höja till A i alla ämnen har jag bestämt(går 8 an) för då tror nog lärarna jag mår bättre så kan jag försöka få alla andra osv att tro jag mår bra så jag kan gå ner mer i vikt och bli smal.

haha, lärarna är typ jätteannorlunda sedan 16 okt mot mig! de verka typ tro de satt för höga krav på mig osv, soooo creepy när de typ, det vore väldigt roligt om du i vårterminen i nian kunde vara lika engagerad som du var i 6an så skulle du få väldigt bra betyg! men du behöv absolut inte det, men(sen blir de creepy stämning

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-01-01 19:57 #51 av: ImSassySoWhat

Känner mig så Jävla ensam på dagarna. Vet ej hur jag hittar nya vänner 😫😫

Anmäl
2018-01-06 02:28 #52 av: Loka03

#51 styrkekramar till dig, vet hur det känns!❤️

Anmäl
2018-01-12 13:14 #53 av: [Reträtt]

Hoppas att ni alla här inne får en trevlig helg! Regnbåge

Anmäl
2018-01-12 14:16 #54 av: Loka03

Åh tack! <3 #53

Anmäl
2018-01-23 19:46 #55 av: hundtok

Okej, självmordstankarna börjar komma tbx, men vet inte vrf. Kan bokstavligen inte kontrollera mina känslor. Alltså kan inte. Fast borde kunna iom pappa sa att alla kan. Skämmer ut mig pga mitt dåliga beteende 24/7.är så självömkande att det inte finns. Kommer säkert snart vara klumpig så jag börjar bråka igen, men jag tar inte tag i något fast jag vill. Har angerissues. Helt klart hjälp mig.jag behöver hjälp. En smäll på käften eller en kula i huvudet

Anmäl
2018-02-03 23:10 #56 av: [Reträtt]

Jag vill bli frisk. 

Nu. 

Anmäl
2018-02-04 13:36 #57 av: [Reträtt]

Hejdå iFokus! Nu ska jag leva livet. 

Anmäl
2018-02-05 21:37 #58 av: Ylva98

det käns lite konstigt att vara tillbaka här igen, nästan ett år sen sisst..

är det någon som har erfarenhet av ett syskon som gjort ett självmords försök?

Anmäl
2018-02-11 15:32 #59 av: DogeLove

Önskar bara att jag kunde dö, att jag kunde lämna allt och aldrig komma tillbaka, det kan jag dok inte, jag är inlåst här för alltid! :,(

Anmäl
2018-02-12 17:00 #60 av: Loka03

#59 Du är 12 år och tänker redan på din död. Jag blev så ledsen när jag såg din kommentar. Jag vill bara ge dig en stor kram och säga att det kommer ordna sig, och det gör det. Så var det för mig och jag är bara två år äldre, så varför skulle det inte funka för dig. Du har rätt att få hjälp om du mår så pass dåligt, kom ihåg det! Det finns alltid någon som älskar dig. Det kan vara du själv, en familjemedlem, någon på jobbet/skolan, ett djur, en helt okänd. Det finns alltid någon! Du kommer lämna efter dig eller ta med dig fasansfulla och smärtsamma spår om du dör. Inte minst du själv. Du kan aldrig veta vad som väntar efter döden. Vem säger att man får lugn och ro om man tar sitt liv. Tänk om det är värre än att vara inlåst, när man dör. Kämpa på! Du klarar detta! Livet är inte alltid enkelt och det skulle vara märkligt om det inte var det. Jag vet inte vad du har varit med om eller hur du mår men det finns alltid hjälp att få. Ibland tar det lång tid att läka innefrån och det får ta den tid det tar. Det finns alltid någon!❤️❤️❤️

Anmäl
2018-02-12 19:33 #61 av: DogeLove

#60 ❤️

Anmäl
2018-03-13 07:27 #62 av: Mysan_

Var till veterinären med vovven igår. Trodde allt skulle gå bra, men oj så fel man kan tro. Han kanske har cancer. Han är inte ens 2 år gammal, livet är orättvist. Vi får hoppas på att benmärgsprovet visar att det inte är cancer, även fast det såg riktigt illa ut. Nu gör det ont Brustet hjärta


Anmäl
2018-03-13 07:33 #63 av: shia

Önskar verkligen jag aldrig börjat svälta mig själv. Hela mitt liv har verkligen blivit ett h vete pga detta. Om jag ej gjort det hade jag varit världens lyckligaste i detta nu. Men istället har jag försökt ta mitt liv hannat på noll flera gånger å försökt bygga upp mig själv innifrån flera gånger. Men räck jag faller tbx en gång så snurrar hjulet igen, å allt blir om möjligt värre än innan...första dagen på skolan efter sportlovet var igår, bara på den dagen ljög jag ett tiotal gånger om mat osv. Jag önskar så det fanns en medicin som gjorde man slapp all ångest, mattankarna osv...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-03-13 10:36 #64 av: tiger tok

Är så jävla förbannad!
Har kämpat för en förening i över 8 år, och nästan räddat den från att gå i konkurs, tagit på mig lika mycket jobb som om jag vore anställd, även fast jag egentligen är volontär och därmed ideel.
Så blir jag spottad på och jag känner mig inte välkommen, men det får bli deras förlust, jag viker mig inte igen.
Sympati är en svaghet, och jag har förstått det nu.

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2018-03-13 13:58 #65 av: 134643

#64 Det är de som gjort fel och inte du, glöm inte det!

She needed a hero, so that's what she became. Medarbetare på tonåringar och RåttorSkrattarRegnbåge

Anmäl
2018-03-16 11:43 #66 av: hundtok

Saker jag är trött på
- mitt beteende
- mitt sätt att agera
- min egoism
- min kropp
- min ångest
- att jag inte gör skolarbetet
- min otacksamhet till mitt liv
- min feghet
- min lathet
- mitt oansvar
- valet av förtroende till folk
- att studenten närmar sig och man måste möta släkten
- min orkeslöshet
- min fulhet
- mitt sätt att bara slösa bort tiden
- allt som kommer upp
- min förmåga att alltid snacka på
- min förmåga att skylla saker å ting
- att inte veta vad som är rätt och vad som är fel
- mitt liv
-min framtid
- beröringsosäkerhet
- min arrogans
- mig själv och att jag inte förbättrar dessa saker

Tror jag fick med alla punkter

Anmäl
2018-03-21 16:30 #67 av: LinneaWik

Ibland blir jag bara ledsen, vet ej varför. Jag vill bara gå och dö. Jag lägger mig i min säng, gråter i en halvtimme. Kelar med min katt och leker med min hamster, får en kram av mamma och sen är allt bra igen. Kan detta hända er med eller är det bara jag? Tacksam för svar!!


Anmäl
2018-03-21 20:38 #68 av: PuffeSnutt

#67 Jepp, det händer alla :)

Men att du vill dö är inte så bra... Har du sagt det till någon annan än här?

Anmäl
2018-03-21 22:36 #69 av: shia

Okej... Förbered er på en lång å obegriplig texr... Men behöver skriva av mig.
Den senaste veckan har jag haft många å konstiga men sanna drömmar som senare skett. På ett eller annat sätt. Jag är den som alltid tänker ut 100 olika möjliga diskussioner å eventuella konsekvenser å vad jag skulle göra då osv. Så på så sätt hjälper drömmarna mig att förbereda, men är samtidigt läskigt.

Dem första två tre drömmarna var om vilka som gått till lärare osv när jag var som sämst i höstas, fått veta av min ena kompis att några å hon gått till lärare men hon vägrade säga vem. Men drömde att två av killarna(dessa två är väl dem tbå som vet mest om man säg så, dem har ofta tjuvlyssnat när jag å min kompis (båda vi två ätstörda) pratat om den osv, samt av ngn anledning har dem hållit koll om jag ätit eller ej. I höstas minns jag en av dem fråga vid skåpen om jag ens äter hemma, (detta var första konfermationen i höstas, och vart då i chock då jag trodde jag ljög bra. Men det värsta var typ han var seiöst å typ orolig???) samt den andra har som försökt få mig inse jag är smal. Då jag ofta uttryckt mig att jag är för tjock för å komma emellan det där osv. Då har han typ dragit in magen allt han kunnat å sagt du är ju smal som en pinne, se nu på mig närbjag dra in magen, det är inte ens inärheten av hur smal du är, han å hans kompis diskuterade deras vikt, å ddm vägde 55-56 å så vände jag mig om å fråga vad dem trodde jag vägde, dem trodde jag vägdd 40-45!!!!! Å trodde ej på mig när jag sa 60.) Iaf drömde jag något om dem å att dem gick till ngn lärare å konforterade mig igen, samt med en annan av killarna som ofta bruka heja på mig i korridoren osv. (han hade frågat min kompis på snap, på tal om smal, hir är det med ### eg? Har hon börjat om å gå ned i vikt igen eller? Hon äter ju aldrig och är smal som en pinne!

Pratade med min komois å fråga om det var dem å hon vart chockad å fråga hur jag visste att tre var killar å att det var dem. Samt en till erkände hon å hon erkände hur dem frågat henne om mig osv å gått till lärare med henne å några andra. (dem gick flera för å få effekt, då dem gått själv tidigare men jag har då lyckats ts mig ur)
Sen drömde jag om att vi tjejerna i klassen satt i en korridor å pratade ätstörningar varav två av dem höll sig på min sida(dem har ätstörningar och är på den delrn att dem går ner i vikt oxh gör allt för stt dölja osv)
Medans några andra tjejer inkl mina kompisar pratade om något om hur dåligt det var för mig osv. (dem var dem som gått till lärare, frågad emin kompis och fick ur sanningen, vilket fick mig i chock då jag inte trodde dem visste något)
Iaf. Sen drömd jag en i klassen prata om ätstörning med mig å mina kompisar om en viss person, igår hände det
Grejen är att jag nu drömt om att min idrottslärare kommer prata med mig om mina skärsår vilket iforsig ej skulle chockera mig men kan nu förbereda mig på det.
Så är helt confused about that.
Sen så ör jag glad jag badade i måndags med min klass, inte haft så kul på länge och ingen kommenterade mina skärsår som jag var rädd för dem skulle göra.
Men nu så vet jag ej hur det är eller vad jag håll på med. Senast jag åt en måltid var i må till middag(sen dess endast ätit två mackor/dag å lite mjölk samt grönsaker idag.) och gått ned lika mkt som jag gjorde under hösten innan jag gav upp på bara några få dagar. Tränat massor, och har typ värk i hela kropoen och är trött. Men jag känner mig lugnare och gladare än på länge. Och kan slappna av,
Dock höll jag på somna två lektioner idag haha, på ena var det fem min kvar då läraren sa "tror vi får ta och avsluta nu, ### ser ju dödstrött ut och hålle rpå att somna och är helt borta i blicken. (jag var typ va? Slutar vi bra :) är lite trött bara gäsp.

Ja, långt vart det men behövde skriva av mig. Men är som positiv och glad å älskar när jag har träningsvärk i hela kroppen oxh är trött. (bästa jag vet är efter en lång tävlingsdag (ibland från 4 på morgon till 01 på natten uppe å res å följ med på tävling) gå å lägga sig, å nästa dag gå upp 6 igen :)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-03-24 00:31 #70 av: Loka03

Vill ha påsklov nu, är så trött!

Anmäl
2018-03-27 20:05 #71 av: LinneaWik

Mina 3 föredetta vänner skriver till mig på socialamedier att dom inte vill vara vänn med mig. Har 3 andra kompisar från samma ”gäng” som är jättesnälla. Dom 3 ( som inte vill vara vänn med mej ) skickar massa privat till mig och i en gruppchatt. Men i skolan är dom helt neutrala och alla 7 är med varandra typ. Jag fattar ingenting! Är dom bara fega eller? Jag vill byta skola nu. Känner mej så dum!


Anmäl
2018-04-10 14:25 #72 av: MEML

Jag orkar inte med honom!
Han är skitstörig och lärarna försöker att göra något men det hjälper inte.
Han är så korkad och jag har sagt ifrån.
Önskar att han bara kunde bli överkörd.
Jag vill hämnas.

Medarbetare på

Anmäl
2018-04-10 22:56 #73 av: shia

Är så superglad över att dressyrträningen gick så bra, samt jag överlevt två dagar i skolan

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-04-12 15:25 #74 av: DogeLove

Varför hade jag oturen att föddas som människa... :,(

Anmäl
2018-04-14 22:38 #75 av: shia

Mina kompisar säg till mig att jag är smal. Kan äta vad jag vill. Ex sa en idag på stan när vi var på espresso house när jag tog en lime paj samt frappe att du kan äta vad som helst utan att gå upp ett hekto!jag kan knappt titta på en kanelbulle utan att gå upp 1 kg...
Jag begrip inte, alla mina byxor passar likadant nu som för 4 år sedan, vissa är tom lite större nu, men samtdigt har jag det senaste året gått upp 10 kg, å senaste 1 1/2 året gått upp 15 kg.... Jag begrip inte, jag ser mig själv på samma sätr nu som för ett år sedan, jag har inte växt ngt men jag förstår inte vart de där 10 kg hamnat(dem 5 Kg jag gick upp på halvår syntes. Nu ser jag bild å var som ett skelett men såg ut som nu sen när jag gått upp 5 kg) har samma kläder å allt... Detta gör mig confused då jag nu inte ve vad. Jag är fortfarande i ätstörning, men mer i bulimifas bu, svält, hetsät, spy osv..... Självskada också...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-04-15 19:34 #76 av: Cornelia Isaksson

#72 har en klasskamrat som är ungefär likadan

Anmäl
2018-04-15 20:11 #77 av: Äppelsnäckan

Tillbaka in i ekorrhjulet imorgon då. Har ingen motivation att gå ur sängen på morgonen så kommer nästan alltid försent. Undrar om någon känner likadant. Att varje morgon är en kamp.

Anmäl
2018-04-15 20:34 #78 av: Ellen_

Vrf finns jag ens? Jag vill aldrig träffa vänner och bara ljuger om allt. Jag är otacksam och har inga känslor. En i min släkt dog nyss och jag ska på begravning på onsdag, men gråter inget har inga känslor alls. Bär på en hemlighet, jag orkar snart inte mer.

Anmäl
2018-04-15 20:34 #79 av: Ellen_

Vrf finns jag ens? Jag vill aldrig träffa vänner och bara ljuger om allt. Jag är otacksam och har inga känslor. En i min släkt dog nyss och jag ska på begravning på onsdag, men gråter inget har inga känslor alls. Bär på en hemlighet, jag orkar snart inte mer.

Anmäl
2018-04-15 22:47 #80 av: Loka03

#77 Du är inte ensam, känner lika dant!❤️

Anmäl
2018-04-16 18:36 #81 av: LinneaWik

Vi har 8 prov på 3,5 veckor och jag pluggar ihjäl mig även fast jag inte orkar....


Anmäl
2018-04-16 18:37 #82 av: LinneaWik

Just nu önskar jag att jag var en häst typ...


Anmäl
2018-04-16 20:04 #83 av: shia

Börjat skära mig igen å bulimin ör tbx. På det oro över att min stora syrra fall in på samma spår som mig å har ingen aning vad jag ska göra..

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-04-16 20:31 #84 av: shia

Men är så jävla glad jag har sånna underbara vänner <3 förstod inte hur jag klarade av så många år utan någon riktig vän(när jag var mobbad 4 år) när man nu är överöst av vänskap och kärlek. Det gör att man får lättare att andas.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-05-23 22:41 #85 av: DogeLove

Det känns så speciellt, som att jag är klar med en hel bok i mitt liv, som att jag befinner mig på sista sidan, den allra sista sidan! Det pirar så otroligt mycket i magen och jag har små, små tårar i ögonen. Den allra sista dagen i boken! ❤️❤️

Anmäl
2018-05-24 14:13 #86 av: PuffeSnutt

Jag ska flytta och men jag orkar verkligen inte packa. Det är inte att jag är lat, men jag orkar verkligen inte. Jag är trött hela tiden.

Är 22.30 - 6.20 bra sömnperiod ?

Anmäl
2018-05-25 06:59 #87 av: DogeLove

13-års dagen blev fruktansvärd, men jag har åtminstone kommit fram till att jag inte kommer gå tillbaka till den där ”skolan”, jag börjar på högstadiet till hösten, det är bara 2 veckor kvar, så jag har ingen anledning att plåga mig själv.

Anmäl
2018-05-30 11:45 #88 av: HästTokigTjej

Allt suger, d är bara 2 veckor kvar t sommarlovet o jag vet redan nu att jag kommer att vara helt ensam. Har inga så nära kompisar att de skulle vilja träffas under sommaren och vågar nt ta initiativ själv för rädsla att d säger nej/ bara går för att de känner sig tvungna. På sommaren slipper jag ju iaf skolan men känner mig så sjukt ensam speciellt när andra lägger upp bilder på saker när de träffar sina kompisar...
Aja d är bara att överleva 2 år till i helvetet som är högstadiet, och får väl bara leva i stallet under sommaren, hästarna är d enda som ens får mig att gå upp på morgonen nu mera

Anmäl
2018-05-30 12:26 #89 av: akvarium123

#88 Håller med dig. Jag vågar inte heller fråga för det kommer bli så himla stelt tänker jag ifall man är hemma hos en ny familj och bara "hej" och bara allt går fel. Näe usch! Men jag ska iallafall försöka få tid till att gå på bio med någon. Mina klasskompisar är ute efter mina pengar. Vet det. Så det är väl bara att gåpå bio om man ska vara med någonStorgråter

Anmäl
2018-05-30 13:01 #90 av: MEML

Bor hellre hos en grupp grisar i en vecka än att sitta i klassrummet med min klass i en hel skoldag....😒🐷

Medarbetare på

Anmäl
2018-05-30 13:02 #91 av: shia

Tog på mig shorts i morse å har på mig dem än, första gången jag har shorts på 2 år. Och överlevt hittils,, (skärsår från när jag skärde mig)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-05-30 13:12 #92 av: Loka03

#91 Åh så starkt av dig! :)❤️

Anmäl
2018-05-30 13:25 #93 av: DogeLove

#88 Förstår verkligen hur du känner, man känner sig verkligen ensam bär folk läger upp sådana bilder, önskar dig lycka till i livet! ❤️

Anmäl
2018-05-30 14:59 #94 av: HästTokigTjej

<33

Anmäl
2018-05-30 16:31 #95 av: PuffeSnutt

8 dagar kvar i skolan sen får jag sova ut . Och det är bara 4 idrottslektioner kvar (som är det värsta med skolan)

Anmäl
2018-08-30 19:44 #96 av: hundtok

Jag är en snorig, bortskämd, överdramatisk förvuxen snorunge som har börjat tappat livslusten igen. Är totalt värdelös som människa.

Anmäl
2018-09-01 22:06 #97 av: Själshjärta

Jag kan inte koncentrera mig på lektionerna längre. Vilar huvudet i handenSitter bara och ritar i häftet och väntar på att få fara hem. Somnar

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-09-01 22:55 #98 av: shia

Begriper inte hur människor fortfarande bryr sig om mig... Att det finns dem som vill umgås och vara å prata med mig... Förstår inte heller varför jag fallit tbx... Mår åså dåligt nu... 0t ostkrokar å chips igåår(drömde dessutom jag åt ostkrokar) idag stor frukost, lunch på matfesten, middag samt kladdkaka å ostkrokar.... Känns som jag gått upp 10 kg...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-06 17:41 #99 av: MEML

#98 Du har inte gått upp i vikt!

Jag vet att du är en stark människa och mitt tips till dig är att göra saker som du mår bra av.

Saker som tillslut kan göra så att ätstörningarna försvinner sakta men säkert!

Go go goo! You will get it!Hjärta

Medarbetare på

Anmäl
2018-09-06 20:19 #100 av: shia

#99 <3  känns dock som jag inte ens kan äta ett äpple utan att det ska sätta sig på vågen... åt ex tacos till lunch idag på skolan... inte ätit på hela veckan i skolan. men ja tog två små tortillabröd, lite köttfärs å mkt majs... åt först bara ena, men då de andra tagit två, och gick för å hämta två till. så åt jag även det andra då jag tänkte att om de kan äta så, å äta mer, borde jag iaf kunna äta lite.. då det typ är utspätt med vatten.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-06 20:23 #101 av: shia

vill bara försvinna... känns som jag håller på att krascha igen... känns bara som att hur mkt jag än kämpar faller jag ändå tbx igen.... när jag som mest tror jag kmr fixa det den här gången, bli frisk. faller jag tbx hårdare än innan.... även fast det kmr tio st positiva saker, så såfort det kommer en negativ sak glömmer jag allt igen...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-07 08:14 #102 av: MEML

Å shia! Kämpa på! Har du personer som hjälper dig och som stöttar dig?

Även om vi kanske bor långt ifrån varandra så ska du veta att jag stöttar dig till 100% !✌🏻👍🏻💖❣️❤️

Medarbetare på

Anmäl
2018-09-07 17:08 #103 av: [HejsanSvejsann]

Blir så ledsen när jag läser denna tråd😢

#101 Shia kämpa på!!!❤️❤️

Anmäl
2018-09-08 11:53 #104 av: shia

<3 har vänner som stöttar mig som tur är... Kommer mes troligt be en av dem följa till kuratorn å be om tid typ...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-10 14:11 #105 av: shia

Ska till kuratorn imorn... Känns väl typ som jag ger det här med att prata med ngn en sista chans... Fungerar det ej så vet jag inte vad jag gör.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-10 18:24 #106 av: [HejsanSvejsann]

#105 Det kommer gå bra!!👍❤️

Anmäl
2018-09-10 18:45 #107 av: shia

#106 tack, hoppas själv det också.
Funderar på att skriva ned typ det som varit tidigare(tänk typ från början) fram tills nu. Då det är så mkt och vet ej hur eller vart jag ska börja annars

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-11 18:17 #108 av: Själshjärta

#107 Hur gick det vid kuratorn? Hjärta Jag var själv till skolkuratorn idag också. 

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-09-11 20:12 #109 av: shia

#108 gick faktiskt helt okej.
Skrev igår kväll/natt fyra a 5 blad om typ mitt "förflutna" som jag läste upp. Just att läsa det.... Kändes inte som det var om mig, och mitt liv utan som en berättelse man kan hitta på internet om Anna som fick ätstörningar 0 försökte ta sitt liv å skärde sig själv osv. Men sen imsåg jag(både när jag skrev å läste det) detta är jag. Detta är min bakgrund.

Iaf. När jag läst upp det klart så visste han som en del om mig å vi började då prata, dels om typ BUP men mest om typ betygen å stressen kring det(var ju det som ledde till det andra som ledde vidare osv) om att jag trots jag fått a fortfarande kan hitta saker att klanka ned på mig själv å att b känns som f. Han bad mig sätta namn på typ ångesten eller vad man ska kalla det. Ture fick den heta. Vet inte vart jag fick det men ture kändes som ändå ett glatt namn i sammanhanget. Känns också enkelt att säga. Nu är ture här igen osv.

Vi pratade mest kring det, vart jag mår bra(stallet är ju som en frizon så pratade om varför det var just så å hur man kan få lite fler ställen att vara så osv. Pratade även lite grann om mitt självmordsförsök. Om vad det var som hände osv. Nu när jag tänker efter hade jag faktiskt ett val där. Och iochmed jag klev tbx över räcket valde jag att fortsätta leva och kämpa.

Berättade det om BUP att jag först berättade allt för första. Men att hon sagt att det ej var hennes område så jag fick byta till en annan som var mer fokuserad på hur jag ätit senaste v(å berätta då jag var typ i chock hade jag ju ätit som "normal" då jag haft tankar på annat men var ju som inte att problemen försvann för det) och att hon sa som att enda anledningen för mig å fortsätta gå kvar var för rutin efter självmordsförsök osv att de hade typ ngn grejs så man skulle komma x antal gånger osv med x antal mellanrum å allt. Sa att jag där ville tbx till typ tryggheten att kontrollera mat å ljög då för henne å alla andra så jag skulle kunna vara fkfred med det p att jag sen bara fortsatt nedåt men ljugit om det var bättre. Å sen bytte jag igen då hon skulle byta avdelning till vuxenåsyk å än jag kände denna ksk var bättre så var det enklare att fortsätta ljuga.

Han tyckte det var sorgligt det blivit så, å sa det att BUP är egentligen experter inom ätstörningar osv å att de kan erbjuda bästa hjälpen men sa det jag tappat förtroendet helt för dem.. Men kändes lite bättre ändå efteråt. Om än jag fortfarande är skeptiskt. Då tidigare har det känns bättre för sedan bli sämre. Ny tid nästa tisdag. Han sa att då skulle vi prata lite mer om BUP och det ocj hur vi ska gå vidare

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-11 20:14 #110 av: shia

Känns lite "halvroligt" ändå att döpt ångest/tankarna osv till just Ture, känns typ inte som dämpat ledsamt namn utan typ glatt som tur,

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-14 14:15 #111 av: shia

Känns rätt så bra just nu faktiskt, tyckt å alltid tyckt idrotten vart jobbig på skolan iochmed man är många osv. Å känns som alla stirrar på en å jag jämför hela tiden med alla andra. Iaf kom idrottslärare idag(vart sjuk i veckan så ej vart med pga det) till mig å bad å få prata. Han sa iaf att han funderade då det är så många lärare vi har på gympan(samtidigt. Alltid två st samt en som är med vår klass typ på alla lektioner. Sen på tisdagar är en till idrottslärare p nu även en som typ praoar( så upp till 4 st å vi är tsm med A 35 st)
Att ha typ en liten grupp (vi brukar dela så a å b är för sig) med en av lärarna (men att de kan typ rotar eller så) å typ gruppen skulle bestå av mig min kompis å två till som vi är ganska bekväma med om man säg så.
Inte alltid men de gånger det går typ om man har fys eller så att vi är försig osv. Villet jag tyckte var en väldigt bra idé, så känns bra att jag inte behöver bekymra mig så mkt över att alla ska stirra å tycka jag är dålig osv.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-14 18:13 #112 av: shia

Men sen ofcourse 15 min efter jag skrev fick jag lära mig återigen att aldrig ta ngt för givet.... Kan inte skriva vad som hänt, men bara att den fristad och stället jag alltid känt mig trygg å glad på kan kommas tas ifrån mig... Å känns som allt bara är omtumlad å i chock just nu

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-19 12:26 #113 av: MEML

Det känns som jag torteras nu.

Nästan alla vet att jag gillar en kille och att jag funderar på att fråga chans. ..

Det var så fel att berätta för den vännen. . .

Vad ska jag göra?

Medarbetare på

Anmäl
2018-09-19 12:28 #114 av: MEML

Har knappt ätit heller.

Medarbetare på

Anmäl
2018-09-19 15:04 #115 av: Mirre395

Jag har börjat gymnasiet nu, vet inte alls om jag ska fortsätta ha kontakt med min vän från förra klassen, jag gör bort mig varje gång vi ses nu trots att det kändes så naturligt förut. Jag gillar denna tråden så mycket, men det är så jobbigt att läsa hur tufft alla har det utan att kunna hjälpa dem, jag vet ju själv att saker är så överväldigande i stunden. Men det är så bra att den finns.

Dem tjejerna jag hänger med nu är jag glad över, men det är ändå en ansträngning att vara med dem. Men saker hade kunnat vara så mycket värre, allt är rätt okej faktiskt. Särskillt nu när jag ska bli storasyster om ett halvår, mitt motto är nu att hålla fast vid det så mycket jag kan. Jag vill finnas till för henne/honom allt allt allt jag kan, jag är glad att hen slipper pappa iallafall, men det blir nog lite tufft för hen när hen blir äldre. Kanske dags för en ny tråd?

Kram

Anmäl
2018-09-19 19:29 #116 av: shia

Okej.... Lite bra saker som hänt först. Vi ksk ska flytta ut på landet! (fast, närmare stan ändå, 10 min) å kan då ha hästar på vår gård osv.
Sen.... Var till kuratorn igår. Tvekat å velat hela helgen å måndagen hur jag skulle göra... Vart som delad igen. Skulle jag ljuga mig ur detta, så jag kan gå ner i vikt osv då det börjat gå bra nu. Eller ska jag ge upp. Morgonen igår visste jag ej så vart ture som gick bestämma åt mig å ljuga...
Även fast denna kurator inte var lika lättlurad. Men var som ture vart road av att kunna säga som han ville. Att jag la min tillit till ture, å då vart han nöjd å hjälpte mig ur det typ. (låt fånigt men vet ej hur jag ska förklara annars)
Var dock tvungen vara på vakt hela tiden å komma ihåg de jag sa(en person jag ser upp till. Säg ofta att sålänge man talar sanning behöv man inte komma ihåg vad man sagt) men då jag inte talar ett ord sanning så måste jag typ komma ihåg allt...
Jobbiga var dock kuratorn provocerar en ibland, å måste då tänka mkt. Sen så vissa gånger frågade han om det var jag eller ture som sa/tyckte så. Att han var orolig att om jag slutar på BUP (ett möte kvar) å ja, slutar gå till ngn kommer jag bli själv med ture å det är Tures plan osv. Allt han säg var egentligen sant, jag vet ju innerst inne hur allt kmr gå. Men jag litat ändå mer på ture.

Nästa möte om två v.
Iaf hade idrott efteråt. Varit förkyld men trodde jag var frisk. Men asså, kunde knappt springa(skulle springa en sträcka, vila osv 4 ggr) gick bra första 100 m. Sen börjar jag låta ur halsen, efter en bit till känns som huvudet ska sprängas å bit till känns som jag ska falla ihop. Så måste gå vissa bitar. Lärarn ser p hör, å säg jag ska gå istället. Att jag fortfarande är sjuk. Muttrar å går en bit för springa igen. När jag kom tbx säg lärarn samma ska igenom å frågar hur detkändes jag var skit förbannad på mig själv för jag var sjuk så sa det. Han bara typ att bara jag kom igång igen så blir det som vanligt sen, men jag varit sjuk å blablabla.

På kvällen red jag 3 Pass å gick bra faktiskt, fick tom till galoppen på dressyrträning för privathäst med min passis inomhus på volt!! I båda varven(hade ridhuschefen då hon vi bruka ha är borta) haha, han inte ens säga att vi har svårare för vänster galopp XD
Men vi fick till det!!
Imorse hade vi franska... Jag var så himla nedstämd å mådde dåligt p ville bara försvinna på toan å gråta skrika osv. När vi skulle jobba m frågor till texten... Jag förstod ju frågan, jag kunde läsa texten men där tog det stopp kunde typ inte omvandla i hjärnan till pennan å fick typ panik då jag inte fick mig å göra ngt, förstod typ inte fast jag brukade förstå. Å när alla andra började vara klara fick jag ännu mer panik å av ngn anledning har min högerarm börjat typ psykdampa skaka ibland. Sa (vart dock typ gråten i rösten sista delarna av meningen) till lärarn(vi är abra 5 så vi pratar direkt till lärarn.
"asså jag fattar ingenting p förstår inte alls vsd jag ska göra eller något!!!!!!!!) hon kommer då å hjälp mig å visar å sen klarar jag resten p kom ikapp å före de andra. Sen är jag typ halvdöd. Å när hon har genomgång av ngn grammatik asså jag lyssnar ju men är helt borta seriöst. Kan inte fokusera(haha, hon sa dock " tror vi får avsluta nu å ta mer nästa gång, att jag såg typ halvdödutråkad ut) matten gick bra. Eller ja. Som det bör gå. Sen sv å gick bra på läsförståelsen. Sen lunch. Mina kompisar har börjat märka jag sluta äta nu igen. Så ja.... Lyckades skämta bort det idag, men känn mig så hemsk...
Fysiken höll jag på få typ panik igen men, lyckades hantera det. Å tänka några gånger sen fick jag till det.
Sist hade vi hk... Gjorde piroger med grön fyllning. Tror jag råkade ta en hel purjulök ist för en halv. Men kom typ på det ksk när jag hackat, så slängde en del å tog mer Spenat XD men var typ superstressad hela tiden å trots det vart ganska fint ändå så var aa jag så missnöjd. På det åt jag en pirog. Hade bestämt mig för en halv men tog en till halva.... (ville kräkas upp sen men höll mig... Ville inte svimma då detta var den enda måltid jag ätit sen må middag å därinnan söndag. Igår endast en brödskiva å samma idag....

Ätit middag. Men mår så illa. Städar mitt rum men har sån ångest.... Känn jag bara svamlar när jag skriv.. Hittat gammal svenska bok, äppel(hade äppel päppel pirum parum kråkan tallekvist osv) å hitta sista sidan skulle man svara ja eller nej å en fråga aavr(gick i 2/3 an då) vill du bli stor? "NEJ"
Höll typ på gråta när jag såg det. Trodde jag ville bli stor när jag var yngre, men tydligen inte. Grät då jag då inte hade ngn aning om framtiden... (var då mobbad, utfryst å börjat med maten lite)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-21 15:30 #117 av: DogeLove

Tänker aldrig någonsin gå till en frisör igen, hade jätte långt hår ner till rumpan förut och nu är det knappt till midjan, vet knappt om jag kommer våga gå till skolan med så här kort hår, min syster får inte se det. Ångrar att jag gick ditt... :(

Har inte haft så här kort hår sedan förskolan.

Anmäl
2018-09-21 15:56 #118 av: silverfiisk

#117 varför skulle du inte våga gå till skolan? Det är bara hår, det växer ut igen. Du kommer säkerligen att vänja dig om några dagar, och om inte så finns det löshår. Det löser sig ska du se.


Anmäl
2018-09-21 16:06 #119 av: Loka03

#117 Det kommer att gå bra. Jag tror att det man själv tänker mest på ser inte andra. Och om nån vecka eller så kommer det säkert att kännes bättre. Det brukar vara så om man har förändrat något t, ex längd på håret. Men om du verkligen inte vill ha så kort hår så kan du göra som 118 skriver att du har löshår. Men jag tror inte det är så farligt egentligen. Om det är till midjan så tror jag inte att någon kommer att tänka på det. Men jag känner igen känslan.
Hoppas du snart känner dig bekväm med ditt hår! :)

Anmäl
2018-09-21 16:51 #120 av: DogeLove

#118 och #119 Ni har nog rätt, det är mest bara jag som är tramsig.

Anmäl
2018-09-21 17:20 #121 av: Loka03

#120 du är inte tramsig. Det är normalt att bli orolig för något som andra kan tycka är litet och obetydligt. Men för dig så kan det vara att hela dagen är förstörd. Jag själv t, ex sitter här och velar om jag ska färga mitt hår svart eller inte. För att jag inte vill bli sedd och uppmärksammad men ändå så vill jag innerst inne färga mitt hår svart eller någon annan färg. Så du är inte ensam om egna ”små” problem haha! :)

Anmäl
2018-09-21 19:50 #122 av: DogeLove

#121 Tack, känner mig dock som än omogen snorunge som gråter för att frisören klippte lite mycket, men kan ändå inte släppa tanken att min hår har blivit jätte kort och alla kommer anmärka o.s.v.

Hoppas du tar mod till dig och färgar håret, svart hår är jätte häftigt! :)

Anmäl
2018-09-21 20:31 #123 av: silverfiisk

#122 så ska du absolut inte känna! Jag förstår att det kan kännas ovant och fel när man är van att ha en viss längd på håret. Men som sagt, det växer ut och du kommer att vänja dig. Det är inget fel att vara ledsen och du ska inte känna att du är tramsig eller något, för det är du inte.


Anmäl
2018-09-21 20:44 #124 av: Loka03

#122 Tack! :) Men #123 har rätt du får vara ledsen. Det är ok och det kommer att växa ut, tänk så :)

Anmäl
2018-09-21 22:32 #125 av: MEML

DogeLove Hår växer ut! Du ska se att det kommer att växa under de kommande månaderna.

Mår dåligt över honom, jag gillar honom mycket. Men när andra frågor om jag gillar honom så försöker jag att neka det. Och dem tjatade hela eftermiddagen i onsdags om att jag skulle fråga chans osv.

Vi är olika varandra också... vilket gör mig bara mer osäker.

Medarbetare på

Anmäl
2018-09-22 08:19 #126 av: DogeLove

#123 och #124 Tack! ❤️

#125 Ja du har rätt känner mig mest ovan och lite rädd, men ja, jag ska sluta oroa mig över lite hår nu! :P

Anmäl
2018-09-24 14:53 #127 av: shia

Fick tillbaka mo prov i slutet på matten.... Det förstörde min dag.... Blir bara så jävla förbannad på mig själv. På flera olika sätt. Fick ett B. När jag fick provet kände jag bara ångesten steg, ture skrikandes inom mig hur korkad fel ful fet jag är. Att jag inte ens kunde få ett enda simpelt A att jag aldrig kmr bli ngt att jag som pluggat mer denna gång borde enkelt fått ett A. Samtidigt som jag blir arg på honom å mig själv att jag inte ansträngde mig bättre, samtidigt som jag är arg på mig själv att jag inte kan vara nöjd med ett B eller glad. Jag förstår ju att B inte är dåligt. Jag blir galen på mig själv för jag säg till min kompis som fick d å var typ ledsen för det att hon gjorde sitt bästa å alltid kan höja nästa termin, att det är de som räknas. Men jag säger inget så till mig själv bara en jävla massa hat. No läraren säg jag vet inte men typ jsg gör det bra å det var bara det på slutet, att ja det inte är så mkt man kan plugga på. Å att det var bara det han ville jag skulle kunna utvecklat. Osv. Matte läraren gav mig typ klapp på axeln å sa att jag som är så duktig, (fast jag typ nu fick b) osv.... På rörelsen/idrotten vart ångedten för stor så gick in på toan å försökte återfinna lugnet. Efter idrotten. Mellan rasten till svenskan gick jag på toaletten å skar mig..... Bara för att lämna smärtan å att det gör ont... Är bara så arg på mig själv

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-24 14:53 #128 av: shia

Fick tillbaka mo prov i slutet på matten.... Det förstörde min dag.... Blir bara så jävla förbannad på mig själv. På flera olika sätt. Fick ett B. När jag fick provet kände jag bara ångesten steg, ture skrikandes inom mig hur korkad fel ful fet jag är. Att jag inte ens kunde få ett enda simpelt A att jag aldrig kmr bli ngt att jag som pluggat mer denna gång borde enkelt fått ett A. Samtidigt som jag blir arg på honom å mig själv att jag inte ansträngde mig bättre, samtidigt som jag är arg på mig själv att jag inte kan vara nöjd med ett B eller glad. Jag förstår ju att B inte är dåligt. Jag blir galen på mig själv för jag säg till min kompis som fick d å var typ ledsen för det att hon gjorde sitt bästa å alltid kan höja nästa termin, att det är de som räknas. Men jag säger inget så till mig själv bara en jävla massa hat. No läraren säg jag vet inte men typ jsg gör det bra å det var bara det på slutet, att ja det inte är så mkt man kan plugga på. Å att det var bara det han ville jag skulle kunna utvecklat. Osv. Matte läraren gav mig typ klapp på axeln å sa att jag som är så duktig, (fast jag typ nu fick b) osv.... På rörelsen/idrotten vart ångedten för stor så gick in på toan å försökte återfinna lugnet. Efter idrotten. Mellan rasten till svenskan gick jag på toaletten å skar mig..... Bara för att lämna smärtan å att det gör ont... Är bara så arg på mig själv

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-28 14:25 #129 av: shia

Är bara så irriterad å arg. Skulle springa 1.7 på gympan, fick panik efter halva å massa ångest å höll typ på bryta ihop så satt en stund för att försöka återfå kontroll på mig själv å typ lugna mig. Gick sen. Sprang en bit men var skit förbannad över jag skulle få dålig tid åså fick masa ångest över det å sen över att de kommer undra vrf det tar sån tid, å då vad jag skulle säga då osv. Vart så mkt jag var tvungen sitta ned på en sten ett tag. Innan jag gick sista biten. Gympalärare frågade om jag vill veta tid-nej typ snäste jag. Å så frågade han hur det gått - åt helvete. Å om jag sprang hela vägen eller så-början, var tvungen sitta å vila en stund så gick sen. Sen fråga han typ varför å ryckte bara på axlarna. Då jag själv vet svaret, men inte kan säga det. Kunde inte skylla på förkylningen jag haft då hav äär bra från den nu å det kändes bra bortsett från ångesten. Undrar såhär nu i efterhand om mina kompisar pratade med honom när jag sprang, då jag var borta ett tag å de vet ju mina problem å ser jag ej ät. Att jag börjat om igen. Iaf sa en av dem när jag inte svarade riktigt varför jag var tvungen vila att du vet ju att det kan bero på att du intw ät. Att du presterar t inte så mkt på lite morötter tex. Snäste typ å sa att nog vet jag det... (känn mig så taskig mot alla dem. Jag märk ju hur de försök få mig mp bättre och äta. De tar alltid mat, pratar aldrig negativt om att det exempelvis inte är gott eller så utan isf att det veg var gott osv. Salladen. Eller så. Som igår sa de att de sitt tills jag ätit upp salladenktagit två gurkbitar, två salladsblad å en msk riven morot. Tog mig 30 min tot...) iaf hade vi ju lunch sen. Tog mkt makaroner å mkt skinksås. (enligt mig! Men min ena kompis(som tog mer, typ normalt) sa att jag kan ta lite mer makaroner men lovade att göra det om jag ätit upp å är hungrig. Å så sallad på det. Vart typ en å en halv näve tot med mat! Å sen skulle jag då äta upp det där.... Känns som hela världen titta r när jag glufsar i mig å tänk ska hon verkligen äta det där. Vsd tjock hon är osv. Grejen är att inga lögner eller trick funkar på dem över huvud taget.
När de andra två gick å hämta vstten var det bar a jag å 1 kan vi kalla henne. (hon har själv trasslat med maten, vi triggade varandra i typ sjuan tror jag m å svälta träna å spy osv. Men för henne tog det stopp tidigt pga hennes syrra hade anorexi så hennes föräldrar såg tidigt osv. Iaf vet hon ganska mkt om ja. Hur jag göm mat osv(så jag typ lärde henne en hel del) men hon typ fråga om det var job igt att äta. Skrattade å sa vadå? Ser du inte att jag ätit osv å typ skratta åt hennes påståenden (typ som haha, du tror seriöst jag är typ ätstörd eller) men då inte det funkade försökte jha byta ämnen osv men inget funkar längre. Jag som alltid kunnat ljuga å ljugit för alla osv. Men icke gick det. Tillslut åt jag då upp hälften typ. Resten lite på brickan å servetter. Men inte kunde jag spy heller efteråt. Då jag märkt hon kan stå utanför ibland osv....
Andra gympaläraren fråga i korridoren hur det gick å springa - å sa då det bara gick åt helvetet allt ihop å ja. Han sa att jag varit förkyld å det tar tid att komma igen då. Osv.

Ska till skolkuratorn på måndag å är typ svår tå ljuga för han med, är typ som lögnerna tagit slut men vill bara övertala jag mår bra. Sen ska jag på BUP på onsdag förhoppningsvis sista gången(typ varit en gång varannan må den självmordsförsöket å setta är ett år sen å ska typ vara sista hoppas jag.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-28 20:33 #130 av: Själshjärta

Jag saknar inte min syster som har flyttat ut. Och det känns inte ens fel att jag inte gör det. Tycker bara att det är skönt att inte behöva skämmas över att jag inte vill/orkar tillbringa tid med henne. Dessutom att slippa höra på hennes tankar om mat och höra hennes lögner om att hon är frisk från sin ätstörning då det ibland är uppenbart att hon inte är det. Allt hon gjorde hemma var ändå att antingen prata om eller med sin pojkvän, vilket kunde bli jättefrustrerande eftersom jag verkligen inte vill höra om romantik och sådana saker. 

Nu är det bara mamma, jag och våra husdjur, men mamma är trött och orkar inte göra så mycket. Vårt hus är för det mesta fullt av damm och smutsig disk. 

Allt har bara förändrats. Ibland vet jag inte vad jag ska ta mig till, hur jag ska orka på egen hand... Men ofta känns det som att den enda jag kan räkna med är mig själv, så jag får så lov att klara mig på något sätt. Jag har alltid varit osynlig. 

Det blir väl bättre, antar jag... Hoppas jag. 

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-09-28 21:44 #131 av: shia

Har gäster (morfar+hans tjej samt en annan kompis till mamma)hoss oss i helgen.... Första morfar började middagen med var att berätta att jag(när jag var liten, var då mkt hos dem osv) om det var god mat äter flera stora portioner och sedan efterrätt på det. Medans min syrra var mer kräsen och fin. (där sa dock mamma att vi pratar om Annat...) första tanken var att bara vända upp å ned på alla tallrikar typ skrika gråta å gå in på mitt rum. Men valde att försöka ta det lugnt å sitta kvar omvandlade ist tankarna till ture som aa att jag är mkt duktigare nu som äter lite osv osv....
Men alltså jag blir bara så jäkla less på att höra dem prata hela tiden.... De prata r om hur duktig min syrra är som pluggar på distans å vilken disciplin hon måste ha, att hon är duktig som har stallet nu när tränaren är borta å tar hand om stallet å hinner med både det å skolan. Å alla de inkl min syrra pratar som om det bara vore hon som har stallet osv.
Att hon är duktig som tränar å kör dem å fixar på tävlingsdagar å jobbar å får betalt.
Grejen är att det inte bara är ngn enstaka gång.... Alltid låter det sådär. När vi äter hos ngn eller har besök. Senaste två åren, innan dess var det att syrran skulle flytta å bo på gymnasium längre söderut å hur vi skulle klara oss utan henne osv. Å innan dess ex när jag gick 6 an å hon nian-då var det hon pappa förhörde när hon behövde repetera inför ex prov, jag-nej jag fick klara mig, hennes betyg är viktigare. Nu när jag går i nian då? Nejmen då är hennes sv uppsats som ska vara klar om 2 v viktigare att läsa igenom än min som ska in samma kväll.
Jag menar... Jag har kämpat som tusan för att ha a i typ alla ämnen(b i ngt å c i ngt)(min syrra ligger mellan E-C har hon fått b så är det typ tårta. När jag säg jag fick A på eng uppsatsen jag tyckte var jättesvår. Är det typ jaha. Samma reaktion som om jag skulle fått ett d typ.
Jag är i stallet på travet typ 4-5 dagar i veckan, tisdagar är jag först på ridhuset, sen på travet å tar med min passis på dressyrträning (ridit in å utbildat honom) sen torsdagar far jag så fort jag slutat skolan till stallet för å hjälpa till å dela ut mocka fodra osv. Fredagar likadant. Lördagar är det ofta ridskoletävlingar eller har vi i ungdomssektionen aktiviteter för barn eller planerar. Söndag morgnar stallet där jag rider igenom de jag ridit in osv. Varav jag på eftermiddagen leder prova på på ridskolan osv.
Sen när jag har tid far jag ksk en gång varannan månad på stan med en kompis. Annars är jag med de flesta i skolan.
På tävlingsdagar på hemmaplan är jag alltid i stallet å hjälper så mkt jag kan(selar, sopar, springer runt å hämtar saker osv, det syrran inte hinner göra) å försök lära mig så mkt som möjligt. Följer med ibland på tävlingsdagar på andra banor om det finns plats i bilen.
Men det är som att inget av det jag gör spelar ngn roll.... Att syrran ska å vill bli hästskötare är de stolta över typ känns det som å tyck att hon är jätteduktig(hon får ju betalt ibland typ sommarjobb eller när tränaren är borta, vilket gör hon kan spara en hel del pengar. Jag sommarjobbade på ett café i sommar för å tjäna pengar. Men var fortfarande i stallet lika mkt som syrran. Stallet oftast halv åtta- tre p jobbade sen på caféet till nio. Kom hem halv tio å så upp nästa dag igen samma visa. Samt jobbade jag helger rätt så ofta osv.
I stallet och personerna där om kring. Där får jag beröm osv å enligt dem gör jag nytta å betyd mkt jag hjälp till osv. Jag känn mig uppskattad. Tränaren är väldigt bra på att berätta att han uppskattar vår hjälp(både min å syrrans, å brukar ofta också berömma mig för jag utvecklats mkt(att det inte går beskriva hur mkt jag utvecklats senaste året inom allt med hästar å att jag rider den som är svårast å enda som rid den å tävlat dressyr med en av travhästarna å tränar dressyr varje vecka med den. (min passis, han är väl inte sådär super travare(inte startar sen maj typ) sprungit in 17000 på två år XD men får stå kvar som ja den trygga som följ med de unga, lär upp praktikanter å som jag har å rida åt a med dit jag vill. Är överlycklig å tacksam över det. Han är typ mitt allt(om än jag lovade mig själv att inte fästa mig vid han första gången ja såg honom).

Iaf så de enda folk tyck jag ska bli(famil, j släkt, de som hälsar på osv) är att jag borde bli konditor eller typ studera ngt vettigt p typ bli veterinär eller så. Men grejen är jag vill hålla på med hästar, ridning eller körning. Drömmen vore travtränare och dressyrryttare å monté ryttare å kusk. (typ ha tränar verksamhet men tävla dressyr på fritiden ibland) skulle vilja läsa beridar programmet å hipolog. Skulle kunna tänka mig läsa till veterinär först för sedan gå beridar programmet. För skojs skull.

Men just att det känns som det jag gör inte spelar ngn roll.... Att jag bara är lat typ.... Klart jag är trött på morgonen om jag kmr hem från stallet elva på kvällen eller pluggat, sov tre-fem h under hela natten(vaknar typ hela tiden så sov inge bra lls. Typ 3p min i taget som mest) vaknar med ångest, får panikattacker ngra gånger under skoldagen. Kämpar igenom lunchen med alla olika ursäkter. Ljuga för skolkuratorn p BUP. Försöka koncentrera mig på lektionerna. Trots ljudnivån å ångedten... Baka bröd eller kakor i timmar för att få ett bra resultat.... Jag vet bara inte vad jag ska göra för att göra folk nöjda.... Eller folk å folk. Min familj å släkt...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-29 11:40 #132 av: silverfiisk

#131 Jag har sagt det förut och jag säger det igen, snälla du, ljug inte för kuratorn. Det hjälper dig inte att må bättre. Du måste vara ärlig och ta emot hjälpen du kan få om det ska bli någon skillnad. Jag vet att det är skitjobbigt och känns helt värdelöst, men om du vill må bättre så kan du inte fortsätta ljuga för dom som vill hjälpa dig. Förlåt att jag låter hård, men jag har själv varit i en liknande situation som dig, och jag vet att det inte blir bra av att inte vara ärlig. Snälla, för din egen skull, prata ut med någon ordentligt och var 100% ärlig!


Anmäl
2018-09-29 15:57 #133 av: shia

#132
Jag tror väl att jag innerst inne förstår att jag om jag vill ha ngn förändring inte ska ljuga för kuratorn å alla som vill hjälpa. Men det är som att jag vet inte... Det är för svårt antar jag.... Jag har inte lyckats förut så varför ska jag lyckas nu tänk jag typ.... Jag tyck bara så synd om mina kompisar. De försöker å vill ju bara väl, men det blir så fel.... Min kompis ville prata med mig på måndag (inte över telefon... Då sist vi pratade om detta över snap så det vart bara fel llt å världens bråk typ å så. Å gången innan dess likadant då jag för att skydda mig själv ja..... Jag kan ju alltid bara inte svara eller skriva å ta tid på mig över mobilen, pratar vi face to face så kan jag inre smita undan lika lätt.
Jag vill inte förlora mina vänner pga av allt detta.... För händer det ngt med mig då så tror de att det är delas fel... (när jag försökte ta mitt liv hade vi bråkat dagarna innan å de trodde det var deras fel. Eller typ alls trodde det var deras fel lärarna trodde de gjort fel mina kompisar trodde det var deras fel å mina föräldrar trodde det var deras fel osv. Och vill inte ngn ska känna satt det är deras fel....)
Haha jag kan bara inte begripa.... Är i samma sits som i våras, förra hösten, förra våren, förr förra hösten osv. Men jag fortsätter bara gräva mig längre å längre ned

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-09-30 12:51 #134 av: kattenlinus123

Är kär i en kille som gillar min bff och Jon gillar honom. Både min andra bff gillar honom också och min typ kompis ( hon e dryg) gillade honom. Alla gillar honom och jag är knappt bra nog för honom. Ens en liten bit. Försöker vara snäll men han säger inte ens hej. Är ledsen, försöker va glad för min bff men det är svårt. Önska han va min, önska jag va rolig och snygg. Charmig och pratsam. Hejdå

Anmäl
2018-10-02 14:22 #135 av: shia

Jag beter mig så himla taskigt mot mina vänner... Jag.... Skrattar åt dem som om de vore typ korkade varje gång de försöker förklara att ja, att jag måste äta för annars kommer det inte gå. Att de bryr sig om mig. Är oroliga...De ser igenom... Det är det som är jävla problemet. Att folk inte är blinda som de var förut. Då var det såjävla mycket enklare. Jag vet inte vad som är sant som hon säg en av dem (vi är typ 4 i vår "Grupp") att de vill och kommer prata med mig. (sa hon i fredags) och sa idag att vi kommer prata med dig. (sa hon samt de andra två) och även flera lärare.
Om hon säg det för att "hota" eller ej vet jag inte. Eller om det är sant. Typ att dem alla ska prata med mig samtidigt så jag typ inte kan smitq ifrån.... (alltså lärarma har försökt å prata med mig, men jag lyckades alltid dra mig ur eller typ vända allt mot någon annam men om alla samtidigt, då kan jag inte ljuga då det kan säga allt och jag kan inte säga emot då alla vet det är sant. Grejen är att det vart typ såhär ivåras bland några andra... Och ja.... Begriper bara inte varför jag inte bara kan få göra som jag vill mot mig själv. Det rör ingen annan vad jag ät eller ej. De ska inte ens bry sig om mig för jag är inte värd något och det finns andra de kan bry sig om istället.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-03 17:28 #136 av: Själshjärta

Slog just handen i väggen med all min kraft... är så frustrerad och ilsken och... ledsen. 

Skit också. 

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-10-04 14:25 #137 av: shia

Fått veta en kompis till mig försökt 4q sitt liv tidigare i veckan.... Fick veta på lunchen av en. Vi är väl typ en grupp eller vad man ska kalla det (jag å fyra till) men hon har varit borta mtk från skolan och så. Vetat hon mått dåligt men inte hur pass dåligt.... Jag vet bara inte vad jag ska göra... Skrev till henne att inte vet hur hon mår och så, men att det är tomt utan henne. Och att Jag vill hon ska veta att hon alltid kan skriva eller prata till mig. Och Ja. En del till. Hon svarade att det hänt en del saker hon inte är redo att berätta(förstår det och respekterar det) men hon gåt till BUP osv och kommer tbx snart. Svarade då att hon inte ska stressa tbx utan ta den tid hon behöv, att om hon inte har ngt att göra kan hon fundera på om man säger jag åker skidor eller skider(vi har alltid haft massa olika diskussioner, mest när vi var yngre p kunna ha våldsamma åsikter däribland denna.) osv. Samt att om det fanns ngt jag na. Göra för hon ska må bättre om så bara för en kort stund får hon säga till. Iaf... Jag vet inte vad mer jag ja. Göra.... Tänk om hon försöker igen? Tänk om hon dött....

På detta så döljer mina andra kompisar ngt för mig som har med mig att göra. Försökt verka ovetandes och väntar på att de ska berätta, men de har varit på väg 2-3 gånger men ändrat sig å bytt ämne. Funderar på fråga lär ren jag tror de bla pratat med å fråga vad de dölj...

På detta... Usch... Nä jag vet inte vad jag ska göra....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-04 15:44 #138 av: Själshjärta

#137 Blomma

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-10-05 20:35 #139 av: LinneaWik

Mina föräldrar ska skilja sig. Känns sjukt jobbigt. Det var pappa som ville detta så mamma är väldigt, väldigt ledsen. Jag med men jag lixom stänger in mig och försöker koncentrera mig på annat.


Anmäl
2018-10-08 07:42 #140 av: Själshjärta

#139 Vad tråkigt att höra! Ledsen Ta det från någon som vet: stäng inte in dig med dina känslor - släpp ut dem! Blomma 

Kram på dig. Hjärta

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-10-08 22:16 #141 av: Ellen_

Tänk att jag har gått och blivit kär för första gången (som 15åring). Allt hade ju varit underbart om det inte råkade vara för att personen är en tjej i min parallell klass... en tjej... så nu vet jag ingenting längre, känner mig så vilsen och ensam och fattar inte hur lilla jag som är så ordentlig och "perfekt" i andras ögon alltid lyckas förstöra för andra. Jag skrev förresten till henne, hon gillade såklart inte mig:)) så nu är jag tillbaka i gamla vanor och skär mig, jag bara känner hur ilsan om hur himla korkad och ful och idiotisk jag är väller över och då bara måste jag skada mig själv för att behålla lugnet som jag måste visa försöka andra. För jag är ju den där robotliknande eleven som inte har några problem, jag är eleven som ingen lärare ens tänker på kanske mår skit. Jag är även dottern som fått mina föräldrar att gång på gång gråta och bli besvikna på mig för att jag aldrig kan sluta skära mig. Kag vill bara leva upp till allas förväntningar samtidigt som jag bara vill lägga mig helt stilla och dö. Försvinna, jag önskar att jag bara kunde försvinna utan att de i min närhet skulle behöva klandra sig själva. För det är jag som inte hör hemma här, det är bara mitt fel ingen annans.

Anmäl
2018-10-08 22:16 #142 av: Ellen_

Tänk att jag har gått och blivit kär för första gången (som 15åring). Allt hade ju varit underbart om det inte råkade vara för att personen är en tjej i min parallell klass... en tjej... så nu vet jag ingenting längre, känner mig så vilsen och ensam och fattar inte hur lilla jag som är så ordentlig och "perfekt" i andras ögon alltid lyckas förstöra för andra. Jag skrev förresten till henne, hon gillade såklart inte mig:)) så nu är jag tillbaka i gamla vanor och skär mig, jag bara känner hur ilsan om hur himla korkad och ful och idiotisk jag är väller över och då bara måste jag skada mig själv för att behålla lugnet som jag måste visa försöka andra. För jag är ju den där robotliknande eleven som inte har några problem, jag är eleven som ingen lärare ens tänker på kanske mår skit. Jag är även dottern som fått mina föräldrar att gång på gång gråta och bli besvikna på mig för att jag aldrig kan sluta skära mig. Kag vill bara leva upp till allas förväntningar samtidigt som jag bara vill lägga mig helt stilla och dö. Försvinna, jag önskar att jag bara kunde försvinna utan att de i min närhet skulle behöva klandra sig själva. För det är jag som inte hör hemma här, det är bara mitt fel ingen annans.

Anmäl
2018-10-09 23:20 #143 av: hundtok

Dags att ta tag i sin attityd! Måste klara det! Vill egentligen bara vara ensam i ett mörkt rum. Ha förutsättningarna att bara få försvinna men nu har jag inte det! Ska klara det, jag måste.

Smärtan i lungorna är tecken att jag lever och kan andas! Konflikterna är tecken på att människor pratar med mig! Jag har fått lära mig att man väljer vänner men inte familj!

Ska köpa mig att lyssna bättre, känns mer empati, inte få attacker, kunna ta konflikter, sluta vara så konstig hela tiden, sluta prata en massa, sluta vara dramatisk, sluta prata om mina problem, sluta att äta så dåligt och konstigt. Inte hoppa över måltider sedan hetsäta. Klara av skola!

Anmäl
2018-10-10 23:02 #144 av: shia

Hade faktiskt en bra dag. Känns typ konstigt att skriva det men hittar som inget som varit negativt. Haft roligt. Lärt mig skriva mitt namn på persiska. Fått tillsägelse av min fysik lärare att inte plugga till provet. (min kompis fråga de om jag skulle plugga på allt imorn? Skulle precis svara ja då min lärare bara "nej, det gör du inte. Du ska inte plugga överhuvudtaget. Och aa att jag kunde allt jag behövde kunna. Hon sa typ det där två tre ggr å alla gånger fick hon typ konstig men bestämd blick.")
Haha men kollade lite när jag kom hem och berättade för pappa om vad provet handlade om (å kunde av ngn anledning rabbla upp både alla frågor i övningshäftet å fullständiga svar osv....)
Hade iaf utvecklingssamtal-tog 5 min. Åt sedan middag. För sedan f s ra på spökkväll m klassen som lärarna höll i. Grillade hamburgare, gick stigen m en annan tjej från klassen å två killar från klassen. Vi gick lite fel (30 min åt fel håll) så då ringde vi vår lärare å gick tbx för sen börja om igen(tog 1 h det där) stigen tog 30 min å kom dit samtidigt som sista gruppen(gick fel en gång till också) grillade å sen gå tbx. Då kom vi på att dit vi kom när vi gick fel-var stället vi grillade på SEN xD så vart typ 2 h promenad. Hade iaf superroligt under kvällen. Det var som att jag var den där tjejen jag var ibörjan på 6 an, fast självsäker och positiv. Jag pratade mkt i vår grupp, skojade å retade de andra lite grann å försökte få mina armar att överleva(en av killarna var skit rädd å höll krampaktigt i min arm typ 70 procent av tiden. Likadant den andra tjejen. Haha den andra killen fick gå med ficklampa å han såg skit skraj ut. Pratade med de andra lärarna, skrattade.
Ni tyck säkert jag är fånig som blir stolt å glad över att jag Pratat m folk. Men överlag har jag börjat prata med med alla i klassen å andras nu. Jag som första 1 och 2 veckorna av skolan denna termin gömde mig på toaletterna var tyst å sa knappt ngt. Jag tror att det är såhär det känns när man mår bra. Alltså en hel dag.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-11 12:41 #145 av: MEML

Jag mår illa.
Alla mina Nej och Ja känslor känns som kläder i en tvättmaskin.

Jag mår illa av att jag inte frågade chans på honom.
Elever i min årskurs säger att han verkligen gillar mig.

Det går tydligen ett rykte om att vi är ”ihop”
Vilket vi inte är.

Vad ska jag göra? Hela jag skakar och fryser.
När jag hör hans namn så får jag svårt att andas.
Når jag hör landet Makedonien så blir jag illamående. Han år halv makedon, men det spelar ingen som helst roll.

När jag läser ord som ”Sorg ” och sånt så känner jag sorg över det här.

Jag får inse att jag gillar honom, väldigt mycket även om vi är raka motsatsen till varandra....

Medarbetare på

Anmäl
2018-10-11 12:48 #146 av: shia

Tänker jättemycket på vilket gymnasium jag ska ta.... Antingen natur här i stan, naturbruks m häst i Piteå., eller strömsholm.... Läste dessutom nu att from 2019 så de som går då har möjlighet att gå ut som ridlärare 1 eller vad det stod.... Samt kan man där lägg till så man får högskoleförberedande (på inviduellt val, går ej i Piteå å få alla typ delar, var ngn man behövde läsa sen) samt hästskötare och man har ju praktik på dem två...
Funderar på att efter gymnasiet gå beridar utbildningen på flyinge, och ja... Känns som strömsholm kan vara bra då att ha gått då det känns man kan lära sig mkt. Vet dock inte hur dyrt det är å ta med häst dit... Tror jag skulle få ta med min passhäst då han inte är ngn vidare travare utan jag har honom å träna/tävla/rida i dressyr.
Men känns som samtidigt, ksk vi ska flytta ut på landet så vi kan bygga stall å ha häst på gården osv. Och känns då dumt om jag då flyttar.....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-12 08:20 #147 av: MEML

Jag känner hopp om att det kan bli något.
Men vet inte när jag ska fråga.

Han är omgiven av vänner jämt och ständigt.

Medarbetare på

Anmäl
2018-10-12 10:37 #148 av: Josse00

Jag tycker om att vara tonåring, det r fett kul! Tycker inte ni det? :D

Anmäl
2018-10-12 14:48 #149 av: MEML

#148 NEJ! Det är förjävligt att vara en tonåring.

My heart is broken....Brustet hjärta

Medarbetare på

Anmäl
2018-10-12 23:37 #150 av: Travis D

#148
Ja! Dock är jätte många över dramatiska! " mitt Crush är inte intresserad, jag borde ta livet av mig" man bah chilla ni kommer ju oavsett inte gifta er. Men jag tycker det är helt okej 😊👍🏼

Anmäl
2018-10-13 11:46 #151 av: DogeLove

#150 Du menar säkert inget illa med det där, men vill bara säga att det inte är något konstigt att vara överdramatisk i tonåren. Det händer väldigt mycket, hormoner överallt saker förnedras i din vardag, du tappar kanske vänner eller sörjer att du måste växa upp. Då kan man känna att man behöver något att hålla om till och när även det går fel är det inte konstigt om man bara vill ge upp. Stör det dig?

Anmäl
2018-10-13 11:56 #152 av: MEML

#150 Hmm. Ja...

Jag verkar jättebarnslig, men jag har lust att skrika ut mina känslor för honom.

Jag kan acceptera ett nej från honom.

Men jag kan inte acceptera att jag har låtit andra få mig att tro att han gillar mig...

De liksom "Han gillar dig mycket" "Förlåt för J, men han gillar dig"

"För i h*lvetet! Han gör det INTE!" Så vill jag skrika åt dem när de säger den där meningen en gång till.

Jisses... och så är jag förbannad över att jag inte frågade honom. "Finns det någon anledning till att du säger nej?"

Men, visst visst. Kärleken är hård.

Medarbetare på

Anmäl
2018-10-13 21:33 #153 av: shia

Berättade för min kompis att jag visste vad som hänt. Och hon undrade hur jag fick veta det och sa då (då hon är vår gemensamma kompis å hon sagt till mig hon berättat för henne) vilket hon då inte k gjort. Jaja. Sa även att hon berättade under lunchen till mig, samt våra två andra kompisar som satt vid bordet men endast vi visste.

Hon har inte svarat mig(skrev tio imorse å skickat ett hallå? Efter det vid typ fem.)
Men minns från förra året att jag vart typ skit förbannad när jag fick veta att mina föräldrar skickat mail till ALLAS i klassens föräldrar osv under kvällen. (skedde under dagen men for tbx till skolan efter bup å allt då jag inte ville vara hemma m mina föräldrar, då var det bara ja mina närmsta kompisar som visste(de sprang ju å hämta kuratorn å en av dem följde till bron) och den tredje(hon som försökte ta livet av sig förra v) fick veta i klassrummet. (när jag skrev med henne så frågade jag hur hon tänkte å kände när hon fick veta, hon sa då att hon fick veta i klassrummet å fick panik å ville springa ut från lektionen till bron till mig men att hon inte kunde då de andra redan var påväg. Men att hon kände sig förtvivlad osv. Anledningen till jag frågade henne var för att få henne förstå. Att som hon kände då-kände jag när jag fick veta. För där å då kunde inte jag begripa att folk reagerade så mkt)

Så när jag kom tbx till skolan iaf, så visste bara lärarna å närmsta kompisarna osv. (haha, när jag kom in i klassrummet(typ 15 min efter lektionen startade) å satte mig på min plats så sa killen jag satt med. Haha, du är inte lite sen.)
Iaf fick jag veta av en kompis som frågade hur det var och ftågade då om hon visste vilket hon gjorde(hennes mamma ahade berättat) och några v senare gick min andra kompis in på hennes mammas mail så jag fick läsa det dem skrivit. Iaf kändes det jobbigt att komma tbx när alla visste. Isf att komma in till skolan. Men sen var det ganska skönt att alla visste-då behövde jag ej förklara ngt. Dock var det bara så sjukt då hur alla speciellt lärare förändrades. (jag försökte spela som om inget hänt typ)

Iaf så har jag börjat vara med ordentligt på gympan nu å försöka, och faktiskt gått bra nu två v. Vi har haft orientering vilket jag tyck är kul å är då mkt enklare å lättare. Varav igår, efter lektionen ville min idrottslärare prata med mig. (slutat få panik nu när lärare vill prata med mig. För vet dem så vet dem vet de inte så behöv de inte veta heller)
Iaf så sa han att jag gjort det väldigt bra. Tagit många kontroller å valt smarta vägar. Och att han kommer sätta A på denna delen inom idrotten. Och a TT han typ var glad att jag försökte osv. Å frågade sen hur det var med min kompis om jag hade kontakt med henne osv(heeeh... Han skulle bara veta vad hon tyck om honom....)

Känns så sjukt egentligen allt som hänt..... I våras gick jag till lärare att jag var orolig för min kompis. Varav jag var jätteuppmärksam när hon försvann från lektionerna osv. Minns speciellt musiken. Jag minns när hon vart borta 15 min å jag frågade lärarn om hon gått hem? Varav han inte märkt hon var borta, samt sa en annan hon trodde det ksk var hon som var på toaletten då det var upptaget länge. Hon var där, gick dit å prata lite men då kom lärarn så då vart hon tyst igen. Lärarn å jag gick tbx p han bad få prata med mig i ett rum. Å fråga typ om det hände ofta osv. Sa då som allt var att hon inte mådde bra å ofta försvann osv. Å han sa att det under hösten hände en hemsk sak(syftade på mitt försök) och frågade om jag var rädd att hon skulle försöka detsamma. Minns att jag sa att jag var livrädd för det. Då jag själv inte gav så många tecken osv.
Jag önskade innerst inne jag hade fel... Men inte...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-14 19:43 #154 av: shia

Pratat med vår gemensamma kompis. Skrev till henne att hon visste at vi visste å hon sa att det var lugnt å hon pratat med henne. Vi skrev en stund och fick veta att hon försökt tidigare.... Hon sa att hon typ behövde uppmärksamhet och att det var det som typ var själva problemet osv.
Men känns verkligen inte som att det är det... Hon är typ den blygaste jag vet och avskyr sociala sammanhang och smit hela tiden undan och pratar typ aldrig om man inte pratar med henne. Och flera i klassen har flera gånger försökt få med henne typ till matsalen osv.
Vet som inte vad jag kan göra heller.... Har under lång tid sagt till lärare osv ar hon inte mår bra osv och musikläraren frågade tom i våras mig om jag var rädd att hon skulle försöka göra samma sak som jag försökte (ta mitt liv alltså) och sa ar jag var livrädd. Och han aa han kr försöka lösa allt osv....

Känns jobbigt för jag tänker typ bara på det och är jobbigt då det om två dagar är ett år sen jag försökte och känns bara som allt kan krascha när som helst då jag känn mig jättefet å tjock då jag ätit jättemycket i veckan samt typ godis varje dag å hetdätit flera gånger å gått typ upp 1/2 kg!! 😓😓😓 Mina vänner tillåter inte att jag inte äter och allt sånt....
Sen är typ alla lärare helt plötsligt oroliga typ för mig igen och har ingen jäkla aning om varför. Det är typ så att den hon försökte. Då vips blev alla lärare typ helt förändrade igen(som de vart mot migefter jag försökte)
Sen är allt det pratas om hemma om vi ev ska flytta p det huset å hela tiden. Hela tiden säg typ mamma å pappa vi gör det för min storasyrran skull. Att hon kan ha sitt föl sen på gården. Att hon kan få typ övervåningen allt osv osv. Hade fysikprov i fredags så satt 5 h i torsdags och pluggade igenom allt från alla våra skrivböcker 6-9 då hon kan ta saker ibland från gamla böcker. (om än hon sa jag inte skulle plugga överhuvudtaget) sen på tisdag engelskaprov onsdag franskaprov å fredag matteprov.... Sen hatar jag att jag gick till den där skolkuratorn då jag har möte på fredag. Lyckats komma på anledningar att ej gått dit så ej vart där på 3 v( förra v fick jag dit men han tog typ kaffe precis så var ej där prick halv så jag gick då. Skulle ha nytt i tisdags men vi hade bad så skulle ta på onsdag men skrev då att vi hade viktig sak på sv så kunde inte så ha mötet på fredag istället....
Blivit av med bup nu iaf... Men har sen massa grejer med Ungdomssektionen på ridhuset och där jag av ngn anledning blivit typ den som driver igenom saker vi ska göra å bestäm när vi ska planera vad å ser till vi kommer fram till allt osv och alls andra tyck jag ska vara ordförande då de anser att den som är inte är typ bra förebild för det osv. Å känn typ skulle kännas skitkonstigt om jag tog hennes plats. På allt detta allt med gymnasie å allt..... Känns som jag bara vill försvinna....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-15 08:33 #155 av: hundtok

Pallar inte med försenade bussar hela j*vla tiden. Snacka om ångestriggande!

Anmäl
2018-10-15 16:52 #156 av: MEML

Jag är så trött efter jobbet idag.

Praoar denna veckan på en förskola.

Medarbetare på

Anmäl
2018-10-15 22:18 #157 av: shia

Ett år sen jag försökte ta livet av mig.
Känns så sjukt. Skrev på snap typ att det äe ett år sen nu och att

(skriv ist det jag skrev typ...)
Varje dag tar 4 personer livet av sig. 10 gånger så många försök. För ett år sen, räknades även jag in bland de som försökt. Eller misslyckats som vissa kallar det. Jag kan inte förstå idag hur dåligt jag mådde där och då. I den stunden.

Jag trodde aldrig jag skulle försöka. Jag tröstade mig med tanken på att jag skulle ta mitt liv. Värst var tiden efter. Jag skämdes, kunde inte titta folk i ögonen. Jag var livrädd för att folk skulle veta. Rädd för att de skulle tänka att det vore

Bättre om jag lyckats. Att jag är korkad som inte ens lyckades avsluta mitt egna liv. Och alla som skämtar om att det bara är att ta livet av sig. Det krävs otroligt mkt ångest å panikattacker för ens tänka tanken. Och att trotsa alla tankar på

På familj, vänner, kompisar, framtid, djur, jag klarade det inte. Jag är glad att jag tog mig igenom det. Men skammen efteråt var fruktansvärd. Hur förnedrad jag kände mig av att folk såg på mig. Jag vet inte vilka som vet och inte och idsg

Jag vet heller inte vilka som överhuvud taget brydde sig. Men det som chockade mig. Var att en del faktiskt brydde sig för på fullaste allvar trodde jag ingen skulle bry sig. Och till alla som tyck den som tar livet av sig är självisk, den ska bara

Bryr jag mig inte heller om folk vet. Jag begriper inte varför man ska skämmas för ngt som är en del av ens verklighet. Inte ens månader efteråt kunde jag erkänna för mig själv att jag mått dåligt.

Veta hur mkt ångest man har för att kunna slå bort tankarna på familj å allt. Jag är less på alla som säger sig förstå. Hur ska någon kunna förstå hur jag kände när jag inte ens själv förstår det? Om jag fick önska mig en önskan. Skulle det vara att

Ingen ska må så dåligt att den ska vilja ta sitt liv. Något jag störde mig mkt på var att folk trodde det kom som en slump. Att jag bara fick lite panik. Dem vet inte hur mkt å länge jag tänkt å planerat. Drömt mardrömmar.. Inte om att jag försökte

Utan att jag vaknade upp och misslyckats och alla hatade mig osv.

Mycket kan hända på ett år. Jag är starkare idag än då. Men ändå mer sårbar. Till alla som mår dåligt. Det finns hjälp att få. Men bara du själv kan bestämma om du ska ta emot den

Anledningen jag skrev var för jag ville skriva av mig och sen har jag en del vänner som. Mår dåligt/mått dåligt. Varav en försökt ta sitt liv osv vilket gör jag tänkt mkt på detta samt att jag vet inte vilka som vet eller inte och lärt känna så många nya som jag känn jag vill berätta typ å ja...

Känns som ett år är så lång men ändå kort tid....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-17 18:32 #158 av: shia

Tuff dag... Pluggade franska till halv ett inatt, fattade typ inget eller vad jag skulle plugga på. Provet gick helt åt helvete. Varav jag var tvungen ta det lugnt för ej börja gråta.... (satte mig i ett hörn i korridoren där en annan från a å satt å hon var å ledsen över provet så vi pratade osv.
Ibörjan på matten(vi pratade om provet osv) kom ma läraren (a's men vi har röd å blå grupp så hsr han) och han frågade om det var ngt prov som gått dåligt? Ja, franska sa vi. Sen sa han ngt å sen kom han till mig å satte sig snett framför min bänk å sa typ det inte var hela världen. Och sa å fråga om jag tyckte det var hemskt när jag fick b på biologiprovet(har han i biologi, när vi fick tbx provet... Jag vart inte glad å typ besviken 0 han typ försökte förklara att det var lite som saknades där och där men jag var så jäkla arg på mig själv(även min mattelärare(ordinarie) såg vad jag fick å klappa mig på axeln och sa jag var duktig, att b inte är hela världen)
Iallafall sa jag ja. Att det var hemskt. Å han sa som de inte är omöjligt för mig att få a denna termin i det. Vi har kommunikation kvar(å de vägs in i betyget) samt att jag presterar ju bra på lektionerna å alltid haft a osv. Samt att sen på gymnasiet så kommer b vara väldigt bra å A jättebra osv. Och att jag inte behöver vara bäst på allt. Och blablablabla.

Iaf så gjorde de jag typ var på dåligt humör samt att jag sov lite samt ej ätit på två dagar typ(endast frukost måndag tisdag å onsdag typ 1 macka å 1 skiva skinka å 2 dl juice) men sen vet jag inte vad som hänt men kan som prsra med alla i klassen osv. Och vid maten osv(åt lite risgrynsgröt för kände mig yr) sen ja, dagen gick ju. Jag begrep ingenting i någonting. Bakat klart tårta till mamma nu å ska bara göra en cheesecake till franska lektionen imorgon. Måste sen skicka å avboka min kurator tid på fredag då vi har idrott då och teroi å ska veta å gå igenom idrottsuppgiften vi har under prao. Men känns som kuratorn kom tro jag undvik då de hände senast också.
Sen så är skolsköterskan samma som jag hade på skolan jag gick på f-5... Gått ned i vikt och kommer gå upp i helgen men sen under praon svälta mig igen... På det så har säljare. Till huset vi vill köpa vill ha 300 000 mer än vi gett(utgångspris 4.5 miljoner, vi bjöd 3.8 för är mkt att renovera osv) så ja... Viktigt för mig vi köp huset då jag inte behöver oroa mig för att min passhäst då inte ska behövs säljas pga platsbrist.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-17 22:37 #159 av: BokDuvan

#158 ett tips är att lägga dig tidigt och få den sömn vi behöver. Är svårare att fatta provet sen om du är trött. Blir själv jätteseg på eftermiddagarna i skolan, speciellt om jag inte äter ❤️❤️

Anmäl
2018-10-17 23:25 #160 av: shia

Men jag kan inte lägga mig tidigare typ... Tävlingar träningar.... Å panikattacker å ångest å svårt å sova gör att om jag skulle somna typ halv elva/tio så vaknar jag 5 ggr under natten osv...
Sen ska jag inte bli trött av att inte äta.... Blir typ pigg i vanliga fall 0 glad.... Brukar iaf gå tre dagar innan jag blir yr å trött.... Och sen åt jag middag nu och en bit cheesecake å känn mig så tjock ful och äcklig.... Jg som precis gått ned under mitt första delmål.... Mamma fyller år imorn så kommer käka en del då också.... Å sen fika lektion på franskan....
Sen så har jag tappat hungern nu igen. Alltså jag känn ingenting när jag borde vara hungrig. Och sen när jag åt middag fick jag sådan äckelkänsla å kände mig proppmätt samtidigt som jag vart typ hungrig efteråt....
Men tack ändå för tipset... ❤️

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-18 08:59 #161 av: hundtok

160# att leva på ett underskott gör mycket för koncentrationen. När hjärnan jobbar använder den energi och finns det inget blir det jobbigt för den.

Svält dig inte helt själv för det förstör så mycket med kroppen och kan ge men för livet. Man förstör sin kropp helt enkelt.

Äter du inte på ett tag känner du ingen hunger men kroppen går på sparlåga o där prioriteras överlevnad och inte tänkande arbete med hjärnan. Försök att äta i alla fall 3 små mål varje dag. Förstår att det är jobbigt men en clementin är bättre än ingenting. Helst ska det vara 3 riktiga mål varje dag plus 2 mellanmål. Vill du nå toppbetyg måste du vara snäll mot din kropp så den kan jobba annars går den och därmed du under! Vet inte om detta hjälper men hoppas det.

Anmäl
2018-10-18 11:38 #162 av: shia

#161
Haha jo det stäm ju, haha var typ ibörjan på 8 an tror jag. Hade inte ätit på några dagar(ungefär som till igår, men tränat lite mer) och isf så hade vi matte och alltså jag kunde inte tänka utan det försvann hela tiden å glöm saker också.
Men men. Det är inte jobbigt att äta eller så. Det gör mig bara gladare av att inte äta då jag minskar kalorierna jag äter och då går jag ner i vikt. Sen så det som tar mkt energi är alla konflikter med kompisar å lärare. Så om inte de skulle lägga sig i hela tiden så skulle jag ha mer energi till annat. Har ju en hel del fettreserver jag skulle behöva bli av med haha.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-18 11:58 #163 av: silverfiisk

#162 Om du vill gå ner i vikt så är det viktigt att äta ordentligt. Bra mat regelbundet. Din kropp mår inte bra av att inte äta. Om du svälter dig så ja, visst, du kommer att gå ner i vikt, men du går upp igen när du börjar äta och dessutom kommer du att få massa andra problem med kroppen. Det är INTE värt det, tro mig, jag vet. Ät ordentligt så ska du se att du både går ner i vikt (om du ens behöver det) och mår bättre. Jag vet inte hur gammal du är, men jag tycker inte att du ska bry dig om din vikt så länge du inte är kraftigt överviktig. Det verkar som du har en ganska dålig relation till mat, har du pratat med någon om det? Kanske känns bättre då tänkte jag. 


Anmäl
2018-10-18 12:53 #164 av: shia

#163
Om jag äter går jag upp i vikt. Är nästan 180 lång å väg just nu 59 kg(igår kväll, säkert mer nu pga ätit) vägde 66 ibörjan på året efter att ha gått upp 10 kg på ett år.
Gått till bup men slutat där ni, gått till kuratorn men försök sluta där med nu (men ska typ ngt till möte)
Haha, enda som händ när jag prata m ngn är jag börja äta å går upp i vikt så.
När jag är kring 45/50 så tänk jag börja äta någorlunda igen men nyttigt å träna så jag inte går ner ngt mer(vill ju inte bli för ohälsosam) men behåller vikten osv.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-18 12:56 #165 av: silverfiisk

#164 Jag skickar ett PM till dig.


Anmäl
2018-10-18 20:23 #166 av: Ellen_

Idag red jag ut med en kompis, i skymningen. Såklart skulle vi ta en galopp på en äng... och då sätter min häst av i full galopp och jag får inte stopp på henne, min kompis ramlar av och hennes häst skenar hemåt. Jag får stopp på min häst vid slutet av ängen och vi går hemåt mot stallet. Hästen var i stallet och ingen skada var skedd men känner mig så himla oansvarig och korkad. Jag hade ju planerat att rida dressyr på banan idag men min kompis skulle ut så följde med. Och det skiljer en stor väg mellan stallet och skogen så hennes häst kunde ha blivit överkörd!? Och tänk om jag hade ramlat av och min älskade häst hade blivit påkörd? Och nu pratar folk om hur dumdristigt det var (även om de inte vet att jag var med) så mår så jäkla dåligt och har ingen att prata med. När jag kommer hem ska jag iaf straffa mig själv och skära mig. Har avstått då vi ska till simhallen på höstlovet men insåg att min mens kommer just då så nu är det fritt fram. Fy fan för att jag är så himla oansvarig.

Anmäl
2018-10-18 20:39 #167 av: shia

#166 du❤️ alla gör vi osmarta val, men det är det vi lär oss. Det är klart det är dumt. Men tänk om det inte hade hänt-hade du känn likadant då?
Red ut med en praktikant för ngra veckor sedan. Hon red min passhäst som är världens snällaste-han stack å hon flög av. Träna kom till stallet samtidigt som han kom tbx(min passhäst) så han for ut i skogen för å leta oss å praktikanten kom ju gående å jag kom sen ett tag efter då den jag red vart typ galen.. Han hade nog vart orolig, och frågade hur det gått med oss om vi var skadade eller så. Sen det närmaste utskällning jag fått av honom(alltså seriöst, aldrig fått utskällning av honom, bara förklarat hur man ska göra istället eller varför detta inte var rätt osv) och det var inte över hur vi ridit eller så, utan att vi inte hade säkerhetsväst. Och att vi alltid måste ha det när vi rid ut osv. (kan säga har alltid på mig det nu) men jag skämdes ju någonting otroligt å när jag red(skulle rida han jag red på ridbanan/gräset då de var sista passet inför han skulle starta) så grät jag å var jätteledsen. Grät fortfarande när jag kom tbx till stallet å tränan undrade då vad som hänt, om han bråkat eller så. Att han sett jättefin ut via fönstret. Sa då det där med att hon flög av å att min passhäst gjorde så hon flög av att han aldrig skulle göra ngt sånt osv. Han sa att hon mådde bra, han(min passhäst) hade vart skit glad på stallbacken å inte trampat sig någonting eller skadat sig och att det gick bra. Att vi bara ska ha säkerhetsväst på.
Jag skämdes dock i typ veckor efteråt.... Ringde dagen efter (han var ngn stans) å frågade om hon kunde få sitta upp så hon ridit efter hon fallit av. (var livrädd för han skulle vara arg eller så) han var som det är ju klart, jag bestäm allt som har med ridning å göra osv.

Sen så var det en tant som provred för skulle köpa å inte dragit sadelgjord en å då snurrat runt å fallit av å hästen var lös. några varv runt banan..

Sen när jag skulle hämta en häst från hagen å den andra sprang lös(första gången jag var själv i det stallet dessutom)

Ska jag fortsätta?
När jag å kompis galoppera barbacka på hemvägen å druttade av.
Grejen är den alla gör vi misstag-och lär oss av dem. Och ärligt är det rätt så roligt att kunna ha en del att berätta för småbarnen på ex aktiviteter å sådant sen xD

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-19 16:11 #168 av: LinneaWik

ursh, min mentor säger att man inte "får" höja sig i fler än 3 ämnen. Vi skulle fylla i vilka betyg vi fick och vilka ämnen vi ville höja oss i och då sa hon att det tydligen inte var rimligt att höja sig i fler än 3 ämnen... jag valde 7 iallafall Lipar


Anmäl
2018-10-19 16:44 #169 av: BokDuvan

#168 det är väl möjligt att höja sig i fler än tre ämnen haha? Beror väl såklart hur mycket man vill höja sig men från ett C till B elr B-A är väl inte så orimligt?

Hon kan inte heller bestämma vad du gör, satsa på högre betyg i sju ämnen om du vill, får du bara välja 3 så skriv tre då men satsa i alla 7 ;)

Anmäl
2018-10-19 16:52 #170 av: shia

#168, det jag tror hon menar är att det är bättre att korta så man vet att dessa tre ska jag höja till A(ex om man har C) och ha det som. Mål så om man klarar det är man nöjd, så man går in fullt. Så det inte blir så man har 7 man vill höja till a, å så får man b i två av dem å fokuserar på det ist för det faktum man höjde fem osv. Sen även för att ni inte ska pressa er för hårt...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-19 16:58 #171 av: shia

Träffade min kompis idag (och pratade typ fem min) då vi ska fixa klasstrja å jon satt i andra gruporummet(börjat fara till skolan nu efter hon försökte ta sitt liv men jobbar i grupprum å sitt själv osv.)
Och vi hade lite roligt och skrattade och pratade. (när lärarn gått iväg) vi skoja typ om våra olika åsikter osv.
Jag saknar henne....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-19 17:24 #172 av: LinneaWik

#170 ja tror att hon menar så också


Anmäl
2018-10-19 19:03 #173 av: Ellen_

#167 Klart vi alla gör osmarta val😅Men är så mycket nu och villl verkligen inte att någon ska se mig som oansvarig eller något liknande. Men det är svårt att alltid vara perfekt och trevlig mot allt och alla. Men snart är grundskolan äntligen slut och då kan jag börja på att förändra mina tankar utan att behöva känna att folk kommer prata bakom min rygg.

Anmäl
2018-10-19 20:03 #174 av: Travis D

Jag höjde mig i 6 ämnen sist 😁

Anmäl
2018-10-19 20:23 #175 av: LinneaWik

#174 Ja från 6:an till 7:an höjde jag mig nästan i alla betyg men jag hade ju inte så bra betyg i 6:an och sen började jag satsa väldigt mycket i 7:an så aa :)


Anmäl
2018-10-19 23:11 #176 av: shia

Håll inte koll på hur många ämnen jag höjt i, men har typ 4 kvar att höja till a för å ha alla a. (svenska(c men lärarn, har ny nu säg jag kmr få a om jag fortsätt som nu) en so del(samma därł sen idrott och franska(sänkte franska till b i våras,, lär nog ksk sänka till c nu pga inte prioriterat det å gick skit på provet osv men får höja de till a i vår) men sen så idrotten är jag nöjd med å ha kvar mitt c där då jag inte alltid kan vara med fullt ut osv.

Höjde från typ 7 an till höst 8 an från 2 a till typ 10 a. (många b - a men även eng d-a å so c-a i många delar osv) (men hade då sänkt mkt i hösten på sjuan)

Meeen. Lärarna aa jag skulle ta det lugnt å ej pressa mig för mkt då de sett många "som mig" som kraschat i åttan/nian. (måste nog medge de hade rätt(

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-20 12:56 #177 av: BokDuvan

#176 ja så sant så, går i nian nu och min kompis som alltid pressat sig och jobbat väldigt mycket hemma extra arbete för att få bra betyg har nu fått instruerat att ta det lugnt, hon får jobba en maxtid med skolarbete hemma och får pengar om hon sänker sig i betygen av sina föräldrar haha. Tappade själv motivationen lite i 8:an, gick från att ha jobbat fokuserar hela dagarna oavsett vad till att bli ofokuserad då o då.

Anmäl
2018-10-22 09:06 #178 av: shia

Vart hos kuratorn nu.
Iaf har jag förstått typ nu vrf jag tyck matten med vår fysiklärarn vi i klassen har nu är bättre å roligare än den vi hade i åttan.
Jag gillar vår fysiklärare å hon är bra på lära ut. Men sen försök hon å göra så jag inte ska känna mig stressad/pressad osv. Hon sätt inga krav eller måsten på mig.
Jag jobbar på i ex matten, när jag är klar med de sidor vi ska göra och tyck de börja bli tråkigt då jag kan allt det så får jag jobba m andra sidor där det är mer att man ska förstå å när man väl förstår så går alla sånna jättebra å sen blir det ny kluring. Antingen jobbar jag med det, eller får jag rita, osv. Jag får välja själv. I typ 7 an vart alla lärare sura på mig när jag ritade å gav mig massa annat hela hela tiden istället. (men nu har som alla lärare börjat försöka få mig att inte känna ngn press.)

(fick veta av kuratorn tanken med hon låt mig göra så är för hon bolla att jag ska ta det lugnare å inte vara lika stressad osv) (vart en miss så jag ej gick till kuratorn(hans klocka gick fel och han tog kaffe) så då gick kuratorn till henne för å ge henne mitt telefon nr som hon skulle ge mig osv. Å då typ ksk han fråga om varför jag inte kom(berättade för henne att han inte var där osv då de var på hennes lektion) iaf sa hon att hon typ försökte låta mig jamen rita osv när jag var klar för jag inte skulle stressa på med annat osv. Förklarade tanken bakom hela)

Färgade mitt hår blått i morse å vart typ bra men ändå lite halvt men aja. Det får duga XD.
Vi ska mest troligt flytta!!!
Å sen är jag med andra klassen hela veckan haha. Glad de då jag färgade håret å vill typ vänja mig vid det innan min klass.
Känns som en bra dag idag trots jag fick panik igår kväll å skar mig för första gången på typ två månader.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-22 14:50 #179 av: shia

Lyckats misslyckas med allt hela dagen.... Tydligen så har a so före lunch(vi har efter) (vårt schema är identiskt förutom just det) å hade ingen aning om det, så när jag skulle kolla upp vart vi skulle ha so så märkte jag det att deras so just slutat, när våran skulle börja så.... Gick till min so lärare som typ skrattade å sa att nu hade jag skolkat "för första gången" å sa typ han inte skulle ge mig frånvaro då jag säkert inte ens var med på deras lista osv. Sen hade vi matte å hade ingen aning vart jag skulle sitta eller något. Sen skulle vi ha rörelse. Gick bort till gympahallen. Då de andra gått. Ingen där, väntade typ 20 min senare skicka jag sms till lärarn(min mentor vi har i rörelse(min so lärare också) som svarade att man skulle gå till ett ställe ist, att han stått vid a's skåp å informerat.... Men att jag kunde gå å möta dem å gå med dem tbx. Det var droppen. Avskyr å va i annan klass 0 allt å fick panikattack grät å slog mig själv i typ 15 min innan jag gick tbx till skolan igen. Då satt han utanför entrén å han sa han letade mig men hittade mig inte, å fråga om jag gick själv eller? Nä fräste jag. Gick tbx. Han bad typ om ursäkt ryckte bara på axlarna å gick in.... Å grät en stund till på toan av så mkt ångest å allt. Ska ha svenska nu... M franska lärarn förvissp(har henne i franska) och vill verkligen inte ha svenska eller ens ngt i denna klass....

(mitt blåa hår på bilden, vart. Ändå ganska nöjd)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-24 11:16 #180 av: MEML

Det jag har runt om mig i skolan är falska kopior av vänner.

De ledde mig rakt i en fälla, de sa inte som det var när jag funderade på att fråga chans på en person som jag gillade innan allt det här.

De sa inte till mig att han sade till de att han inte kan bli ihop, att jag inte är hans typ.

Jag hade accepterat det om de sa hur det va.

Jag hade aldrig frågat chans och fått ett nej.

Utan jag hade gått vidare och sluppit all den här hjärtekrossen och jobbiga skoldagar.

Jag har bara falska kopior av riktig vänskap som vänner...

Jag känner att jag inte kan lita på någon. Jag känner ingen förtroende till någon utom min pappa.

Jag har blivit sviken tillräckligt många gånger för att tappa förtroende för folk.
De blir bara fler.

Medarbetare på

Anmäl
2018-10-24 17:01 #181 av: solglitter3

Nästa vecka är höstlovet.Toppen. Och vi ska åka till GranCanaria igen Härligt Och vi gjorde det förra året med.Samma 7 pers.Förutom jag o mamma så är det min moster o 2 kusiner samt mammas kompis som är mamma till min klasskompis Linus.Mitt lilla problem är ju att jag börjat få lite pirriga känslor för Linus.Vi går i sjuan liksom mina tvillingkusiner Anna o Sofia.Fast dom bor i en annan stad.I lägenheten vi hyrt finns ett vardagsrum med bäddsoffa + extrasäng samt ett ganska litet sovrum med 2 våningssängar men inget mer.Ett stort bad o duschrum samt separat toalett.Ett problem är att det finns inga skåp eller stolar i vårat rum så vi måste byta om i vardagsrummet ihop med dom vuxna o ha alla våra kläder där.Duschrummet har två duschar o två handfat .Så förra året när v varit på stranden så gick vi alla in i badrummet o duschade o la badkläderna i handfatet där två sköljde upp dom o hängde dom på tork.Det var ok då Men nu iår vill känns det lite kymigt att min mamma o moster ska se Linus helt naken o han dom.Har försökt prata med mamma om detta men hon tycker bara jag är fånig.I skolan frågade jag Linus vad han tyckte men han tyckte inte det  spelade nån större roll heller.Snackade med Sofia i tel om allt möjligt bla om resan Hon tyckte det skulle bli sååååå kul o tyckte det var självklart att alla kunde vara i badrummet samtidigt 

Ja det är väl bara jag som är fånig då Men varför kan jag inte låta bli att tänka så??

Anmäl
2018-10-24 21:48 #182 av: snigelfisken

Jag är så sjukt ensam. Vill någon bli min vän? jag har en bra vän i skolan och mitt liv. En vän som jag håller på att växa ifrån .. hon är så sjukt omogen! hallå varför gör du narr av MIG? du sa att jag var din bästa vän! Hur som helst .. ..

Jag betalar 100 kr för att ha kul i 2 dagar :)) önskade att jag skojade ha ha .

Anmäl
2018-10-25 22:46 #183 av: shia

Haft en bra dag trots allt!
+ vi ska flytta(skriva papper imorn ska mamma å pappa göra)
Vaknade på gott humör
Snöade
Kommit in i 9 a bra nu(är med dem denna vecka)
Har blivit mkt modigare å prata med folk osv
Haft roligt.
-
Fick d på franskan-men vart inte to besviken då jag förväntade mig f typ då jag ballad ur helt på provet pga var tredje provet samma v å haft eng grammatikprov innan som jag typ bara pluggat till(glömde bort franskan) samt fysik prov dagarna innan jag pluggat till så. Samtidigt som jag vart besviken då jag haft A tidigare å ett B där så... Men lärarn såg typ jag var besviken osv (men gick ändå bäst för mig. De andra 3 fick ej godkänt å fick göra om sista sidan då det bar det som man blandat ihop lite så de fick godkänt sen(de gjorde det direkt då de va bara ngt p under e)
Iaf förklara hon att detta bara är en liten del å hon fokuserar mer på lektionerna å att detta bara var att glömma. Så frågade hon en vadd det var hon pratade. Om? Ingen aning. Nä juste, det var ngt oviktigt.
Jaja... Tog det ändå helt okej.
Sen på ma fick jag tbx mitt prov. Missat 1 a p(skulle beskriva formel, visade endast beskrev ej helt med ord bara lite kort så) samt 1 e p(skrivit jättekonstigt på den å läran sa jag nog fick en tankevurpa där) men annars alla rätt å klart a så. Vart nöjd helt enkelt..
Sen åt jag en chokladbit efter skolan samt en mug cake... Men kände samtidigt jag behövde det för å orka med imorn då jag tidigare i veckan endast ätit 1 ägg samt 1/2 middag. (1 ägg till frukost även idag men 1 hel middag)
Utan godis å sötsaker hade jag nog vart rätt så död egentligen....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-10-28 01:11 #184 av: hundtok

Jag är trött på att nästan dagligen få höra att jag har förstört min mammas liv och hur jag aldrig tar ansvar. Allt jag gör är fel.

Min syster är bättre än mig. Allt är så himla synd om henne också! Glöm inte det!

Lösningar svarar hon inte på. Får skit hela tiden och pallar just nu inte med bostadsbristen! Vill bara flytta! Men vågar ändå inte då min föräldrar konstant säger inderekt att jag inte hade klarat det. Jag jag hatar mitt liv. Jag hatar det! Vill bara försvinna från det. Hade väl gjort gott för många men ja...

Anmäl
2018-10-28 21:36 #185 av: LinneaWik

Fick C på spanska hörförståelse, han som snackade pratade så hiiiimla snabbt så jag dog! Hoppas på bättre resultat på sriv, tror på B eller A annars blir jag besviken för det gick ju så himla bra :)


Anmäl
2018-11-06 19:33 #186 av: shia

Är på prao där jag även bor här och jag är lite förvånad över mig själv men vet inte om det är bra eller om jag kommer ångra mig om ngn vecka eller om jag går upp i vikt.,.. men vi har ju frukost, förmiddagsfika, lunch, middag å kvällsfika här. och hittils(2 dagar) har jag ätit av alla mål, 

fick nyss en panikattack då jag läste igenom gamla dagboksinlägg från för ngt år sen(början på sjuan, från när allt började bli värre) Och... jag insåg att allt som är, hur jag mår, äter, tänker, är mitt fel. det är jag som envist klamrat mig fast vid allt detta å struntat i alla som försökt hjälpa mig. 

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-07 12:13 #187 av: brokengirlsblossomintowarriors

jag är omgiven av så mycket människor, men jag är ensammare än nånsin...Brustet hjärta

Anmäl
2018-11-07 19:55 #188 av: Själshjärta

#187 Här har du en till som känner så!

Jag gillar ditt användarnamn, förresten! :)

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-11-11 18:48 #189 av: Travis D

Ännu en dag där jag endast får höra hur värdelös jag är.. svårt att känna sig glad för det man har när det känns som om det enda jag har är ett för evigt brustet hjärta. Vet inte hur länge jag kommer orka med allt men känns som om jag inte äns kommer klara nästa vecka. Jag försöker att hålla inne mina problem för vem vill höra om dom? Jag har försökt att hålla mig positiv och inte skriva om allt negativt i mitt liv på denna sida men nu finns det ju snart inget positivt kvar.. Vet inte hur länge jag skulle vara kvar i detta liv om det inte vore för Kakan.
Känner just nu att jag vill ge upp. Hur länge kan man fly från allt negativt Vet inte om jag orkar mer.. känner att det blir för mycket just nu..

Anmäl
2018-11-11 19:28 #190 av: silverfiisk

#189 fortsätt kämpa! Du är starkare än du tror. Det kanske skulle vara bra att prata med någon och släppa ut dina känslor? Jag tror att man mår ännu sämre av att stänga allt inom sig. Håll ut, det blir bättre, även om det inte känns så just nu.


Anmäl
2018-11-11 19:51 #191 av: shia

Ska till skolan imorgon och ska gå med min klass som jag inte sett på typ 3 veckor... Haft två kusiner(en går i 2 an å den andra är 3) hos oss i helgen samt min morbror och hans fru. Dem är så glada och full i energi och speciellt hon som är 3 är typ hur glad som helst och typ båda två dyrkar mig och vill leka med mig hela tiden, sitta i mitt knä osv. jag förstår bara inte att jag en gång var så liten och glad och satt i mina storkusiners knä och lekte med dem... 

Fick veta via snap min andra yngre tjejkusin(har på mammas sida från ena morbrorn en kille på 14 som kusin samt tjej på ksk 11/12 som kusin, samt den andra morbron som hälsade på som har 2)

iaf fick jag veta hon skärt sig. (hon hade ngn jag har aldrig ruta på snapchat å hade ej kryssat i skärt mig. så jag skickade å frågade om hon hade skärt sig, fick svar "mm. en gång" sedan att det inte var något grovt, å att hon ångra det. sedan ändrade hon på sin story å kryssade i har aldrig där också. hon ör typ 12. jag var 13 första gången. 

Jag visste inte vad jag skulle skriva men skrev att jag alltid finns om hon behöv prata, att det är svårare att sluta ju mer man skär sig och att en gång är en gång , men sen blir den gången en gång i månaden, sen oftare och oftare och att man inser att man är fast först när man inte kan sluta. Att det finns hjälp att få och att man aldrig ska tänka att mina problem inte är tillräckligt stora för att få hjälp, att ju tidigare man får hjälp desto bättre är det.  

sen att jag ville hon skulle lova att prata med ngn om hon mår dåligt, och att aldrig skada sig själv, varken skära sig eller på ngt annat sätt. att det finns andra vägar och ja. 

Jag har bokstavligt panik inför skolan. och allt jag vill är att skära mig men har hållit mig ren 3 veckor. (sist jag skärde mig var efter en skoldag m min gamla klass) 

För jag vet att jag kommer att hamna i något tjafs med mina kompisar angående maten. jag kommer säga saker jag inte menar till dem. de kommer känna sig utstötta, vad de gör sen vet jag inte. Men nu litar ingen på mina lögner, utan istället för att hota med att gå till ngn lärare gör dem det. 

jag vet inte vad jag vill. Iochmed vi flyttar kmr mamma packa ned vågarna i kartonger(hon ska ta badrummet imorgon och sa hon skulle typ försöka rensa innan fotograferingen, typ ta bort vågarna, handukar, schampo osv. )

jag har inte vägt mig på 1 vecka då jag är livrädd för jag vet jag gått upp. 

jag vet inte hur jag ska kunna väga mig. jag har vägt mig minst 300 dagar/år(typ, alltså ibland har det gått ngn v men väg mig annars typ 3 ggr/dag)

i typ 5 år. jag klarar mig inte utan våg. vet inte hur jag ska kunna gömma en våg om jag köper en. 

Jag vill inte förstöra ngt. jag vet hur mkt mamma å pappa kämpat för att kunna köpa en hästgård till oss (främst mig å syrran) 

och då min passhäst kommer flytta hem till mig så vill jag inte förstöra det heller(han kom för lite mer än 2 år sen, när allt var kaos(gått ned 12 kg då å började skära mig å spy osv å ja.... ni fattar) 

Jag är rädd. Jag ska till kuratorn på torsdag, men kan inte berätta hur det är. även fast han skulle förstå. (berättade tyå första gångerna att till de typ 4-5 jag gått till innan alltid slutat med jag ljugit jag mått bättre) sköt senast upp mötet typ 3 ggr å han frågade då om det var som jag sa eller om det var ture(kallar typ ångesten så, han ville jag skulle döpa den för å göra de lättare å prata om det) var typ halverst sant men där tog ture över å hjälpte mig å ljuga. 

det är sjukt... den enda person jag verkligen litar på är min so lärare som jag haft sen 6 an. Men det är klart... han är väl den enda jag inte lyckats lura helt å hållet då han står på sig och säger att han ser att jag mår dåligt osv.

jag vill verkligen göra bra ifrån mig på gympan, men kan inte. jag är så livrädd för alla som kollar på mig. att jag är tjock. gör dåligt. att ingen vill ha mig på sitt lag(kvar från mobbningen, då ingen ville ha med mig i laget då jag var tjock å klumpig å var inte så bra(var jag bra, gjorde killarna osv allt för å göra det svårare för mig, ingen passade någonsin till mig)

jag kan inte fara ut å jogga då jag 75% chans får panikattack då då jag tänker mkt å när jag blir anfådd blir jag typ rädd att jag är jagad, springer fortare tills jag inte orkar mer å blir då rädd då känslan påminner som om jag ex spyrr/svält mig å håll på svimma osv.

men ibland när jag känner jag klarar av gympan, då är jag jätteduktig å presterar klart på A nivå. (ex orienteringen, var då själv i skogen å kunde slappna av å fokusera på hitta den kortaste vägen och ta det i min takt osv)

ksk ska höra m idrottsläraren om jag kan vara med i gruppen som tränar i gymmet ist(cirkelträning med två från klassen som ej kan vara m pga skada där 6 personer får vara med varje vecka(ex skada, eller de som inte är sådär super mkt mer pga olika anledningar) 

Jag vill bara att allt det här tjafs ska vara över. vill bara kunna slappna av och njuta...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-12 10:04 #192 av: Loka03

Det är så jäkla mycket nu asså. Jag håller på att explodera inombords. Det är betygshets, presentationsångest, det är prov, det är nationella prov, det är uppsatser, det är muntlig framförande, gymnasieval osv osv osv.....
9 an är riktigt stressigt, vill bara få sova....men det hjälper inte, jag är psykiskt trött...

Anmäl
2018-11-12 11:18 #193 av: MEML

Skicka mig till h*lvetet, skicka mig till h*lvetet....

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-12 11:32 #194 av: Travis D

Jag mår så dåligt. Jag grät hela natten igår. vet inte varför. Bara kände att jag behövde det. Det visade också att min mamma lagt undan min Nalle, Bernie som jag inte kan sova utan. Jag brukar krama honom när jag gråter, ska sova och så är jag väldigt mörkrädd så jag tycker det känns som om han skyddar mig mot "onda" andar när jag ska sova. Men inatt låg jag uppe till 01:00 och grät och kunde inte sova..

Jag vill bara att allt ska bli bra. Det hände för mycket just nu. Jag vet inte hur jag ska klara allt som händer och oavsett om jag vet hur jag ska klara det, kan jag klara det? Har jag orken som krävs för att ta mig ur detta? Varför är jag omgiven av människor men så ensam? Jag är helt ensam hela tiden. Stallet är så jobbigt just nu. Jag håller på att förlora den jag älskar mest. 


Jag har tagit ut mina problem på helt fel "person". Men trots att jag blir sur på henne hela tiden, puttar henne, och skriker på henne så kommer hon tillbaka, kramar mig, och hon förlåter mig oavsett vad jag gör mot henne. jag älskar henne mest av ALLT men jag kanske inte kan ha kvar henne.. Önska att min pappa kunde hjälpa min mamma. det är ju min häst inte mamma så varför ta ut sin ilska om mamma på mig? Varför ska jag förlora den enda som får mig att vilja kämpa för att han är sur på mamma? Varför har jag inget att säga till om ang. det? 

Om jag visste att livet skulle vara så här hade jag inte varit här idag.

Anmäl
2018-11-12 12:00 #195 av: Själshjärta

De säger "krya på dig". Jag har varit sjuk i flera år. Jag kommer inte att må bra imorgon. Kanske bättre, men inte bra. 

Aldrig bra?

De förstår ingenting och de lyssnar inte. Jag har berättat att jag mår dåligt, men det når inte fram. Ibland hatar jag dem... eller snarare sättet de beter sig på. Skönt att gymnasiet närmar sig sitt slut så att jag slipper se dem hela tiden. 

Om jag orkar gymnasiet till slut... Är hemma nästan hela tiden, missar en massa lektioner, på grund av depressionen och ångesten och allt annat som fortfarande bor i mig. 

Jag är bara så trött. Snart vet jag inte vad jag ska ta mig till. 

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-11-12 12:02 #196 av: shia

Hade panik inför skolan å vart precis som jag trodde. Bröt ihop under engelskan i fullständigt panik (3 e gången idag 2 tidigare på toaletten) fick tbx eng prov å fick D.... På det panik över eng redovisning jag har två lektioner(nu en) på att bli klar med(fick veta idag då jag praoade förra v) kommer omöjligt hinna å sa det till vår lärare när hon förklara hur provet gick å vad som vart svårt osv. Hon sa att det inte är sämst, att det gick värre för flera andra osv. Jag skaka bara på huvudet hela tiden att det visst var sämst att det är jättedåligt. Å att det här med redovisningen också kommer gå åt skogen att jag aldrig kmr bli klar osv.
Gråtit å haft panikångest 40 min nu vilket slutade i jag skärde mig jävligt fult på mitt överdel av låret vilket innebär jag ej kmr kunna duscha efter gympan på några v.
Men det är det enda som får mig lugn.
Inte haft sån här panik å brytt ihop den förra året. Var samma känsla som när jag försökte ta livet av mig å alla sånna tankar tryckte hela tiden. Men jag slog bort dem då jag inte vill förstöra allt bra som händer just nu.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-13 08:21 #197 av: MEML

#194

Finns om du vill prata md mig via PM!

Och be din mamma o ta fram Bernie🙂
Man är aldrigför gammal för kramdjur!

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-13 10:11 #198 av: MEML

Är så sjukt trött på vissa i klassen.

Och nu ser jag sanningen.

När han är med andra så kan han minsann hålla på med mig.

När han är själv med mig så är han en j*kla mes.
Då håller han inte på med mig.

Och så blev jag kär i honom pågrund av en svenskauppgift i sjuan där vi gjorde musikvideos.

Har sådan lust att säga det till honom framför alla att han är egentligen en mes när han är själv...

Men... jag gillar honom fortfarande.

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-13 13:30 #199 av: Travis D

Är i skolan just nu. Väntar på att nästa lektion ska börja. Självklart jätte hungrig men dom andra i klasen börjar komma tillbaka från lunchen. Har inte ätit skolmaten Sen första skoldagen. Fick sitte helt ensam och alla stirrar hela tiden. Att inte äta alls känns bättre än att sitta ensam i ett hörn.
Har hemkunskap men det är prov. Vi hade ett prov i hkk för bara någon vecka sen. Varför alla dessa prov? Om jag kan laga mat behöver jag väl inte testas hela tiden?
Under tiden jag skrivit har det blivit fullt med folk i denna korridor.
-
Sitter och äter scones i hemkunskap salen, skälvklart glömde jag bakpulver men dom blev ätbara. Sitter ensam kvar med hkk läraren, lite sällskap är alltid nåt :)

Anmäl
2018-11-13 13:52 #200 av: MEML

#199

Du måste äta!

Oavsett vad.

Även om du sitter ensam.

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-13 14:56 #201 av: shia

Jag är trött och orkeslös... Hur kan en skoldag på typ 6-8 h där man inte ansträng sig så mkt fysiskt få en mer trött och slut än 13 h i stallet.... (när man går upp 7, är i stallet åtta. Mockat, selar, kör, rider hela dagen. Far på kvällstrav å kmr hem typ halv tolv. Å vara pigg dagen efter å göra samma sak igen.
Taggar inte nationella nästa vecka...

Har iaf ridning ikväll, först på ridskolehästar å sen dressyrträning med min travare som passhäst.
Är typ som en dröm slår in. Vi ska flytta till landet(papper osv klart nu) å ha häst på gården(måste bara fixa hagar först) så då kommer min passhäst flytta hem till oss. (skött honom i 2 år) stoet syrran ska få föl av till våren samt några andra hästar också såsmåninghom om.
Önskar verkligen min passhäst i julklapp. Alltså har ju honom som min egna häst å får göra vad jag vill med honom å tävla träna osv. Men vore så skönt att aldrig behöva oroa mig för att han ska säljas. (sa första dagen till mig själv när jag träffade min passhäst att jag inte skulle fästa mig då han säkert skulle säljas någon gång) (vilket han var påväg förra hösten)
Helt otroligt egentligen vilket stöd jag har av kompisar 0 vänner till mig.

#199 finns det ingen du kan äta lunch med i matsalen? Tänk bara för det var så första dagen behöv det ksk inte fortsätta vara så?

Men förstår det här med det inte är så roligt å sitta själv.... När jag å mina kompisar bråkade i våras. (de över att jag inte tog emot hjälp pga min ätstörning å att jag inte ser hur mkt de försöker hjälp å att allt jag gör är å ljuga för alla och slå bort alla som vill hjälpa ifrån mig)
Även fast jag ville gå till matsalen för att äta (typ morötter å tomater och vatten och övertyga lärarna jag åt) var jag rädd för å sitta själv osv. (kan fortfarande få panik om jag kmr behöva sitta och själv, men sätter mig då bara ner lyssnar på musik p kolla typ mobilen. Det känns ksk som alla stirrar på en men det gör de nog inte.
Tänk folket i din klass ksk tror du aldrig äter lunch å tänker då att du ksk vill vara ifred ist. Men är typ ändå chockad du kunnat gå hela terminen utan å gå till matsalen utan ngn gör ngt(okej gjorde typ det 3 må förra vintern) då det är omöjligt på vår skola.... Inte mer än 3 dagar typ så sitter man i matsalen igen.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-13 17:15 #202 av: Travis D

#201 har verkligen inga vänner och inge natt sitta med, är alltid ensam i skolan. jag brukar spendera våra håltimmar i korridoren vid mitt skåp och skriva här på ifokus..

Känner sig så konstig när jag är i skolan.. Jag sitta ensam antingen vid ett bord eller i korridoren och folk stirrar hela tiden.. Jag menar kan jag inte få sitta i korridoren utan att folk ska stirra som om jag var konstig? Känner hela tiden en massa dömande blickar vart jag än är.. Alltid någon som ska stirra.
Var sjuk lite förra veckan (endast någon dag) och igår och skolan skriver direkt och frågan om det är något dom behöver veta (och direkt börjar samtalen om jag är ensam, om jag blir mobbad o massa skit) önskar att folk bara kunde låta mig vara ifred. Är jag så märkvärdig att folk måste stirra och skolan måste höra av sig? Önska att jag var osynlig så jag bara kunde få vara ensam.. 

Varför känns det som om jag är elakast mot den enda som faktiskt hjälper? Känns som om hon, som är den enda som får mig att känna mig speciell på ett bra sätt är den jag bara tar ut mina problem på, som om jag bara är elak mot henne.. Som om jag tar ut allt jag håller inne på henne.. Kan inte fatta att hon fortfarande är så snäll mot mig.. Kan inte tänka mig livet utan henne.. Vet inte vad jag ska göra nu när jag snart inte har henne längre.. Drömmer mardrömmar om att hon försvinner.. Vet snart inte hur länge jag kommer orka. Innan hon kom till oss trodde jag att jag skulle vara borta innan jag fyllt 13.. Hon gav mig styrkan att fortsätta kämpa men hur ska jag orka utan henne..?

Anmäl
2018-11-13 21:29 #203 av: HästTokigTjej

#202 Känner verkligen igen mig, sitter typ alltid ensam eller så undviker jag matsalen helt. Går fortfarande inte dit alls 90% av tiden utan sitter typ vid skåpen. Fast sen känns det som att alla tittar på en o tycker att man e löjlig för att man sitter själv. Brukar därför gå utanför skolan o sätta mig. Ibland går jag till Konsum bredvid skolan men d är nästan alltid nån från skolan där och hatar att se nån jag känner.
Det var bättre i början av 7an, då satt alla tjejer typ mer tillsammans men nu ett år senare har alla bildat små grupper o sen blev jag över, o då är det konstigt om jag går och sätter mig med någon av dem. Ingen säger nåt, men det märks att de hellre skulle sitta ensamma :/ har dessutom tappat kontakten med alla gamla kompisar som hamnade i olika klasser...
Har börjat stänga ute alla för då känns det inte som en lika stor grej om jag sitter ensam typ vid lunchen. Det blir typ som att det är mitt val då, men jag känner mig mer ensam än någonsin på grund av det.

Men aja, att jag typ inte åt gjorde att mitt imunsystem la ner så jag blev sjuk. Kunde typ inte ens njuta av att slippa skolan ett tag för hade bara ångest över allt jag missade och skulle behöva ta igen sen. Det är sån stor betygshets, får man inte A på provet är man en misslyckad människa och borde skämmas över det. Hörde seriöst en kille ge massa ursäkter för att han fick B på sitt fysikprov förra veckan??

Det enda som är bra kvar i mitt liv är min medryttarhäst. Men jag råkade höra hans ägare prata om att han ev. ska säljas då hon flyttar till en annan stad för att plugga ett tag. Han är den enda som alltid finns där och som inte dömer en. Om jag är ledsen kommer han och buffar på mig med mulen och han kommer alltid till grinden för att kolla vad som händer när han hör bussen komma. Vet inte hur jag ska klara mig om han säljs.

Anmäl
2018-11-13 22:48 #204 av: Travis D

#203 skönt med någon som är så lik mig. <3

När jag är ledsen kommer alltid Kakan och lägger mulen på min axel och andas in i mitt öra, henne varma andetag är så mysiga att lyssna på när man är ledsen.. Hon är den första hästen jag upplever är så godhjärtad, som alltid ska trösta o.s.v För vissa låter det omysigt med en häst som andas i örat men det är det mysigaste som finns Hjärta

Känner exakt lika dant som dig, jag känner mig mindre ensam när jag väljer att vara ensam men känner samtidigt att bara äta middag kanske inte håller då jag alltid är sjuk hela vinter halvåret (och det är när jag är lunch och middag) och jag vet inte hur det ska gå med bara middag..

SOS är uppe i röven hela tiden känns som om dom bevakar vartenda steg jag tar.. Oavsett om dom tror att dom hjälper så gör dom allt värre.. Dom får mig bara att känna mig konstig , underlig och annorlunda.. Varför kan dom inte lämna mig ifred? Inget dom gör lär ju hjälpa..? 

Stallet är enda platsen jag känner mig trygg i. vart ska jag ta vägen om jag förlorar min enda vän? Om stallet inte längre är en tillgång kommer allt bli som förut.. När jag bara mådde piss hela tiden. Jag pallade inte gå i skolan, jag kunde knappt gå ut.. Jag fick huvudverk bara av att ställa mig upp, tanken av att jag fortfarande var kvar här ar fruktansvärd. Jag hade självmordstankar hela tiden, allt jag ville var att dö. Ridskolan satte massa press. Man skulle vara bäst hela tiden. Det var jämt en tävling om att vara bäst. Minsta fel, togs upp resten av året som ett exempel som ett fel man inte skulle göra.. Att alltid vara bäst och alltid behöva kämpa bara för att orka stå är ett helvete, och det är dit jag är påväg just nu.. Känns som om någon försöker får mig att förstå att det är där jag hör hemma.. i ett ständigt lidande.. Vet inte om jag orka mycket mer.. 

Hemma är ingen plats man känner sig säker på.. Kan inte ens gå förbi mina syskon utan en knuff, ett slag eller en spark.. Känns som om min familj hatar mig.. Mina brorsor slår mig jämt, min mamma slår mig och skriker på mig.. Hon har alltid rätt oavsett hur fel det hon säger är.. Pappa är aldrig hemma, när han kommer hem är han trött, och sover hela tiden, han stinker dessutom alltid öl och cigg.. 2/3 brorsor röker och dricker (trots att bara ena är myndig)..

Orkar inte vara hemma men vart kan jag annars ta vägen? Skolan är den enda platsen som känns trygg men det är bara för att den är så ensam.. Om ingen är med en så kan ingen såra en

Anmäl
2018-11-14 17:00 #205 av: Själshjärta

Aaaaah, får ingenting gjort någonsin! Arg Fortfarande...Oberörd

Welcome to the Black Parade

Anmäl
2018-11-14 17:14 #206 av: shia

Och jag blir tröttare för varje dag som går... So lektionen idag var hemsk var tvungen kämpa för å få allt å sluta snurra å för att ej jag skulle sluta ögonen å vara påväg att somna. Käkade risgrynsgröt till lunch... Hade tänkt skippa... Sedan när jag handlade bak Ingredienser handlade jag än en 2 kapp som jag käkade 😫 försökte spy sen men fick inte upp mer än typ 3/4 av 1 japp... Gått upp 1 kg på 3 v å hsr panik... Ville knappt va med på gympan igår men tog mod å var med. Bytte om på toaletten å duschade snabbt innan alla andra.... (skärde mig i måndags efter eng lektionen när jag hade panik.... Å vart inte så vackert....)
Ballade ut från kurator mötet imorgon och skicka sms å skyllde på ngn repetipn inför ma nationella.. Fick ny tid på fredag(vilket iochförsig bety jag missar lite från idrotten)
Jag vet att det är ture som spökar.... Men jag kan inte göra ngt åt det då ja allt blir mer kaos då å jag kmr ge upp innan jag sök hjälp känns det som...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-14 17:45 #207 av: silverfiisk

#206 Vet att jag har skrivit mycket och gett dig råd förut, vilket du har valt att strunta i. Helt okej och det är upp till dig, jag försöker bara hjälpa. Nu vill jag bara säga att 1 kilo är inget du behöver få panik för. Om man väger sig flera gånger under samma dag så ser du att du inte väger lika mycket varje gång. Man pendlar något/några kilo och det är normalt. Utifrån vad du skriver så verkar det som att du förstår att du behöver få hjälp, så jag undrar bara varför du inte tar emot hjälpen? Du behöver inte svara mig, men tänk efter lite. Gör det inte svårare än det behöver vara, för din egen skull. Du förtjänar att må bra.


Anmäl
2018-11-14 18:08 #208 av: shia

#207
Mm... Jo du har skrivit mkt och tro mig, jag försöker ta in det du och alla andra säger.
Vet inte hur jag ska jämföra men tex om man säg till en som röker att den borde sluta då det är dåligt. Den personen får höra det från många andra å läsa det överallt, den vet det är dåligt för en men fortsätter. Varför? För den är beroende(okej vet inte riktigt om rökning osv men tänk man ksk förstår bättre då)
Jag undrar också varför jag inte kan ta emot hjälp.
Jag vet inte hur många gånger jag sagt till mig själv att det inte är värt det, att jag denna gång ska bli frisk på riktigt.... Men varje gång slutar likadant..... Ngt händer-jag blir stressad, och tankarna kmr tbx, jag ser ngn smal eller gammal bild på mig-tankar på å gå ner kmr igen å jag bestäm mig för börja om igen. Ganska sjukt eg.... Jag tyckte i juni jag var tjock som flodhäst(63 kg) och nu när jag väg lite mindre å tränat mer tyck jag jag ser smal ut på den bilden å tjock nu....

Jag har inte ork nog att ta mig ur då jag försökt så många gånger. Det är mkt enklare att fortsätta nedåt än å bryta mönstret för jag tänker ändå att börjar jag äta kmr jag komma tbx igen å vilja gå ner å ångra att jag började äta osv.

Träffade min kompis idag(hon som försökte ta sitt liv för ngn månad sedan) (inte träffat henne på några v bara typ snabbt sagt hej) då hon kom å va med på matten(å kom en stund innan)
Hon verkade glad för första gången på länge och pratade och skrattade lite tom när vi satt å prata. Innan hon försökte var hon som borta, arg ofta och irriterad. Idag var hon den jag vart vän med om man säg så.
Men det är som jag är två delar, jag å ture. Bra dagar är ture 49 %av mig å jag 51% dåliga dagar är han 51 % å jag 49% typ.
Samtidigt som jag känn att jag borde kunna klara detta ngn gån... Från att skärt mig 1-2 ggr/dag. Har jag varit 2 v ren, 1 månad, 2 månader. Sisr var det 3 mån ren(över sommaren. Sen från i måndags till senast var det 1 månad drygt. Det jag menar är det blir mer å mer tid mellan gångerna. Och jag tänk ksk blir så med maten å det... Att det blir mer å mer dagar mellan å tankarna kmr mer sällan. Men det är som så fort det blir en tuff period-fall jag tbx till ätstörningen. Blir det tuffare-självskadebeteendet igen.

Men jag förstår inte vrf jag blir så besviken om jag får typ d på ett prov. Hörde ngra i klassen prata om meritpoäng osv å ngn hade 170 å sa den nog kmr in då dit var den lägsta som kom in 164 å alla kom in osv. Ngn annan hade 212. Ngn hade 220. Och de verkade nöjda med det. Jag med 324 tänker bara på de ämnen jag har c i(lyckades få som lägst c i våras i 2 ämnen, några v å resten a) men ändå är jag inte nöjd...
Men har satt upp ett mål nu.
Inom 3 år vill jag rida MSV A dressyr. 120 hoppning och vara frisk och glad och förväntansfull på framtiden.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-14 18:29 #209 av: silverfiisk

#208 Jag förstår att det är svårt, jobbigt och kanske otäckt att ta emot hjälp, men jag kan nästan lova att det är värt det i slutändan.

Vad bra att du har ett mål! Kämpa på, jag är säker på att du kommer att klara det.


Anmäl
2018-11-14 22:11 #210 av: Ellen_

Mår skit skit skit. Min tränare hävdade att jag borde sälja min häst o köpa en bättre. Och även att det nog inte var min häst som var stressad utan jag som var "seg". Har inga kompisar som jag litar på, men vem har det egentligen? Vill aldrig umgås och straffar mig själv för minsta lilla. Kan vara allt från hur jag sa hej lite för ljust till att min hjärna hittar på vad andra människor tycker om mig. Och vips så är rakbladen framme och jag skär mig. Inte ytligt som innan utan djupt så att såret viker ut kanterna. Jag skär i ilska, panik och självhat. För jag hatar hatar hatar mig själv. Egentligen önskar jag att jag hade lyckats den där gången när jag försökte ta livet av mig. För ingen vill ha mig här. Ljuger så bra om hur jag mår att ingen ens anar att jag är den tjejen som spenderar timmar i duschen av att bara gråta i panik och sedan karva in mönster i sitt eget skinn.

Anmäl
2018-11-14 22:32 #211 av: shia

#210 varför tyckte din tränare du skulle sälja hästen å köpa bättre? Tänkte vilket sammanhang?
Tips är att använda den kommentaren åt att istället tänka att jag ska bevisa för den där tränaren att jag allt inte behöver köpa en bättre häst.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-14 22:52 #212 av: Ellen_

#211
Min häst är en 6årig outbildad irländare och min tränare vill att jag ska köpa en läromästare men har varken råd eller lust utan jag älskar min häst och kommer inte sälja henne men är jobbigt att hon varje lektion pratar skit om min häst samt om hur mycket hon hatar importören. Importören rånar nämligen hjälpa oss med utbildning och är världens bösta människa så kan ju säga att det är rätt klart vems "sida" jag är på

Anmäl
2018-11-14 23:52 #213 av: shia

Kan du inte byta tränare då? Är det en bra tränare hjälp den dig å utbilda och forma som du vill ha.
Haha... När jag började rida min passhäst för 2 år sen-han kunde inget(knappt jag heller, börjat först lite gran vad form var(men inte hur man red i form ordentligt)
I våras började jag rida för min ridlärare(haft henne periodvis sen jag var fem, inte så mkt på sistone)
Vi kunde typ ingenting. Ibörjan kunde vi knappt trava på volt inomhus i lugnt tempo heh å huvudet var rakt upp i luften. Tro det eller ej men efter halva terminen var volter inga problem å traven gick han i form. Prövade galopp i skogen å sista lektionerna tog vi galopp på utebanan.
Startade dressyrtävling samma v som skolan började om. (klantade till vänster galopp så han vart stressad efter det tills andra galoppen så tappa typ 10 procent där heh... (fick 47/49 tror jag, räknade jag skulle haft 57 om vi fått 5 or på delarna emellan(fick 1 or där pga ja... Heh minnervositet å hans uppjagad tempo. (men resten vse väldigt bra å fick mkt positiva kommentarer ändå från domaren! (för att vara vår första osv) (han är 6 nu btw)
Nu är han superfin i skritt å trav, bär sig fint(kan vara lite stark ibörjan i traven men mkt övergångar blir han fin sen) t r galoppfattningen på volt (å rakt spår) utomhus men även inomhus nu(ja fast nu har han blivit lite väl laddad å kommit på man kan sprallar till lite heh...)

Vi har provat hoppa osv. Å jag har lärt mig jättemkt. (från att endast kunnat rida typ de lugna på ridskolan kan jag nu rida så gott som de flesta ordentligt och i form (allt från famla sega till den nya som kom för 2 v sedan) och fått en helt annan sits osv.
Detta på en häst som inte kunde någonting(red in honom. Eller han var säkert snutten på men kunde ingenting, tog 1 långsida å få honom i trav 0 3 varv å bryta av i början heh....)
Iochmed de jag lärt av honom har jag utbildat 2 till från ingenting till galoppfattning(å va mjuk å fin osv) samt gått från rida 1 gång i veckan till hur mkt jag vill å hur många hästar jag vill iprincip.

Vi är 4 st i dressyrtränignsgruppen, jag å min passis. Sen en kompis till mig mamma på sin hopphäst, en annan vuxen på ridläraren trav ridhäst, samt nu i höst kom en ny på haha just en travhäst(som är ungefär som min passis i början)
Vi är på helt olika utbildningsnivåer. Men alla får ut mkt från vsrje lektion.

Vissa tyngre dagar när inget gått å han kan ha stuckit eller varit stark å jag varit typ besviken över ridpasset. Har jag nästan önskar han istället vore en välutbildad läromästare-men då skulle jag inte bli lika glad när han tar galoppfattningen bra å håller sig lugn utan ta det för givet osv. Det är bara å kämpa för sen får man resultat så småningom =)
Själv anser jag att alla hästar kan bli fina å bra inom ngt om råda. Min passis-400 000 som tvååring. 6 år. Tjänat 17 000(förra året, endast gjordt en start i år å gick typ 2000) han lämpar sig bättre åt läromästare/dressyrhäst(tro det eller ej, lärde en person som aldrig suttit på en häst. 3 ggr(på 4 mån) red han honom, första gången ledd jag han ett varv sedan skritta han å öva halter. Andra gånger trav när jag ledde tredje gången trav på volt. 4 e gången var det bröllop(de red på bröllopet han å hans tjej(som är travtränare s dotter) exemplarisk. Även haft två praktikanter i stallet som fått rida honom å faktum är båda sagt att de borde ha hädtsr som honom på ridskolorna... Haha vart långt inlägg (igen) men vill bsra berätta att sin tränare borde ta å acceptera du gillar den hästen å göra sitt bästa för å utbilda er=)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-15 09:18 #214 av: MEML

Alla kedjor som drog i mina händer håller på att lösas upp.

Igår nådde en kille en gräns.

Jag sade såhär så att i principt alla hörde det.

”Jag är så j*vla trött på alla killar i 8:an”

J hetsade upp sig och jag sprang iväg.

När jag kom tillbaka efter en stund så visade sig det att en kille vid namn B(vi kan kolla dem så)

Han hade letat efter mig.

Lärare undrade om det var jag som sprang iväg osv.

Det var då jag brast i gråt.

Jag fick vara i A klassen eftersom alla killar i min klass hörde det.

Men B går i A klassen.

Han bad om ursäkt och berättade varför han hade hållit på.

Jag förlät honom och vi är vänner nu.

Han får gärna skoja med mig och så nu när jag förstår.

Tror ändå att han är intresserad av mig XD

Och mina känslor för J... jag är djupt kär i honom.

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-16 20:11 #215 av: shia

kunde inte låta bli att skratta åt killarna i klassen idag...

Killarna i vår klass, har mognat upp rejält sedan 6 an. å killarna är typ trötta på oss tjejer. när de var mkt bråk ibörjan av terminen(som jag lyckades hålla mig ur) var de typ less på oss å på lektionerna(jag hörde ju en hel del av de dem sa då jag inte var inblandad å de förstod bara inte vrf vi inte bara pratade å löste allt punkt slut å går vidare! (vi kom fram till att killarna var mer ärliga mot varandra direkt helt enkelt) (inte vart med om ngt bråk mellan dem ärligt talat)

de är typ helt plötsligt väldigt förberedda inför muntliga redovisningar och ger faktiskt allt. ex eng redovisning vi hade typ 2 lektioner på oss å alla vi tjejer fick typ panik å ja. stressat fram tills idag. killarna har inte sagt ett ljud. å idag i våran grupp de två som presenterade, de hade läst in väl och den ena kollade knappt ens på stödorden utan hade händerna bakom ryggen å stod vid powerpointen å pekade och pratade tydlit. den andra pratade mer kring bilderna också å pekade å gestikulerade med armarna samtidigt osv XD

men iaf. var jag, min kompis å de två killarna kvar i korridoren å en av dem åt en proteinbar å jag frågade hur mkt pengar han inte lägg ned på sådant. "de hade extrapris 2 för tjugo" å är nyttigt, är 20 g protein i (de gymmar ju osv)

jag ba titta på honom å sa att vet du att ägg är nyttigare än allt det där sockret och billigare och enklare? 

haha... hans min när han insåg det XD sen börja han å den andra killen prata om mjölk å han drack 3 % mjölk. att lättmjöl är ju rena bullshiten å man ej skulle dricka det då de typ ej inehåll ngt XD
lite roliga i det hela. Killarna pratar om att de måste få i sig tillräckligt å protein å 3 % mjölk osv. 

medans vi tjejer i klassen(dock pratar vi ej högt om matinnehåll osv.. då vi är många med ätstörningar och för att inte trigga varandra, har ibland lust å fråga typ ngn som vet hur många kcal det här riset inehåll men hindrar mig då de 1 kan få ngn som håller på bli frisk att börja tänka igen å ja, mina kompisar blir inte så glada på mig så aa..

killarna drick 3 % mjölk tjejerna diskuterar om light eller zero cola är godare...

tror faktiskt killarna har ett sundare tänk angående mat i klassen. visst, de kan äta ngn choklad osv uppet men deras 200 grams kaka räcker ju hela veckan... jag, kan under en ät attack smälla i mig det samt annat på 5 min.... vet även många tjejer i klassen kompenserar med(eller främst gjorde det de innan) med kakor osv... å choklad å ja.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-16 22:02 #216 av: shia

Men alltså.... Jga begrip inte... Är så fruktansvärt onyttig... Käkat typ godis eller kakor varje dag i två veckor. It is like I cant stop. Å jag har även ätit normalt övrigt... På det har jag panik... Mamma å pappa ha stoppat bort vågen i ngn flyttkartong å kan inte hitta dem... Mest troligt hsr de slängt dem då den digitala har slut batteri å den andra är gsmmal(visar endast typ hela kg om man ser bra)
Jag måste verkligen bli nyttigare... Men är som jag jsg vet inte.... Ska försöka sluta äta godis vardagar. Ksk ska lämna kortet hemma så jag ej kan köpa godis....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-17 22:02 #217 av: MEML

Shia.

Du behöver inte ha panik.

Du klarar det!

---------------------

Somnade 19:30 igår kväll och vaknade 01:00 på natten men somnade om igen.

Och så vaknade jag 08:45 på morgonen.

Kände mig helt utmattad, har haft matteprov, spanska glosor, en SO text om orsaker till den Franska Revolutionen.

Test i idrott. Killarna som håller på med mig...(har pratat med lärare om det)

Å i förrgår så ville jag prata efter skolan med min crush. Vi är grannar.

Ville be om ursäkt för det som hände i Onsdags och säga att de nådde en gräns.

Men att jag inte menade något illa. Det bara flög ut ur mig.

Har märkt att jag blir smått svartsjuk när han är med vissa tjejer i klassen...

Men svartsjuka löser inget.

Även om jag hatar min klass och bara vill bort därifrån ofta.

Så är det ju ändå som ens familj. Särskilt vissa av dem.

Haha, jag mår bättre nu efter mitt lilla utbrott i onsdags.

Fick förklarat varför B håller på med mig.

Det finns en sak som jag funderar på.

Nämligen att bli kristen... det här är nog något som jag kanske inte borde skriva rakt ut om.

Ingen jag känner är kristen. Förutom en då. Min crush.

Kan man först vara ateist eller vad jag nu ska kalla det.

Jag tror inte på gud(tja, lite gör jag), men kan inte bevisa om han finns eller inte.

Men funderar inte på att bli djupt troende.

Tror fortfarande att det är big ben som skapade allt eller vad man nu ska säga.

But... i don´t now.

Vad skulle pappa säga om detFörskräckt

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-17 22:44 #218 av: silverfiisk

#217 Vad är poängen med att ”bli kristen” om du inte är troende? Att vara kristen är väl just att man tror på gud. Jag tycker inte att du ska bestämma dig för att tillhöra en religion bara för att någon du gillar gör det. Var den du är istället.

Big ben är en byggnad med en klocka i London, den har inte skapat något ;) Antar att du menar big bang.


Anmäl
2018-11-17 23:11 #219 av: MEML

#218 Oh jisses. Menar Big Bang ja. Är så trött.

Och nej, då är det inte. Vill inte bli kristen pågrund av att en kille som jag gillar är det. Det är inte så.

Och. är bara en fundering. Men ibland när jag mått dåligt så har jag haft hopp om att gud ska finnas där.

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-18 19:47 #220 av: shia

Det känns som att mina kompisar mer och mer försvinner.. Det känns som att jag hamnar längre å längre ifrån dem... Eller är det bara jag som blir mer och mer ointressant och tråkig...  

Jag känner mig så efter när jag är med dem i skolan de pratar om saker jag ofta inte förstår då jag inte känner de personerna de pratar om, som gjort å sagt vissa saker. De pratar massor om killar och vem som haffat med vem å vart med vem. Jag är helt ointresserad av killar å kärlek och sådant. 

Det är svårt att vara med dem på typ helger osv då jag sällan har tid. mkt i stallet samt så är det mkt med flytt osv. och när jag väl är med så känns det inte som jag passar in. 

det är som de tre(vi är vi 4, samt en till ibland) hittar på å gör saker tsm. två av dem samlar tex ihop pengar tsm med två andra för å kunna resa osv.. (fick veta det ngn vecka sedan) vilket gör de hänger ofta osv. 

de pluggar och hjälper varandra med skrivuppgifter.  hamnar i samma redovisningsgrupper i skolarbeten. (vi brukar få önska grupper på lappar läraren ger ut. 2 st ska vi då skriva vi skulle vilja vara med. A skriver B och C, B skriver A å C osv. (går lista ut ganska lätt då lärarn försök para ut så man hamnar med ngn som önskat vara med en, å blivit så väldigt ofta så..., blir som jag hamnar efter då då de kan sitta på rasten och jobba osv....

Om man får välja grupper på ex matten (om man får välja mellan grupper eller vara själv osv) bildade de genast grupp å skulle gå ut å jobba, de frågade inte ens mig om jag ville jobba i grupp eller inte, han inte heller sälv ens fråga dem om de ville jobba i grupp. men då var det en annan grupp där en där frågade om jag ville vara med dem.  vart glad att de frågade så jobbade med dem i grupp och de ville typ ha med mig då de även typ pratade med mig när vi jobbade(när jag vart med de andra så har de som pratat med varandra om andra saker medans jag jobbade) 

det är som jag inte hör hemma någonstans.... 

skulle börja plugga på kemin nu, både inför prov men även bli klar med skrivuppgiften på kemin. funderade på en fråga på skrivuppgiften så skickade å fråga min kompis (hon jag å två till i typ vår grupp eller vad man säg) 

Hon svarade att den delen inte var hon som skrev. att de delat upp deras arbete å skrev på typ drive å gjorde tsm. 

att hon hade fråga d å de andra a b å c typ. svarade då ok. hon skrev att de jobbade tillsammans. svarade k. hon skrev då att de trodde jag redan var klar med den uppgiften. å sen jag borde skynda å bli klar så jag inte sitt kvällen innan. 

om än hon mena väl med det... kändes det ganska tydlgit som att de inte ens tänkt på mig då. isf hade de kunnat fråga mig om jag också ville vara med å ja.... 

de kan försvinna iväg på sibylla eller thai på ngn lunch utan att fråga mig om jag vill följa. (är isf någon annan i klassen som frågar om jag vill följa) när jag sen ser på snap att de är där, å fråga typ vrf de ej sa de skulle dit. "vi hittade ej dig, så trodde inte du ville följa. " 

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-18 22:45 #221 av: shia

Jag vill verkligen inte till skolan... Har nationella prov sen imorgon å i sv å ma... Muntliga... Å eng på tisdag.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-18 23:02 #222 av: Xseros

Ingen fara. Matten var enkel. Engelskan med. Svenska har jag imorrn


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-19 07:29 #223 av: shia

#222
Grejen är det inte är själva provet jag oroar mig för, då jag säkert kmr få a på den delen. Men just att sitta i en grupp och prata. Jag vill inte prata inför andra människor. Tidigare älskade jag det å folk tror typ jag inte har några problem med det men får sån panik som påminn mig om panikattack kan knappt andas å skakar jättemycket å typ hela världen snurrar.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-19 12:34 #224 av: Loka03

#223 känner exakt lika dant. Förra veckan flydde jag från den muntliga delen i SV för att jag fick panik. Och nu så får jag en till chans, som tur är. Jag har också kommit överns om att spela in när jag läser en engelsk text i ställer för att prata i grupp, det kanske du också kan göra? Prata med läraren?
Lycka till, du kommer klara det! :)

Anmäl
2018-11-19 15:12 #225 av: akvarium123

Åh vad jag mår dåligt just nu. Nu är det 2 dagar här (mån o tis) som jag kommer må så dåligt över. Skulle så mycket behövt nån att prata med dessa dagarna men vet inte vem, det är ju bara 2 dagar per år som jag mår lite sämre än annars.

Vill någon prata med mig så skriv gärna skulle betytt väldigt väldigt mycket just nu att få prata med någon!

Anmäl
2018-11-19 15:17 #226 av: Xseros

Hoppas det gick bra på proven alla nior!


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-19 17:18 #227 av: shia

#224 grejen är vi ska vara två å två, å har svårt å tro jag kan få a om jag inte pratar face ri face.

Hade iaf nationella idag i ma å sv å gick bra. Var i samma grupp i sv som sist vi hade bokprat vilket var en väldigt bra grupp så gick bra.

Fick tbx från eng redovisningen i fredags XD. Höll på skratta ihjäl mig(samt hon som satt bredvid) stod jag pratade LITE fort å då inte han med alla ord riktigt hela tiden å det drog ned betyget. Fick B!! XD vilket betyd om jag pratat saktare hade jag fått A. Roliga var det tog 4 min.. När jag övade tog det 2-3 min 😂 så pratade iaf lite saktare.
Men har en förmåga å prata fort som ett upploppsreferat i ett stort trav lopp haha.

Alltså... Märkt nu att det sätt jag är på å hur pratsam å bra jag är på å prata med andra beror på hur mitt humör är... Som idag var jag på ganska bra humör. Å pratade då mkt å va glad å kunde föra diskussioner osv. Var med mina kompisar å jag å en av dem satt å såg på ngn konstig film å de andra var glada å prata med mig å jag fattade även fast de pratade killar osv.

Då vi hade ändrade mattider åt jag, min kompis å en som va i våran sv grupp tsm(hon p jag pratar en del på slöjden osv. Samt en del om ätstörning osv. (hon har en ätstörning och vart rätt mkt kaos runt henne på liknande sätt som runt mig)
Iaf tog jag mat efter henne å sa till mig själv att Haag skulle ta lika mkt. Hon tog ksk typ hälften som min kompis så tog lika mkt. Kände då att det inte var mkt men jag tog inte minst. Märkte dock när vi var klara de båda ätit upp. Jag... Hade knappt ätit 1/4 del av det jag tagit... Ätit middag nu iaf. Havregrynsgröt m 1/2 mosad banan och 1 msk äppelmos. Inte ätit godis eller kakor. (försök att istället om jag får sötsug att ta en banan eller så ist för käka en chokladkaka eller så... Då det. Är bättre)
En bra dag idag helt enkelt.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-19 18:09 #228 av: BokDuvan

Hade mitt NP i franska idag, ogillar muntligt overall lixom men de gick bra, hade med min kompis som jag e bekväm med. Har i sv, ma o eng torsdag nästa vecka och går bara halvdag så slutar vid 12 vilket är grymt skönt! O grupperna vet jag också, det är två jag umgås med mkt i skolan o en annan jag känt i flera år nu så det kommer nog gå bra hoppas jag

Anmäl
2018-11-19 19:34 #229 av: shia

Vi har inte franska NP, vår lärare frågade om vi ville ha det eller ej men då vi bara är 5 å gör muntligt å skrivuppgifter varje lektion typ kändes det onödigt. Haha fast både spanskan å tyskan ska ha det.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-19 21:18 #230 av: Xseros

Lyckost asså. Min lärare kommer baggis ge oss NP i franska. Hon är en sådan som alltid ska driva på när man fattat hälften från förra kapitlet börjar hon med nästa...ugh.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-20 07:31 #231 av: BokDuvan

#230 det kommer nog gå skitbra för dig, bara du kan prata o ställa frågor om personen, typ vad hen heter, ålder, familj, intressen osv, men även om andra ämnen är det bra att kunna frågor!

Anmäl
2018-11-21 17:25 #232 av: shia

Är det ngn som gått till ngn kurator eller så på umo?
Jag är trött sliten mår dåligt börjat skära mig igen å kontra med maten å panikattacker osv... Går till skolkuratorn på skolan mn börjat försöka sluta med möter a nu(ska ha möte i veckan eller nästa v) men då han sagt att han inte får hjälpa vid ätstörningar osv att det ska bup ha hand om osv så har jag börjat ljuga det är bättre å ja... Iaf känner jag inte att jag kan va ärlig mot honom. Klickar inte som det gjorde när jag gick till kuratorn som jobba förut på skolan. Men hon slutade när vi gick ut åttan i våras så...
BUP tänk jag inte gå till igen... Men umo har jag aldrig gått till... Ngn som har tips på hur jag går till väga då? Hur gör jag med skolan den dagen? När jag vart hos bup har mamma/pappa meddelat men vill ej de ska veta jag gått dit. Iaf inte första gången.
Är ens mina problem tillräckliga för å söka hjälp igen? Eller...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-21 17:41 #233 av: Xseros

Dina problem är definitivt tillräckliga. Gå till UMO. Du skulle kanske kunna ringa BRIS om du tänkt på det. Eller träffa en riktig psykolog. Har tyvärr aldrig haft varken ätstörning, självskadebeteende eller så djup depression så jag måste gå till BUP eller Umo


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-21 18:05 #234 av: shia

well... känns dock som jag måste gå ner mer innan... vet de är sjuk tanke, men efter att den andra jag träffa på bup sa att mina matproblem var helt normala för en tonåring och att enda anledningen jag var där var för mitt självmordsförsök-tappade jag totalt förtroendet å sen när hon stälde frågor osv för å kunna sätta ngn ätstörningsdiagnos eller ngt ljög jag på alla frågor så det skulle verka som hon hade rätt då jag inte ville ha hjälp där å då. likadant på det andra depressiontestet(hon gjorde då ett tredje test då det första depressionstestet(när jag var ärlig) visade jag var grovt deprimerad eller vad man säg, men det andra verkade jag må toppenbra enligt de.,  så ljög då på det sista.  för det svåra är, när jag väl sökt hjälp har jag aldrig varit på min lägsta vikt, utan jag har ofta gått upp en del å börjat spy å jojobanta å svälta å hetsäta då jag sök hjälp å ja... 

för jag tänk... om jag är smal, som anorektiker å väg typ 45 kg(är 178 lång, väg ksk 60 nu(ej kunnat väga mig på en vecka då mamma/pappa pakcat ned vågen i en flyttkartong då vi ska flytta) utan endast kan mäta om jag blir smalare med måttband/mät varje kväll) iaf så är det ju bara 15 kg så... då skulle de ksk ta mig på allvar... 

men hur tar jag kontakt med dem? står typ ngt nr man kan ringa på deras hemsida men vill ej prata telefon. finns ngn mailadress där också men kan jag maila dit tro om en tid? 

kan de se journalen eller vad man säg från bup?

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-21 20:59 #235 av: shia

Jag är iaf väldigt glad att jag har de vänner å klass å lärare jag har. Började lära känna dem i 6 an(hsr en kompis som går 2 an på gymnasiet jag känt längre) och trots det mest vart kaos med mig har de stått kvar. Tröstat å stöttat mig när jag behövt det. Men ändå sett igenom lögner å sagt ifrån å varit ärliga.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-21 21:39 #236 av: MEML

go go shia!

Du ska INTE gå ner i vikt.

Prata med folk du litar på. Berätta hur du känner.

Har också dåligt förtroende för de vännerna jag har. Men men....

Det är bra att du har vänner  och lärare som stöttar dig och hjälper dig.

Du är inte värd alla ätstörningar och allt dumt.

Du är värd kärlek.

Stöttar dig till 100000000000000% (Överdrivet, jag vet. Men jag stöttar dig shia)

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-21 22:19 #237 av: shia

Haha känns som jag skriver skit mycket...
Det är så sjukt eg att jag låtit det gå såhär långt. Grejen är typ att anledningen jag ej säg till ngn är för att det här kommer låta skitkinstogt iochmed allt jag skriv överallt, men ska jag vara ärlig från innersta Botten.
"jag vill inte bli frisk".
Det låter sjukt, men om jag verkligen velat bli frisk hade jag blivit det för länge sedan.

Men det är den här kontrollen. Och sen har jag haft matproblem osv sen jag började femman (någonstans där började det när mobbningen var som värst å jag vart kallad tjock å fetto å jag skulle in på psyke osv. Började då söka på gå ner i vikt snabbt, 3 må, osv. Gick ned i vikt. Helt plötsligt vart jag ihop(ja ni vet på den nivån i mellanstadiet när man fråga chans osv) med en person. En kille i klassen. Folk slutade kalla mig tjock, och när det sedan började börja smått igen mot mitten på vt när jag gjort slut med killen, börja andra säga ifrån osv. Sen vart en del börja bli oroliga då jag inte åt osv. Sen bytte jag skola. Men just att mobbningen avtog näe jag gick ned i vikt. Får mig ksk tro jag ska bli utrfrysr om jag går upp i vikt.

Jag... Åt middag vid sju idag. Första riktiga måltiden på några dagar. Jag avskyr att äta riktig mat efter jag fastat typ några dagar. För ju mer jag ät ju hungrigare blir jag. Men känn iaf ingen ångest då jag är hungrig.

Sen så tack vare ätstörningen är jag bra i matte(tabeller, grafer, räkna ut hur lite jag ska äta för å nå det målet i tid osv) blivit bra i biologi(ang kolh fett osv) (hade en uppgift att kolla vad mat inehåll i kcal prot osv i våras på biologin. Fick två lektioner. Var klar på 3 min m exakta kcal å protein inehåll. På en måltid han skrivit på tavlan. Endast sökt upp om mineralerna.

Haft en del ångest iochmed gymnasiet men så slog en tanke mig nu. Jag ksk ska gå restaurang(och vad det nu het) går lägga till så jag får grundläggande högskolebehörighet så ska höra med syven vad jag behöv för den utbildning jag vill gå efter(beridar utbildning) då detta även inehåll praktik osv känns det som att det kan bli bra för mig.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-21 23:49 #238 av: Xseros

Alltså. Mellanstadiet och högstadiet/gymnasiet är helt annorlunda. Jag är ungefär lika lång som du. Väger 65-70 någonstans utan att bli mobbad för det. Jag vill inte gå ut med det äveb om det är det bästa för dig. När jag säger detta i dessa sammanhang tar folk mig sällan seriöst. Men jag är seriös. Han kan hjälpa dig.

https://jesus.ifokus.se

Även om jag sällan säger det då många skämtar bort det, blir arga eller kränker mig för det så är det det bästa rådet jag kan ge dig.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-22 08:16 #239 av: MEML

Jag blir ledsen inombords när du skriver att du inte vill bli frisk.

Jag är bara 15, men vill hjälpa dig så mycket.

Du måste vilja bli frisk annars så blir du det inte.

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-22 13:23 #240 av: Xseros

Asså min klass skulle se bohemian rapsody med våra musiklärare igår. Så slog fdet mig igår morse. Eftersom att det är på SF måste musikläraren ju köpa biljetter och då måste hon ju veta vilka som kommer. Då går jag in på Vklass och ser ett medelande från måndagen: "Ni som vill med på bohemian rapsody anmäl er till mig senast 16 idag"

Hatar mig själv asså.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-22 13:23 #241 av: Xseros

Asså min klass skulle se bohemian rapsody med våra musiklärare igår. Så slog fdet mig igår morse. Eftersom att det är på SF måste musikläraren ju köpa biljetter och då måste hon ju veta vilka som kommer. Då går jag in på Vklass och ser ett medelande från måndagen: "Ni som vill med på bohemian rapsody anmäl er till mig senast 16 idag"

Hatar mig själv asså.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-22 16:03 #242 av: Xseros

Ännu värre... Min kompis gick inte dit även om han anmält sig, Så jag SKULLE kunnat gå utan problem ÄVEN om jag inte anmält mig


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-22 16:35 #243 av: Loka03

#241 Åhh fan vad synd, så typiskt! :(

Om du har möjlighet så rekommenderar jag verkligen att du ser den iallafall. Den var så bra! En fördel är att man älskar Queen och om du inte gör det så kommer du med 100% säkerhet göra det efter filmen! :)

Anmäl
2018-11-25 08:22 #244 av: HästTokigTjej

Mår sämre än på länge nu. Vill dö, fast vill inte riktigt ta mitt liv...

Jag vet att min familj älskar mig och det är jag sjukt tacksam för. Men det räcker liksom inte, för jag hatar mig själv och det är inte som om någon annan tycker om mig. Jag orkar bara inte leva längre.

Varför kan jag aldrig vara glad?

Har typ ingenting att se fram emot längre, skolan är ett helvete, och hemma är det varken bra eller dåligt. Mamma och pappa jobbar länge och när de kommer hem är de trötta och orkar inte riktigt med mig. Jag älskar min lillasyster, men på senaste tiden verkar hennes mål i livet vara att visa hur mycket bättre än mig hon är. Hon pratar alltid om sina bra betyg och om alla roliga saker hon gjort med kompisar o.s.v..

Om det är något jag ser fram emot så är det att komma till stallet. Men det är inte samma trygghet längre. Förut brukade jag tänka att det är något som alltid finns där, men det känns inte lika säkert längre. Just nu verkar det inte som om min fina medryttarhäst ska säljas, men jag kan nästan inte tänka på honom utan att hålla på att börja gråta.
Om han säljs vet jag inte vad jag gör, hästar har alltid varit min trygghet, men jag tänker inte börja på ridskolan där seriöst alla rider, eller på den andra gården där två tjejer från klassen har sina hästar... Stallet är ju liksom stället där jag slipper tänka på dem och allt annat.

Anmäl
2018-11-25 21:40 #245 av: shia

#244 ❤️ lider med dig, förstår verkligen hur det kan kännas när man inte äger en häst och den riskeras å säljas osv.
Min passis var påväg att säljas förra hösten och var förkrossad. Men vetat om det ett bra tag då, och att jag visste om det faktum att han inte skulle säljas till första bästa utan att jag skulle få bestämma om den personen är rätt osv. Gjorde det delvis lättare men ändå svårare. Var en som provred. Grät under hela provridningen när jag stod där i mitten med typ tränaren/kompisen medans den andra red. De vart förälskade verkade det som och jag sa till han som har honom att de verkade vettiga. Och att ja. Det såg bra ut. Han ringde å pratade med dem å jag tänkte där att nu mist jag honom.
Ägaren/tränaren kom tillbaka och nästan skrattade. De hade bjudit fem tusen för honom. Och han hade bara skrattat å lagt på. Han sa att då hade jag lika gärna kunnat köpa honom å han kan springa i det nästa start. Att det är bättre då han får stå kvar. Först var det över vintern, sen till sommarn å bröllopet. Varit livrädd hela tiden han ska säljas då det är fullt i stallet. Men så vart det fullt å det var han eller en annan häst som var nyare, så red in den så den å såldes som ridhäst. Medans min passhäst återigen fick vara kvar. Först nu kan jag slappna av då vi ska flytta och det finns stall på vår gård så han ska flytta hem till oss.
Det jag vill säga är att njut av varje ögonblick, men ge heller inte upp. Det är aldrig hopplöst. Ett mirakel kan ske. Och glöm inte bort att vad som än händer, är all tid lånad tid. Och man får vara tacksam för den tid man får ❤️

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-25 21:57 #246 av: shia

Ska till skolkuratorn imorn... Inte vart där sedan två v innan höstlovet...
. Fy fan alltså. Begriper inte varför jag inte talade sanning för två år sedan. När min dåvarande mentor frågade hur det var och verkligen ville veta å frågade om det verkligen var bra. Att hon tyckte jag ställde för höga krav på mig själv osv. Att hon kunde hjälpa, att jag alltid kunde komma till henne om det var ngt. Att det fanns hjälp att få. Jag ljög i 30 min. På gränsen var jag till att bryta ihop å berätta sanningen... Men jag gjorde det inte. Inte heller gjorde jag det under alla andra samtal med andra lärare de kommande två åren. Eller för kuratorerna. Eller kompisarna. Om jag aldrig ljugit hade jag ksk mått bra nu. Utan skärsår fulla benen och självmordsförsök å ångest å självmordstankar å panikattacker.
Jag stöter bort alla som försöker hjälpa mig.

Allt bra som händer mig. Jag förtjänar det inte. Allt jag bara gör är att förstöra för alla andra hela tiden.
För varje gång jag faller, ju djupare gräver jag gropen å ju hårdare blir fallet..
Jag kommer aldrig bli frisk och må bra och tänka tillbaka på tiden jav var sjuk. Jag kmr alltid vara sjuk. Så jag förstår inte vrf jag ska kämpa. Oavsett om jag kämpar eller inte snurrar jorden runt solen. Så om jag ger upp eller kämpar spelar ingen roll. Jag tar mig igenom dagarna ändå.

Jag är trött. Rädd. Ensam. Hatad. Oönskad. Jag passar inte in någonstans. Jag måste jämt anpassa mig. Jag vill bara kunna vara jag. Jag vill vara den personen jag är när jag sitter till häst. Till häst vågar jag ta plats, prata med folk jag inte känner, fråga saker, andas och vara glad.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-25 23:22 #247 av: Xseros

Vad som än händer. Berätta sanningen imorgon. Kuratorn finns för att hjälpa dig. Även om du skulle brista i storgråt är det absolut värt det. Skippa början på sista stycket och kör på den andra delen. Tänk dig att du sitter på ryggen av din favorithäst vart du än går. Det finns hela tiden folk omkring dig som älskar dig och skulle bli djupt sårade om du begick självmord. Snälla. Om du inte kan täbka dig vänner som älkar dig. Tänk på oss här på ifokus. Tänk på hästen. Tänk på din familj. Det finns så mycket mörkt i världen. Var ett ljus och lys upp det.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-26 08:19 #248 av: shia

Har panik... Känns som jag inte kan andas...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-26 10:59 #249 av: MEML

Jag vill så gärna strypa honom...
He makes me crazy.

Medarbetare på

Anmäl
2018-11-26 11:33 #250 av: Cornelia Isaksson

Dumma skola att dom inte kan lyssna någon gång

Anmäl
2018-11-26 11:55 #251 av: shia

Typ dog av skratt på lunchen 😂har sämst humor dock men var bara tvungen å skratta😂😂😂 okej visserligen mitt sätt att komma undan men😂 var välbehövligt inför kurator mötet. Tog 15 min. Och ska träffa han typ slutet på Jan nästa gång bara för å kolla om allt är fortsatt bra. (är väldigt bra på ljuga så ja..)

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-26 16:32 #252 av: Xseros

Nae.... ljög du? snälla då kommer du ju bara fortsätta känna såhär nästa gång. då kommer du ju ljuga igen och för varje besök blir det svårare att säga sanningen. Kom igen. Nästa gång säg sanningen. Han vill bara att du ska må bra så som ohyggligt många i din omvärld, som jag och alla andra här på ifokus. Det är tungt, men du har fortfarande chansen att räddas ur depressionen enkelt. För din egen skull, ta den


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-26 16:43 #253 av: Travis D

#251 känns som om du mår jätte dåligt men också som om du vill fortsätta m det? du gör ju absolut ingenting för att göra din situation bättre? Du får massa tips om hur du ska må bättre men ändå så ljuger du inför dom som försöker hjälpa? Det är som att försöka hjälpa en missbrukare.. 

Vill du må bättre? Isåfall måste du börja berätta för din kurator och dom som försöker hjälpa dig så att dom vet hur dom kan hjälpa

Anmäl
2018-11-26 17:06 #254 av: Xseros

Du blir ju inte frisk från cancer genom att ligga hemma i sängen med en hosttablett


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-26 20:47 #255 av: shia

Kanske är det som ni alla säger, kanske vill jag inte bli frisk. Jag vet inte. Vad är ens skillnaden på att vara frisk och sjuk? Hur vet jag ens om jag är sjuk? det ksk är såhär man ska må och då är väl det friskt? om du alltid är hes är du ju inte sjuk om du är hes en morgon jämfört med om en som aldrig är hes är hes. 

Det är klart att jag vill må bra och vara glad. Men man får ju inte alltid som man vill. jag vet inte om jag någonsin kommer bli frisk eller må bra. Om det är värt att lägga massa energi på att försöka bli frisk om man ändå sen faller tillbaka. Dessutom, OM jag är frisk, glad, vem är jag då? Jag vet att mina kompisar inte gillar mig pga mina problem. men tänk om de inte gillar den person jag är utan det? 

Finns heller inte att jag ska kämpa att bli frisk så ingen får reda på att jag är sjuk. för hela universum vet ju om det. 

Jag vet inte heller vad som är sjukt och friskt. Jag gör allt utan att tänka på det. 

Idag på lunchen exempelvis, vi är fem st tjejer i den grupp jag är med. satt vid ett åttabord å satt då utanför de så var tre platser lediga, en framför, en brevid å en snett framför. Där satte sig 3 killar från klassen.

 (varav två av dem märkte en del från förra våren när jag höll på svimma i eljuspåret, märkte att jag aldrig gick till matsalen(de fråga mig rakt ut i korridoren när den var tom om jag ens åt hemma, att mina föräldrar borde vara oroliga.  påpekat jag ser ut som skelett när jag sagt jag är tjock osv. samt den tredje såg när jag nästan höll på svimma i eljuspåret denna termin. )

iaf så hade alla de typ berg av tikka masala på deras tallrikar å jag nästan skrattade till när jag såg det då jag kollade på min tallrik. 1/2 dl tikka masala, 1/2 dl ris. och lika mkt morötter. väl organiserat. satt och drack vatten, pillade i salladen, tog ngn morotsbit då och då. Iaf han som satt framför, kan kalla honom 1. Han typ hosta till och kollade på mig med typ uppspärrad blick, kollade på min tallrik, på mig, på sin tallrik å på min tallrik igen. jag typ skratta nervöst och bara eeh? han bara " ser du skillnaden?! " du kan inte sitta där och endast peta i dig någon morotsbit!" 

"nähä?" 

"du måste ju äta mer än det där!"
"okeeej?"

"du svält ju ihjäl! du dör ju om du int ät"
"haha sure" (när jag inte har ngt vettigt att säga försök jag lösa med att skratta)

han skaka på huvudet. jag gick å hämta mer vatten. en stund senare, när han ätit upp och kollade på min tallrik igen å på mig igen som om jag inte vore riktigt klok. 

"Men du måste väl kunna äta något! "

"nää. äter inte curry(lögn) kyckling(lögn)"

"men riset då?"
"gillar inte torrt ris"
"det vegetariska?"
"äckligt!"

"sallad?" 

"ätit ju hälften av det jag tog!" 

han skakade på huvudet å hämtade mer. kan kalla den andra killen 2. Han pekade på min mat "det där såg välsorterat ut" 

"haha ok?"
(1) ELLER HUR? hon har typ suttit å petat i sig en halv morotsbit under hela lunchen!"

"eeeh vad spelar de för roll?"

iaf höll det på såhär hela lunchen.  iaf på väg till gympahallen mötte jag på 1 igen. 
"smakade lunchen bra? frågade han å flina 

skratta typ å svara " haha jättekul"

"men alltså allvarligt,du ät ju ingenting?!"

då fräste jag åt honom och sa att han fan inte skulle ta å lägga sig i vad jag åt eller inte. 

till saken hör att jag vete sjutton vad han gör.  Han kan orsaka mig väldigt mkt problem, vilket jag delvis hoppas han förstår, men ändå inte. då han gillar att skapa problem. SKULLE HAN och mina kompisar snacka ihop sig, skulle fler hänga på dem och om de då går till lärare som de gjort tidigare, så ligger jag illa till för då tror jag knappast lärarna tror på mig. finns möjligtvis en som jag ksk skulle kunna få på min sida. men tidigare har ngn av mina kompisar stått upp mig om ngn typ i klassen sagt "men du, du äter väl typ aldrig lunch?" å sagt hon äter visst lunch för det mesta. 

Jag vet dock inte vad som hände med mig mot slutet av lunchrasten. började som skaka jättemycket i benen, frös lite men var som de skaka jättemycket å kröp sig upp i kroppen. 

Jag verkar säkert helt psyko. men jag tror inte jag kommer försöka bli frisk förrens jag nått botten igen å min målvikt. Jag hatar detta, men jag kan inte ta mig ur det. Det är för sent helt enkelt. jag får leva med det helt enkelt.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-26 21:24 #256 av: Xseros

Alltså. Grejen är att dina "kompisar" har rätt. du ÄR inte tjock och kommer inte att bli om du äter en ordentlig skollunch. Ang. frågan om du är sjuk säger jag absolut ja. Jag skulle för katten trycka på golden buzzer om detta var talang! Du har flera gånger sagt att du vill dö och också sagt att du försökt begå självmord. det är sjuk i mina och troligtvis allas ögon. Snälla testa att äta "normalt" (alltså som andra) en vecka. det kommer bli mycket skillnad i början, men det är för att du inprincip bara är skinn och ben. om du höll på att falla medvetslös när du motionerade är du akut undernärd och skulle kanske platsa på en röda korset reklam eller något. Du MÅSTE äta. Du måste våga äta. Jag tror dina kompisar kommer tycka mer om dig om du äter ordentligt eftersom att de inte kommer se dig som ett vrak varje dag/ et psyco som du själv säger. Dina vänner har helt rätt. ÄT! ÄT! ÄT!


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-26 21:30 #257 av: Travis D

Håller på att få damp. skrev ett inlägg på kanin.ifokus som började bra tills det kommer tre jävligt jobbiga idioter som tar över min tråd och börjar skriva om en helt jävla oviktig diskussion som jag inte bryr mig det minsta om! Jag önska man kunde radera andras kommentarer i äns egen tråd då jag nu har 40 kommentarer i min tråd om skit jag inte bryr mig om. Varför är folk här så jävla korkade? Varför fattar dom inte att det är bättre att hålla käften? Och varför vill dom att jag ska slänga ut mina kaniner utomhus? Är dom dumma i huvudet ellerKänner att jag snart inte kan kontrollera min ilska och irritation och om dom inte håller käft snart så kommer jag bli avstängd för kaniner ifokus.. Önska att man kunde göra som dom gör i guns gale online.. Då skulle jag slippa dom. Jag menar jag ger fan i hur dom tar hand om sina kaniner? Hur kan något djur må bra av att frysa? Folk kan inte sköta sina djur asså omg jag hatar dom.. Inte djuren utan dom dum dummare och dummast som härjar runt i min tråd..

Förlåt för "grymma" ord men jag behövde skriva av mig på någon annan än idiot 1, 2 och 3..

Anmäl
2018-11-26 21:33 #258 av: Travis D

#255 fattar inte varför du inte bara äter? Och jo du är sjuk (inget illa menat) och du behöver hjälp. Vi här på ifokus kan inte hjälpa dig mer än att ge råd det är faktiskt bara du som kan hjälpa dig själv. Varför är det så svårt att äta?

Anmäl
2018-11-26 22:35 #259 av: shia

Ångesten är värre om jag äter än inte äter. om jag inte äter kan jag vara stolt över att jag lyckats skippa iaf den måltiden, eller över om jag lyckats att inte äta ngt på 50 h, 30 h, 20 h. Istället för att fokusera på något annat dåligt. ex om jag fått sämre betyg på ngt. 3 dagars fasta är mkt större glädje än att få ett A på ett svårt prov. 20 h fasta=gläjde jag får över att ha a på ett lätt prov. 

jag önskar det bara vore att äta. men då hade jag varit frisk för länge sedan. jag har provat att äta normalt en vecka, två veckor men det enda det lett till är att jag gått upp i vikt och fått mer ´ångest å panik. innan jag försökte ta mitt liv, hade jag verkligen försökt äta under två veckor. frukost, lunch, mellanmål, middag, mackor, frukt, mjölk, 

Jag berättade sanningen för en lärare, samt för mina vänner. tre dagar senare stod jag på bron redo att avsluta mitt liv. 

Jag antar att det är en rädsla jag har, att jag ska försöka å bli frisk å sedan slutar det med jag hamnar på botten igen plus flera kg tyngre. 

ex ätit en tårtbit ikväll, lax till middag, samt en macka nu med smör och ost. inte ätit ost på flera veckor. 

vill bara spy upp, men kan inte då alla sover. 

Tänk dig att varje måltid som du tidigare älskat, känns och smakar som din värsta maträtt som du avskyr(typ blodpudding där allt du tänker på är de stackars grisarna och deras blod osv) inte är det så lätt att äta det. som att en vegetarian skulle tvinga i sig blodpudding å samtidigt se grisblod för sitt inre. ungefär den känslan har jag, vid varje måltid, utom havregrynsgröt- som är den enda måltid jag tillåter mig äta. 

levde fyra dagar på en kopp havregrynsgröt/dag. men då jag var alldeles borta typ var jag tvungen äta ngt också(vart pizza...) 

tänk dig att du är pank med hundra obetalda räkningar från gårdagarna och du måste spara varje krona. och när du tränar tjänar du pengar. du vill då skippa på maten för att spara pengar och träna för å tjäna pengar. för annars kommer kronofogden. 

ersätt pengar med kcal. att du åt för mkt under gårdagarna och måste kompensera. om du skippar de här tre måltiderna tjänare du ihop 800 av de kcal du åt för mycket av gårdagen, och tränar du får du 300 kcal mer bort från din kropp, som du antingen kan lägga undan å spara(gå ner i vikt-spara=tjänar pengar=tjänar viktnedgång) eller unna dig ngn gobit. 

det är som ett krig inom mig. och tankarna på mat osv får tankarna på hur mkt jag hatar mig själv att minska å inte verka så farliga. andra saker jag skulle vart oroliga för känns inte lika farliga då jag tänk på kcal som en tröstnalle. 

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-26 22:35 #260 av: shia

Ångesten är värre om jag äter än inte äter. om jag inte äter kan jag vara stolt över att jag lyckats skippa iaf den måltiden, eller över om jag lyckats att inte äta ngt på 50 h, 30 h, 20 h. Istället för att fokusera på något annat dåligt. ex om jag fått sämre betyg på ngt. 3 dagars fasta är mkt större glädje än att få ett A på ett svårt prov. 20 h fasta=gläjde jag får över att ha a på ett lätt prov. 

jag önskar det bara vore att äta. men då hade jag varit frisk för länge sedan. jag har provat att äta normalt en vecka, två veckor men det enda det lett till är att jag gått upp i vikt och fått mer ´ångest å panik. innan jag försökte ta mitt liv, hade jag verkligen försökt äta under två veckor. frukost, lunch, mellanmål, middag, mackor, frukt, mjölk, 

Jag berättade sanningen för en lärare, samt för mina vänner. tre dagar senare stod jag på bron redo att avsluta mitt liv. 

Jag antar att det är en rädsla jag har, att jag ska försöka å bli frisk å sedan slutar det med jag hamnar på botten igen plus flera kg tyngre. 

ex ätit en tårtbit ikväll, lax till middag, samt en macka nu med smör och ost. inte ätit ost på flera veckor. 

vill bara spy upp, men kan inte då alla sover. 

Tänk dig att varje måltid som du tidigare älskat, känns och smakar som din värsta maträtt som du avskyr(typ blodpudding där allt du tänker på är de stackars grisarna och deras blod osv) inte är det så lätt att äta det. som att en vegetarian skulle tvinga i sig blodpudding å samtidigt se grisblod för sitt inre. ungefär den känslan har jag, vid varje måltid, utom havregrynsgröt- som är den enda måltid jag tillåter mig äta. 

levde fyra dagar på en kopp havregrynsgröt/dag. men då jag var alldeles borta typ var jag tvungen äta ngt också(vart pizza...) 

tänk dig att du är pank med hundra obetalda räkningar från gårdagarna och du måste spara varje krona. och när du tränar tjänar du pengar. du vill då skippa på maten för att spara pengar och träna för å tjäna pengar. för annars kommer kronofogden. 

ersätt pengar med kcal. att du åt för mkt under gårdagarna och måste kompensera. om du skippar de här tre måltiderna tjänare du ihop 800 av de kcal du åt för mycket av gårdagen, och tränar du får du 300 kcal mer bort från din kropp, som du antingen kan lägga undan å spara(gå ner i vikt-spara=tjänar pengar=tjänar viktnedgång) eller unna dig ngn gobit. 

det är som ett krig inom mig. och tankarna på mat osv får tankarna på hur mkt jag hatar mig själv att minska å inte verka så farliga. andra saker jag skulle vart oroliga för känns inte lika farliga då jag tänk på kcal som en tröstnalle. 

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-26 23:05 #261 av: BokDuvan

Åh du, kan inte ens föreställa mig hur det måste kännas för dig, men kan du inte börja smått? Tänk kanske en frukt eller en macka per dag, då får du i alla fall i dig något?

Jag vet ju att du brinner för ridsporten, se det som en sporre för att försöka, jag förstår att det kan vara läskigt att prova bli ”frisk”, men den rädslan sitter bara i din hjärna. Försök vara så öppen du kan om vad du känner och hur du mår, ha typ en dagbok eller liknande och bara skriv. Skriv till din hand värker och tårarna spiller, bara du får ur dig allt du känner, kan nästan garantera att det kommer känns bättre, om än ytterst lite.

Ärligt talat, jag applåderar killarna, de har en så mycket hälsosammare syn på livet, finns en kille i min klass som tränar enormt mycket och är smal, han äter väldigt mycket och klagar på att vi inte får tillräckligt, att vi inte kan klara oss på 6 små köttbullar liksom. Han kollar vad han äter men inte för viktens skull, utan för hälsans skull. Beundrar denna egenskap lite...

Men försök, snälla, ge inte upp, fortsätt att kämpa. Tänk på din passis, tänk på dina drömmar och ambitioner, hur kommer det liv att se ut om du fortsätter? Du är undernärd och det kommer att sluta med att du faktiskt dör om du inte gör något åt saken. Snälla ta hjälp av de du litar på och gör ditt bästa, mer kan jag inte kräva

Anmäl
2018-11-27 04:07 #262 av: Calcifer

#257 Ja det är ju bättre att göra som du när folk säger saker man inte gillar och be dem gå och ta sitt liv...

#Alla som kommenterar att shia "bara" ska göra si eller så.

Lider man av en depression eller en ätstörning finns det inget "bara". Lika dumt som att säga till någon som är rullstolsbunden att de "bara" ska "walk it off". Det fungerar inte riktigt så. Man kan vilja må bra eller vilja äta men samtidigt finns det saker inom en som inte håller med om det och man får ångest och panik och mår dåligt och fattar val som inte är de bästa.

Trist att folk fortfarande år 2018 häver ur sig strunt om "bara" hit och dit. Det är ett ord som är helt irrelevant i sammanhanget.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-27 07:03 #263 av: HästTokigTjej

#260 Önskar så mycket att jag kunde hjälpa dig på något sätt... Jag kan bara säga åt dig att fortsätta kämpa!
Och jag lovar, det är värt det att bli frisk. Tänk hur mycket mer energi du kommer ha till ridningen, och oroa dig inte över dina vänner. Att vara gladare, ha mer energi, och kämpa för sig själv tror jag de flesta klassar som bra egenskaper. Dessutom verkar det ju som om de bara vill hjälpa dig, och kanske är ledsna över att se dig fortsätta må dåligt.

Många här säger ju att du ”bara” ska äta, men som #162 säger så verkar det inte vara så lätt. Men det är ju definitivt målet; att du bara ska kunna äta. Ärligt talat så tror jag att du måste försöka acceptera hjälp. Jag förstår till 100% att det inte heller är lätt att göra, och jag kanske inte är den bästa att ta råd från.. (En lärare försökte hjälpa mig en gång, hon hade väl märkt att jag mådde dåligt. Men när hon sa att hon märkt att jag var ”nere”, och frågade om jag ville prata med nån, så var det ända jag kunde höra ”jag har märkt att det är ngt fel på dig”, såååå intog försvarsställning och nekade allt...)
Men försök ditt bästa. För jag tror verkligen att det finns många i din omgivning som verkligen vill hjälpa dig. Och om det känns som om du vill ha hjälp, men sen när du faktiskt sitter där så går nått snett och du nekar allt? Då kan du ju försöka skriva ett brev med dina känslor och hur du mår (ungefär som du gör här på iFokus), och sedan lämna det till någon du litar på, oavsett om det är till en lärare, familjemedlem, kompis, kurator...
För allt de vill är nog att hjälpa dig, och om du låter dem så finns det nog en chans att de faktiskt KAN göra det. Det är annat med oss här på iFokus, vi kan stötta och försöka ge råd, men i slutändan är det bara så mycket vi kan göra. Ge inte upp, du klarar det här.

Anmäl
2018-11-27 09:14 #264 av: Xseros

Jag håller helt med #261 i det här. Försök börja gradvis. Med tanke på att fu är så pass undernärd så ökar du mycket i början tills du kommer ut ur undernärningen. Detta är riktigt svårt och det förstår jag. Frågan är; vill du bli frisk? Ibland känns det i dina inlägg som du inte vill det och om du inte vill bli frisk är det nästan lmöjligt att hjälpa dig.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-27 18:23 #265 av: shia

Tack till alla svar... Ja du... Nog för vi tjejer i klassen klagat mkt på de är ohälsosamma, då de ät pizza ngn gång ibland osv. Men de är då mer hälsosamt att äta bra å å pizza ibland än äta inget å pizza ibland.

Är typ helt död just nu så orkar inte skriva så långt. Jag är inte underviktig/undernärd då jag vägde 60 kg(förra v... De har packat ned våågen till nya huset) till mina 180 lång. Å säkert väg 67 nu. Åt en "normalstor" middag Och känns typ som när man var liten å käkat för mkt godis. Känns som jag kmr sprängas😓😓
Det jag gjorde när jag börja söka hjälp denna gång var precis att skriva ned allt.
Men nu... Det finns inget att skriva. Klart jag mår dåligt men ja... Åt ris och kebabbpinnw till middag å känns som min vage vänder ut och in...

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-27 18:29 #266 av: shia

To be honest vet jag inte om jag vill bli frisk och jag tror det är där problemet sitt. Eller jag vill bli frisk å må bra men inte lämna det jag håller på med.

Jag har insett om å om igen att det är jag som måste vilja bli frisk å ta steget.... Å jag litar inte ens på mig själv

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-27 18:40 #267 av: Calcifer

#266 Lider man av en ätstörning så blir man ju fånge i det tänket, det är tyvärr så det blir. Och de flesta måste ta hjälp av någon kunnig för att kunna hitta en väg ut ur det. Men samtidigt är det såklart något som är otroligt svårt, och känns otroligt läskigt. Mat blir ju som en fiende, som något ont, som kommer skada en om man sväljer ner det. 

Jag hoppas verkligen för din skull att du lyckas hitta en väg ut, för ingen förtjänar att må så kring något så basiskt som mat. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-27 22:24 #268 av: shia

#267 ❤️❤️❤️
Alltså, kan ibland skratta åt det hela. Jag som när jag var mindre åt typ vuxenportion, älskade mat, åt rester från middagen till frukost kunde jag göra, alltid kaka efter skolan, alltid självklart att äta.

Hur fasiken kunde allt vända kan jag undra... 10 åriga mig hsde typ trott jag skojat...

Det värsta är ju ändå att jag kan inte stå för det jag gör mot mig själv eller ja. Jag skäms ju när folk kollar på min tallrik och jag hatar mig själv varje gång jag kollar i spegeln efter att ha spytt...

Men det är som samtidigt det hela tiden gnag i mig de gamla tankarna "att jag måste bli tillräckligt sjuk för att ha ätstörning"....

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-27 22:53 #269 av: Xseros

Riktigt bra att du åt en ordentlig middag och jag förstår att du kände dig packad efter en så ringa kost som du gått på i månader. Håller med Calzifer här att du måste söka hjälp hos ett proffs och inte hos oss. Vi kan inte hjälpa dig mer än halvbra råd. Ett proffs kan. Det första du måste göra är att ta steget och vilja bli frisk. Tar du det steget så är du på god väg. Jag försöker att hjälpa, men jag har aldrig varit så djupt ner i depression som vissa här är och därför är jag nog knappast den man ska förlita sig på. Viktökningen är långsam efter att du nått din så att säga basvikt


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-27 22:53 #270 av: Xseros

Riktigt bra att du åt en ordentlig middag och jag förstår att du kände dig packad efter en så ringa kost som du gått på i månader. Håller med Calzifer här att du måste söka hjälp hos ett proffs och inte hos oss. Vi kan inte hjälpa dig mer än halvbra råd. Ett proffs kan. Det första du måste göra är att ta steget och vilja bli frisk. Tar du det steget så är du på god väg. Jag försöker att hjälpa, men jag har aldrig varit så djupt ner i depression som vissa här är och därför är jag nog knappast den man ska förlita sig på. Viktökningen är långsam efter att du nått din så att säga basvikt


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-27 22:54 #271 av: tiger tok

Jag är så sårad, så kränkt och förbannad.
Min trygga punkt, det jag kämpat för har bara slitits från mig, spottats och sparkats på.
Vi kommer inte ge oss, vi kommer vinna, ingen tvekan.
Men orkar jag? Det är frågan, det är så hemskt, men jag vet faktiskt inte om jag är i position för att kämpa.
Gå tillbaka två år, och det hade inte funnits någon tvekan.
Jag är chockad, det gick över en natt.
Men det som gör mest ont är att djuren betalar priset, och så borde det aldrig bli.
Men jag är så tacksam för allt jag har fått med mig, och innerst inne vet jag att jag aldrig kommer kunna lämna det.
Jag kommer att göra allt jag kan.
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Tur att han alltid finns där, människans bästa vän.
De borde vara allas förebilder, villkorslös kärlek och vänskap.
Undrar om det finns någon människa som kan mätas med en hund, mycket tveksamt.

"Djur pratar, men bara de som vet hur dem ska lyssna kan höra vad dem säger!!"
Anmäl
2018-11-27 23:08 #272 av: shia

Jag vet att det bästa vore å gå till ngt proffs då de kan de här bättre.
Men ska jag vara ärlig, blir jag mer å mer ärlig med tiden. Eller alltså, för två år sedan total nekade jag att jag mådde dåligt. Hade en fasad utåt, ljög för allt å alla. Oavsett hur kasst jag mådde gjorde jag mitt yttersta för att ej visa ngt. Det enda man märkte var jag tappade gnistan i mina ögon som vissa uttryckte det som.

Har jag en kass dag, då har jag en kass dag å tillåter mig själv att ha det.
Lärarna har också på ngt sätt lyckats börja nå ut till mig också. Om man jämför det förtroende jag har för lärare å andra vuxna idag är det grymt mkt större än nu. Det är två skolveckor kvar nu å sen tema vecka. Sen är denna termin slut. Jag ska ge gärnet och verkligen kämpa nu sista veckorna. Igenom alla prov osv. GRIT som min gamla kemi lärare jämt snackade om å bok å allt sånt. Kämpaglöd.
Jag tror att den dsf jag tar mig ur hela det här, kmr jag vara jävligt stark och modig och inte ge upp i första taget.

Ridningen idag gick superbra. Min passhäst skuttade förvisso runt lite när vi skulle ta galopp, men "mer kontrollerat om man säg så" och mindre än sist å sen vart det en ganska bra galopp (haha... Min ridlärare sa att det var som mer kontroll nu i skutten han hoppa omkring jämfört med förra gången, hon sa hon inte behövde oroa sig för om han skulle kasta av mig eller Ej XD. (har faktiskt inte flyigt av honom hittills, ridit han i 2 år haha)
Men i skritt å traven var han jättefin å inte ett dugg stark! (haha "nackdelen" då är att jag verkligen måste jobba med min sits å göra allt sånt XD då jag verkligen kan tänkas på det, fast ja positivt det Också XD)
Gjort 100 squats nu, tänk börja träna inför monté. Just nu är det för halt för å springa men tänk om jag gör 100 squats å sen öka jag m 10 v s rje dag. Å sen 10 armhävningar varje dag å öka med 10 varje dag. Eller 5. Likadant m sit ups. 100 å sen öka m 10.tänk om jag träna samtidigt som om jag ät så bygg jag ju muskler ist för fett.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-28 15:44 #273 av: Xseros

Lita inte på att det löser sig av sig själv som det låter lite som du tror i början, men det sista verkar ok, så länge du äter ordentligt så fungerar det med träningen. känns som om du iaf är på bättringsvägen.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-28 17:26 #274 av: Travis D

I hade skrivar dag för 2 veckor sen typ och man skulle argumentera om vad man ville förädnra på skolan. Jag ville inte förändra något men då sa läraren att jag skulle hitta på något så jag skrev såklart att jag ville göra om den så den blev rid inriktad. Sport är bra och häst är bäst liksom. Kort sammanfattning av det hela så fick jag underkänt, d.v.s F. Han sa att jag har "om prov" eller vad man ska säga och ska då i morgon sitta mellan 15.00 och 18.00 och skriva om hela skiten. Jag sa till honom när han sa det att det inte finns en chans att jag sumpar min eftermiddag. Då sa han "men då får du ju F i uppgiften" jag bara "JAG HAR JU REDAN F I UPPGIFTEN" åååh jag blir så sur på honom.. jag har tider att passa imorgon av alla dagar -.-.

Jag VÄGRAR utföra den upgiften efter skoltid, när skolan slutar ska jag väl vara fri?? Men neeeeej nu ska jag spendera en hel eftermiddag på att sitta i klassrummet och SKRIVA OM EN HEL UPPGIFT! Jag had e lust att bara slå sönder exakt allt i hela klasseummet bara välta alla bord och slängs ut stolarna genom fönstret. Självklart gjorde jag inte det men jag tror han märkte att det var det jag ville.

Om jag inte går dit får jag F går jag dit får jag bara F igen. Jag orkar inte!! Sk anag verkligen slösa 3 timmar på en svenska uppgift? Kommer jag orka slösa 3 timmar som kommer göra att jag inte kommer kunna vara i stallet eller gå på mitt Event imorrn -.-

Vad ska jag göra???

Anmäl
2018-11-28 18:22 #275 av: shia

Kan du inte skriva på den hemma?
Tänk ta 30 min/dag i 6 dagar så har du 3 h. Det ksk inte ens tar så lång tid? Tänk om du försöker komma på ngt å fundera ut. Kan du inte göra det på nåågon/några lunchrast eller så? Eller att få göra ngn annan uppgift som är liknande med argument(om jag förstod det rätt var det en sån uppgift) tänk om du skriv argumenterande text om ngt annat ksk du ändå kan få godkänt?

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-28 18:28 #276 av: shia

Pratade med syven idag ang gymnasiet XD
Ska på prao på bild å natur. Hoppas det ger ngt för har verkligen ingen aning...
Nackdelen med natur är ju mig själv, att jag ska ställa för höga krav på mig själv. För alltså, jag skulle klara å gå natur å Hänga med bra osv. Men om jag ställ för höga krav på mig själv kraschar jag.

Min fysik å matte lärare sa även det. Hon sa att jag skulle klara vilket gymnasium som helst, men att det blir väldigt tufft med de kraven jag har på mig själv. Varav syven idag sa ungefär samma att det kan bli stressigt på gymnasiet och att jag inte kan ha så höga krav på mig själv. Att det finns högskoleprov osv man kan göra också. Att ja. (alltså att hon visste jag hade höga krav på mig själv, alltså man vet aldrig vad lärare vet eller ej😂)

Jag hade energi till lunch. Sen typ dog jag under NO'n. Men sedan på So'n jobbade jag väldigt bra. Sedan hjälpte jag hon som satt bredvid som är från Afghanistan å börjat vara med vår klass nu i höst(på varje lektion) å hon har ju väldigt svårt för svenskan å de så hjälpte henne å förklara så hon förstod å kunde skriva osv.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-28 18:28 #277 av: Travis D

#275 av någon anledning måste den skrivas i skolan frågade honom om jag var tvungen att slösa dom 3 timmarna i skolan och svaret var " ja det eller F"
Självaste uppgiften var att man skulle skriva någon man ville ändra med skolan och argumentera för och emot det. Det var något töntigt om något brev från rektorn sak..

Anmäl
2018-11-28 18:32 #278 av: shia

Musiken sist på dagen var dock nästan ogenomlidnig. Men överlevde den. Pluggat franska nu å ska baka pepparkakor sedan.
Fhar fra prov nästa v å v efter det so, matte å teknik prov. Först var tanken vi också skulle ha franska prov den veckan men jag sa till vår lärare att jag aldrig klarar av att ha så många priv. Att sist vi hade fra prov hade vi eng å matte å frysik samma v å det gick fullständigt åt skogen å jag inte fixar det. Så vi fick då välja mellan å ha det nästa to eller to efter det. Jag å den andra som har franska från b har nästa v å två som har franska i A had det v efter det. Å en har muntlig redovisning istället. Så känns bra. Ska börja pluggs imorn kväll när jag har tid till franskan, börja plugga so nästa v å plugga teknik sen sista veckan.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-11-28 18:36 #279 av: Calcifer

#277 Då vet du ju valen du har och det är väl upp till dig hur du vill göra. Kanske känns det trist nu men bra förberedelse för när du blir äldre kan jag lova. Då kommer du få spendera timmar och timmar och timmar i skolan utanför lektionstid.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-28 19:42 #280 av: Travis D

#279 varför det? -.-

Anmäl
2018-11-28 19:46 #281 av: Calcifer

#280 Därför att det är så det fungerar med studier på högre nivåer. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-28 20:02 #282 av: Travis D

#281 Well that sucks. Oberörd

Anmäl
2018-11-28 20:06 #283 av: Calcifer

#282 Nej, det är en del av hur det fungerar. Likaså när du skaffar jobb i framtiden kommer du förmodligen att finna att inom de flesta yrken finns det vissa saker man förväntas göra även när man åkt hem/på helgen.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-28 20:08 #284 av: Travis D

#283  Men oavsett om jag måste göra det i framtiden så är det nog ändå lika tråkigt om jag inte jobbar med något kul. Synd att skol arbetet inte är kul Oberörd

Anmäl
2018-11-28 20:14 #285 av: Calcifer

#284 Så kan det såklart kännas, men försök tänka som så istället att om du går i skolan nu och tar det seriöst även fast det inte är kul så kan det öppna upp för att du kan få ditt drömjobb i framtiden där du tycker jobbet ÄR kul. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-28 21:15 #286 av: BokDuvan

#284 , på min skola sker i princip alla omprov och resprov efter skoltid om inte läraren har tid att sätta det under skoltid. Det är helt enkelt så det fungerar, så bestäm dig för vad du vill göra; sitt där och gå ett godkänt betyg eller strunt i det och få F. Vad är viktigare, en fri eftermiddag eller ett betyg? Om du nu vill slippa stanna på skolan efter du slutat får du vara noggrannare med uppgifterna så att du slipper ha omprov

Anmäl
2018-11-28 21:36 #287 av: Travis D

#286 det var inte det att jag slarvade. Det var dom som hade en korkad uppgift. Man skulle komma på något skolan skulle ändra och så skulle man argumentera om det men om man inte vill ändra något med skolan då? Jag gillar skolan som den är. Så vad ska jag argumentera om? Göra om och få F eller skita i och få F. Ett F lär ju knappast ändra mitt betyg från B till F?

Anmäl
2018-11-28 21:41 #288 av: Calcifer

#287 Du fick förslaget att hitta på något om du inte hade något du ville ändra. Uppgiften är alltså mer att du ska uppvisa en förmåga att kunna argumentera för och emot något på ett bra sätt snarare än att den nödvändigtvis ska vara om en förändring just du vill ha. 

Det är också något det är lika bra att du lär dig inför framtida studier att såna uppgifter kommer du få hur ofta som helst. När vi skulle demonstrera en kunskap i att kunna argumentera sakligt och på bra sätt i engelska när jag gick på högskola fick man inte välja ämne eller vilken sida man stod på så jag fick spendera 30 minuter med att argumentera emot rätten till abort, trots att jag naturligtvis inte höll med om ett ord av vad jag sade. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-28 22:01 #289 av: BokDuvan

#287 uppgiften spelar ingen roll alls, det är vad du bedöms på och vad du ska göra, det går inte att välja vilka uppgifter du vill och inte vill göra direkt. Ett F kommer definitivt påverka ditt betyg, det beror på vilka kunskapskrav som du testas på i uppgiften, men som sagt är det upp till dig. Om du vill riskera att sänka dig så visst, det är ditt liv och inte mitt

Anmäl
2018-11-28 22:01 #290 av: BokDuvan

#287 uppgiften spelar ingen roll alls, det är vad du bedöms på och vad du ska göra, det går inte att välja vilka uppgifter du vill och inte vill göra direkt. Ett F kommer definitivt påverka ditt betyg, det beror på vilka kunskapskrav som du testas på i uppgiften, men som sagt är det upp till dig. Om du vill riskera att sänka dig så visst, det är ditt liv och inte mitt

Anmäl
2018-11-28 22:05 #291 av: Travis D

#290 jo uppgiften spelar ganska mycket roll. Och ETT F kommer inte inte påverka mitt betyg så mycket att det går från B till F. Och det är en upgift i 7:an det kommer knappast göra att jag inte får mitt drömjobb liksom. Jag kan argumentera. Det är hur lätt eom helst. Grejen är det att jag inte KAN utföra uppgiften då den handlar om vad jag vill ska öndras och att jag ska argumnetera om det men jag vill inte ändra på något. "Jag tycker skola ska vara som den är för att den är bra som den är" det lär knappast ge mig ett A va?

Anmäl
2018-11-28 22:06 #292 av: Travis D

Men skit i det d.v.s önskar inte fler svar.
Jag går imorgon om jag orkar. Eftersom jag inte kunnat gå till skolan idag då jag hostar var 3:e sekund och har jätte huvudverk så får vi se om jag orkar ta mig dit imorrn

Anmäl
2018-11-28 22:13 #293 av: Calcifer

#291 Och du kommer få hundratals uppgifter i framtiden där du inte bryr dig om det du ska argumentera för eller emot. Välkommen till studievärlden.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2018-11-28 22:42 #294 av: Xseros

Om man bryter ner det så går man ju i skolan 12-17 år och knegar nästan tre ggr så länge så om man får ett riktigt roligt jobb är det ju värt slitet.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

Anmäl
2018-11-29 16:26 #295 av: akvarium123

Åh vad skönt det var idag i skolan! Jag förstod äntligen en sak inom matten som jag tidigare inte fattade men som nu känns jätteenkelt! Åh vad skönt det känns och vilken lättnad det blev att jag nu fattar allt som man ska kunna. Härligt!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.